Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Perspektiv i examensarbetet Anna Forsberg Professor i vårdvetenskap.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Perspektiv i examensarbetet Anna Forsberg Professor i vårdvetenskap."— Presentationens avskrift:

1 Perspektiv i examensarbetet Anna Forsberg Professor i vårdvetenskap

2 Perspektiv Utblick Översikt Vy Överblick Distans Synvinkel Aspekt Utgångspunkt

3 Perspektiv Vårdarperspektiv- utifrånperspektiv- söker efter åtgärdsrelevant kunskap Patientperspektiv- inifrånperspektiv- söker efter subjektiv upplevelse Kvinnoperspektiv Mansperspektiv Genusperspektiv- att analysera och problematisera kulturella maktrelationer mellan t.ex. kvinnor och män i sociala verksamheter.

4 Problem Patientperspektiv – risk att snäva in perspektivet till att gälla människors upplevelser och erfarenheter enbart just i patientrollen. Det handlar inte enbart om vilka patienters erfarenheter och upplevelser som vi väljer att lyssna till och dokumentera i forskningsarbetet. Viktigt är också kvaliteten på vår relation till dessa patienter. Bygger relationen på solidaritet eller respekt? Ser jag patienten som ett ”åtgärdsobjekt”?

5 Perspektivval Forskarens grundsyn på människan i vården Forskarens syn på sin roll och uppgift som forskare Världsbild Vetenskapliga paradigm Människosyn Kunskapssyn

6 Grundstenar i vetenskapliga paradigm Ontologi – ontologiska grundantaganden (vår människo- och samhällssyn) Vetenskapsuppfattning d.v.s. vad man kan och bör söka kunskap om, hur kunskapen bör sökas och varför.

7 MÄNNISKOSYNER - FYRA TRADITIONER Arvsteorin – vi blir den människa vi redan var när vi föddes. ”Det är kört från början”. Våra arvsanlag bestämmer allt. Behaviorismen – Människors beteende är inlärt genom yttre stimuli i form av belöningar och bestraffningar och därför styrbart med yttre stimuli. Psykoanalytisk teori – Människan är sin barndom. Det som hänt före 5 års ålder präglar vuxenlivet. En människas personlighet finns inom henne. Verksamhets- och interaktionsteorier - Människan utvecklas hela tiden genom de verksamheter vi är inbegripna i och i samspel med andra människor.

8 Objekt och subjekt Människan som subjekt - aktiv, autonom och självständig Människan som passivt objekt – underkastad sin egen biologi, Människan som ett biologiskt material Människan som en anatomisk konstruktion Människan som både subjekt och objekt – att både respektera individens självbestämmande och att se hennes beroende av andra

9 MÄNNISKAN SOM KROPP OCH MEDVETANDE Dualism – kropp och medvetande är två skilda entiteter Monism- kropp och medvetande är en enhet Patologi – kommer från grek. patheia eller pathos som utöver sjukdom betyder påverkan, erfarenhet, känsla, lidelse och lidande Begreppshistoriskt har sjukdom en fysisk och psykisk aspekt Kroppen som maskin (Descartes och dualismen) Kroppen är levande eftersom jag lever med och genom min kropp (Materialismen) Kroppen utgörs av den levda kroppen- patientens livsvärld förändras till följd av sjukdomen (livsvärldsfenomenologin)

10 Kroppen och jag själv Kropp (biologi) - Förändringar i blodkärl, nerver, celler och inre organ innebär för professionen konkreta förändringar Känslor (jag själv) och de kroppsliga manifestationerna (biologi) kan patienten inte tänka på var för sig utan båda dimensionerna finns hela tiden - mer eller mindre framträdande. Ricoeur P. 1960, Freedom and Nature

11 Utgångspunkter i en personcentrerad vård? Personcentrerad vård: utgår från personen med en sjukdom och inte sjukdomen i en person anpassar vård och vårdmiljö efter den enskilde personen strävar efter att förstå symtom och beteenden utifrån personens upplevelse och utgångspunkt.

12 MÄNNISKOSYN I PRAKTIKEN Schematisk översikt över några centrala nyckeord som kan förknippas med en naturalistisk respektive humanistisk människosyn Naturalistisk människosyn Humanistisk människosyn ObjektSubjekt Natur/biologiHistoria/kultur Människan som funktion Människan som värdig i sig Människan som teknik/mekanik Människan sedd som en helhet (holism) MaterialismIdealism (kunskapsteoretiskt perspektiv) Drifter/instinkterFörnuft BetingningSkapande Amoralisk varelse (utan moral) Moralisk varelse EgoismAltruism Människan har skapat Gud (antropocentrism) Gud har skapat människan (deocentrism)

13 SAUK-MODELLEN OM MÄNNISKAN SOM HANDLADE SUBJEKT Människan skapar sin egen livshistoria genom de handlingar hon utför, men också genom att reflektera, tolka och värdera dessa handlingar. Människan är målinriktad och motivstyrd Att förstå människans upplevelsemässiga innebörd av en (hälso-) situation är nödvändigt för att bedriva god vård – personspecifik vård. Patienten har ett ”jagperspektiv” Gustafsson,B(2004).

14 SAUK-modellen Strävan att förverkliga sin idealitet d.v.s. minska diskrepansen mellan den jag önskar vara och den jag just nu är. Idealt Jag Aktuellt Jag Målstyrda handlingar

15 OMVÅRDNADSPERSPEKTIV Caring Nursing Caring in Nursing Människan som en enhet Människan som en odelbar helhet Människan som kropp, själ och ande

16 OMVÅRDNADSTEORI UTIFRÅN MÄNNISKOSYN Behovs-, aktivitets- och beteendemodeller med ett reduktionistiskt synsätt på människan. Ex: Henderson, Nightingale Interaktions-, och egenvårdsmodeller med en aktionsteoretisk syn på människan. Ex SAUC-modellen, King, Orem ”Human becoming models” med en ideal relativistisk syn på människan. Ex: Parse, Rogers, Travelbee, Watson Mellanmänskliga modeller med människan som en religiös varelse. Ex Martinsen och Eriksson Kulturmodeller med utgångspunkt i människan som en kulturell varelse. Ex. Leininger.

17 OMVÅRDNADENS FOKUS Människans tolkning av och reaktion på sin sjukdom eller sitt funktionshinder snarare än själva sjukdomen i sig.

18 Exempel på perspektiv I denna studie utgår vi från att människan, vårdledaren som är verksam på mellanchefsnivå, är ett subjekt som utifrån tankar och känslor reflekterar över och tolkar sin livsvärld och genom samtal och dialog kan förmedla denna tolkning till ett annat subjekt, till exempel forskaren. Vi utgår ifrån ett humanvetenskapligt perspektiv där relationen och det mänskliga mötet är i fokus. Enligt Watson kan människan beskrivas i ett helhetsperspektiv och som icke reducerbar i samspel med andra människor och hon betraktas som en fri individ med förmåga att göra val och ta ansvar. Hon lever i ett ömsesidigt beroende till andra människor och är därför i ett ansvarsförhållande till andra.

19 Vårdrelationen enligt Travelbee Fem faser för att etablera en mellanmänsklig relation: det första mötet framväxt av identiteter empati sympati ömsesidig förståelse och kontakt. Grundförutsättningen för alla faser och att relation uppnås är kommunikation. Kommunikation som är målet med omvårdnaden behövs för att mening ska uppstå och för den enskildes förmåga att klara av sjukdom och lidanden.

20 Perspektiv utifrån makt Varje människa är en självständig och ansvarig individ vilket leder till att när en person utlämnas till en annan, har den ene mer eller mindre den andres liv i sin makt. Detta kan ses som ett maktförhållande oberoende om det är den andres sinnesstämning eller öde som är i vår makt. Ur detta grundläggande beroende och denna naturliga makt uppstår kravet att ta tillvara den andres liv, vilket enligt Løgstrup innebär att det är omöjligt att undgå att ha makt över en person som är utelämnad till en annan. Detta innebär dock inte att tillvaratagandet skall bestå i att ta den andres självständighet ifrån henne/honom. Ansvaret för den andre kan aldrig bestå i att överta hennes/hans eget ansvar (Løgstrup, 1994).

21 Perspektiv kopplat till information Utgångspunkten i denna studie vilar på att omvårdnad sker på personnivå. Utifrån detta antagande blir synen på människan och hennes möjligheter därför central för hur vi förstår begreppen hälsa och omvårdnad. Människosynen ligger även som grund för våra värderingar och har därmed betydelse för omvårdnadens utformning och för möjligheterna att utöva god omvårdnad. Människan kan förstås både som en generell och som en unik varelse vilket innebär att hon måste bemötas efter sina unika förutsättningar när information ges.

22 Perspektiv och dagkirurgi Människan, patienten som ska opereras dagkirurgiskt, kan betraktas som en rationell och förnuftig varelse som genom sitt förnuft sätter upp normer och värden som är giltiga för honom/henne. Information inför operation syftar då till att möta personen på ett förnuftsmässigt plan. I den här studien är vi intresserade av att förstå hur och vad patienten uppfattar och tycker är viktigt av den information som vi ger honom/henne inför en dagkirurgisk operation. Utgångspunkten är ett patientperspektiv där patientens subjektiva och unika upplevelse är i centrum.

23 Illness Illabefinnande (eng. illness) påverkas av kulturell mening samt sociala relationer och är vad människan upplever som ohälsa. Illness är en subjektiv upplevelse av nedsatt välbefinnande följt av en upplevelse av förändring i kroppen. Begreppet omfattar hur en individ reagerar på sina symptom och på de svårigheter som symptomen skapar i det dagliga livet. Det inkluderar även hur hon kategoriserar, förklarar och söker mening i sin situation. Illness är ofta osynligt för andra personer. Illness kan förekomma utan tecken på sjukdom ingen kan objektivt bestämma om upplevelsen är äkta eller inte.

24 Disease Sjukdom (eng. disease) är ohälsa sett rent objektivt. Enligt biomedicinen är disease en organisk eller funktionell, objektivt påvisbar störning av normala livsfunktioner med ursprung i någon organism, del av den eller en organisk process. Det är ett biologisk definierat tillstånd som en läkare diagnostiserar och behandlar.

25 Sickness Begreppet sjuka (eng. sickness) översätts på svenska som sjukdom, alltså samma som engelskans disease, men innebär en samlad bild av den sjuka människan sett ur hennes sociala och kulturella perspektiv. Den beskriver en tolkning och en syn på vad som är normalt i ett samhälle, vilket betyder att ett symptom kan ses som legitimt i ett samhälle. För att uppnå acceptans måste det dock finnas en medicinsk definition. Till exempel ansågs ”yuppi”-sjukdomen, kroniskt trötthet som legitim i slutet av 80-talet.

26 Definitioner Person-centred care vs. patient-centred care Patient-centred care focus on the person as someone with a disease and passive target of medical intervention Person-centred care (PCC) is the antithesis of reductionism. It asserts that patients are persons and should not be reduced to their disease alone, but rather that their subjectivity and integration within a given environment, their strengths, their future plans and their rights should also be taken into account ( Ekman, I. et al., 2011, p 2).

27 Läsvärd referens Ekman I, Cleland J.G.F, Andersson B, Swedberg K. Exploring symptoms in chronic heart failure. The European Journal of Heart Failure 2005; 7:

28 Perspektiv Vilket är ditt perspektiv?

29 Omvårdnadsteori - ett möjligt perspektiv i examensarbetet Anna Forsberg Professor i vårdvetenskap

30 Katharine Kolcaba’s theory of comfort Född 1944 Teorin utvecklades 1990 Middle range theory for health practice, education and research

31 Theory of comfort Nursing is described as the process of assessing the patient's comfort needs, developing and implementing appropriate nursing interventions, and evaluating patient comfort following nursing interventions. Intentional assessment of comfort needs, the design of comfort measures to address those needs, and the reassessment of comfort levels after implementation. Assessment may be either objective, such as in the observation of wound healing, or subjective, such as by asking if the patient is comfortable

32 Theory of comfort Health Health is considered to be optimal functioning, as defined by the patient, group, family or community Person/Patient Patients can be considered as individuals, families, institutions, or communities in need of health care. Environment Any aspect of the patient, family, or institutional surroundings that can be manipulated by a nurse(s), or loved one(s) to enhance comfort

33 Definition Holistic comfort is defined as the immediate experience of being strengthened through having the needs for relief, ease, and transcendence met in four contexts of experience (physical, psychospiritual, social, and environmental) (Kolcaba, 2010)

34 The forms of comfort Relief If specific comfort needs of a patient are met, for example, the relief of postoperative pain by administering prescribed analgesia, the individual experiences comfort in the relief sense. Ease If the patient is in a comfortable state of contentment, the person experiences comfort in the ease sense, for example, how one might feel after having issues that are causing anxiety addressed. Transcendence The state of comfort in which patients are able to rise above their challenges

35 The context of comfort Physical Psychospiritual Environmental Sociocultural Comfort is an immediate desirable outcome of nursing care, according to Comfort Theory

36 Important concepts Health Care Needs are those identified by the patient/family in a particular practice setting. Intervening Variables are those factors that are not likely to change and over which providers have little control (such as prognosis, financial situation, extent of social support, etc)

37 Användningsområde Perioperativ vård Pre- och postoperativ vård Somatisk akutsjukvård End-of life care

38 Referenser Kolcaba, K. (2010). An introduction to comfort theory. In The comfort line. Retrieved November 10, 2010, from March A, McCormack D (2009). Nursing Theory-Directed Healthcare: Modifying Kolcaba's Comfort Theory as an Institution-Wide Approach. Holistic Nursing Practice; 23:2; Kolcaba, K. Y., & Kolcaba, R. J. (1991). An analysis of the concept of comfort. Journal of Advanced Nursing, 16(11), Kolcaba, K. Y. (1991). A taxonomic structure for the concept comfort. Image: Journal of Nursing Scholarship, 23(4), Kolcaba, K. (1995). Comfort as process and product, merged in holistic nursing art. Journal of Holistic Nursing, 13(2), Kolcaba, K. Y. (1994). A theory of holistic comfort for nursing. Journal of Advanced Nursing, 19(6), Kolcaba, K., & Steiner, R. (2000). Empirical evidence for the nature of holistic comfort. Journal of Holistic Nursing, 18(1), Kolcaba, K. (2003). Comfort theory a nd practice: a vision for holistic health care and research. Springer Publishing Company, New York

39 Morse teori om comfort Hur sjuksköterskan ska handla för att patienten skall uppleva comfort. Perspektivet är patienternas behov. En patientledd teori

40 Definitioner Comfort är ett relativt och optimalt tillstånd av välbefinnande som kan inträffa var som helst på ett sjukdom- hälsa kontinuum

41 Välbefinnande I: Ett tillfälligt stadium då smärta eller bekymmer lindras eller görs uthärdligt II: Ett stadium där långvarig optimal hälsa har uppnåtts. Discomfort inträffar då patienten inte upplever välbefinnande

42 Comfort strategies Både tekniska och medmänskliga uppgifter Direkt lindring: ögonkontakt, beröring, uppmuntrande ord, lyssna och förklara Indirekt lindring: förändra miljön runt patienten. Varje sjuksköterska får utforma sin egen repertoar av comfort strategies

43 Comforting feedback loop Patienten upplever obehag Verbala eller icke verbala signaler Sjuksköterskan uppfattar signalen från patienten Comfort strategi Patient är nöjd

44 Referenser Morse, J.M., Bottorf, J., Hutchinson, S. (1994). The phenomenology of comfort. Journal of Advanced Nursing, 20, Morse, J.M.(2002). On Comfort and Comforting. American Journal of Nursing 100(9),

45 Responding to Threats to Integrity of Self 1.Vaksamhet-Personen ifråga blir misstänksam och uppmärksammar förändringar i sin kropp. Försöker bevara ett känslomässigt lugn. 2.Avbrott- Uthärdande för att överleva där personen kämpar för att inte tappa fotfästet och hålla sig kvar i livet

46 Responding to Threats to Integrity of Self 3. Uthärdande- Fokusering och försök till att lära sig leva med den ohälsa personen drabbats av. Personen fokuserar på nuet och uthärdar för att leva. 4. Lidande- Ökad insikt om vad som skett i förhållande till dåtid och nutid vilket kan innebära känslomässiga utbrott och sorg. Personen fokuserar på att återfå sin kropp och sitt jag

47 Forts… 5. Lära sig leva med ett förändrat jag- En strävan att lära sig leva med ett förändrat jag då hotet från den akuta sjukdomen minskats och personen förhåller sig till den förändrade livssituationen. Referens: Morse, J. (1997). Responding to threats to integrity of self. Advances in Nursing Science, 19(4),

48 Lidandeteorier Lidandets formerJanice Morse The course of suffering Katie Eriksson Lidandets drama Arne Rehnsfeldt Framåtskridande av lidande Det avstängda och outhärdliga lidandet Enduring- blockerad och avstängd. Hålla sig samman. Outhärdligt. Inte i kontakt. Tyst lidande. Livsförståelsemörker Outhärdligt lidande Vändpunkter eller övergångar i lidandets kamp Transition-övergång. Ambivalens och pendlande leder till ”turning point” Bekräftelse-tillåtelse att lida Vändpunkt. Vägskäl genom gemenskap Lidandets känslomässiga utkämpande Emotional suffering- befrielse Lidandets kamp- att lida i tid och rum Lidandets kamp och utveckling genom motsatser t.ex. Hopp-hopplöshet Försoning och förnyelse genom lidandet Hope- Reformulation of self. Förnyelse av självet. Försoning och integration- nytt liv Ljus i livsförståelsen- uthärdligt lidande

49 Orems teori Omvårdnad ersätter hälsorelaterade aktiviteter, s k egenvård, när individen inte själv klarar att utföra detta. Målet är att individen ska bli självständig och på egen hand klara sin egenvård. Omvårdnad beskrivs som en hälsoprocess, konst och teknologi

50 Orems teori Människan är en integrerad helhet med fysiska, psykiska och sociala dimensioner och med förmåga att lära och utvecklas. En patient är en individ som saknar förmåga att tillgodose sina egenvårdsbehov på ett adekvat sätt d v s har en egenvårdsbrist. Att skapa och upprätthålla en utvecklande miljö är ett sätt att hjälpa individen

51 Generell teori om omvårdnad Teori om egenvård Teori om egenvårdsbrist Teori om omvårdnadssystem

52 Teori om egenvård Egenvårdsaktivitet: De aktiviteter individen själv tar initiativ till och utför för sin egen skull i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Egenvårdsaktiviteterna syftar till att möta egenvårdskrav. Egenvårdskrav: Summan av de egenvårdsaktiviteter som måste utföras för att tillgodose individens universella och utvecklingsmässiga egenvårdsbehov samt ev egenvårdsbehov relaterade till hälsoproblem

53 Teori om egenvård Egenvårdsbehov: 1.Universella behov i form av åtgärder för att upprätthålla mänsklig funktion 2.Utvecklingsmässiga behov: Egenvårdsbehov knutna till den period som individen befinner sig i (ålder, kön) 3.Hälsorelaterade behov: Egenvårdsbehov som finns hos människor som lider av sjukdom, skada, handikapp och som befinner sig under medicinsk diagnos och behandling

54 Teori om egenvårdsbrist Egenvårdskapacitet innefattar kunskaper, motivation, mentala och praktiska färdigheter som individen behöver för att tolka sina egenvårdsbehov och planera den egenvård som behövs för att möta behoven

55 Teori om egenvårdsbrist Egenvårdsbegränsningar Restriktioner som inverkar på egenvårds- funktionen i form av a)Begränsad kunskap b)Begränsad förmåga att göra bedömningar och fatta beslut. c)Begränsad förmåga att utföra handlingar som ger resultat

56 Egenvårdsbrist Egenvårds- kapacitet Egenvårdskrav Behov av omvårdnad Närstående Sjukvården

57 Teori om omvårdnadssystem Omvårdnadskapacitet EgenvårdskapacitetEgenvårdskrav Kunskaper, attityder och färdigheter som krävs för att utöva omvårdnad

58 Att utöva omvårdnad Konst-kreativ tolkning och handling i omvårdnadssituationer Vilja Motivation Teknologiska färdigheter- diagnostisering, ordination, behandling

59 Hjälpmetoder Handla eller utföra för en annan person Vägleda en annan person Stödja (fysiskt/psykiskt) Skapa en utvecklande miljö Undervisa

60 Omvårdnadssystem Vårdinsats Egenvård Helt kompenseratDelvis kompenseratStödjande-undervisande


Ladda ner ppt "Perspektiv i examensarbetet Anna Forsberg Professor i vårdvetenskap."

Liknande presentationer


Google-annonser