Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska."— Presentationens avskrift:

1 Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska delar: 1.Befolkningsdynamik 2.Försörjningsvillkor och inkomstfördelning 3.Bostadssegregation HÄLSA OCH SAMHÄLLE

2 Utgångspunkter för studien Se HELA staden Bortom förenklade bilder och föreställningar Fokus på grundläggande förutsättningar för en social hållbar stad Förändringar över tid – rörelse och förändring istället för statiska data Vidgade perspektiv – kombinera mikro-makro, inifrån-utifrån, historiska och rumsliga jämförelser Dra slutsatser – ange förändringspotential HÄLSA OCH SAMHÄLLE

3 Del 1: Befolkningsdynamik Vilka människor är det vi pratar om? Befolkningsflöden in och ut ur Malmö Bruttobefolkning: närmare en halv miljon personer Av 1990-populationen finns 48 % kvar 2008 Av 2008-populationen har 39 % bott samtliga år från 1990 HÄLSA OCH SAMHÄLLE

4 Malmö – en av Europas snabbast växande städer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

5 Ökad långväga inflyttning HÄLSA OCH SAMHÄLLE Andel inflyttade personer till Malmö fördelat efter inrikes- resp. utrikesinflyttning 1968 – I procent av befolkningen respektive år. Utrikes in- och utflyttning Malmö I antal personer.

6 Befolkningssammansättning i Malmö och riket 1971, 1991 och HÄLSA OCH SAMHÄLLE Ålder 1971 Malmö Riket Diff Malmö Riket Diff Malmö Riket Diff år år år 65 år – 21,1 24,8 - 3,7 20,2 18,8 + 1,4 45,2 42,4 + 2,8 13,5 14,1 - 0,6 17,3 22,0 - 4,7 17,9 16,8 + 1,1 43,3 43,5 - 0,2 21,5 17,7 + 3,8 18,6 20,2 - 1,6 19,9 15,9 + 4,0 45,8 45,1 + 0,7 15,7 18,1 - 2,4 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

7 Andel utrikes födda av Malmös befolkning 1960 – HÄLSA OCH SAMHÄLLE

8 Invånare i Malmö efter härkomst 1995 och HÄLSA OCH SAMHÄLLE 1995 N % 2012 N % Differens N % Född i Sverige Utländsk bakgrund varav: Utrikes född Född i Sverige och båda föräldrar utrikes födda , , , , , , , , , , , ,1 Totalt , , ,8

9 Specifika befolkningsmönster Danmark tur och retur? EBO Återutvandring Slutsats: kunskapen låg kring flyttmönster över tid HÄLSA OCH SAMHÄLLE

10 Del 2: Inkomster och försörjning Hur ser försörjningsvillkoren ut för stadens befolkning? Förvärvsgrad NEET – varken i arbete eller studier Det dolda Malmö – saknar helt inkomster Inkomstfördelning Inkomstfattigdom och försörjningsstöd HÄLSA OCH SAMHÄLLE

11 Förvärvsgrad i Malmö. Förvärvsgrad år i Malmö och riket 2000 – Förvärvsgrad år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda

12 Problem med data om sysselsättning och inkomster: -Papperslösa Hur många i Malmö? 0,5, 1 eller 2 % (1500,3000 el. 6000) -Gränspendling (Mö  DK) 2000 – (0,8 %) 2005 – (3,0 %) 2008 – (6,1 %) -Hushållsbegreppet Familjeenheter/kosthushåll Variation och föränderlighet Ökat växelvis boende för barn HÄLSA OCH SAMHÄLLE Andel år i Malmö efter sysselsättningsstatus och inkomst 1990, 2000 och Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. 86,1 79,5 75, ,3 17,8 Antal: 1990 – – – / / / ,8 %

13 Vuxna år varken i arbete/studier och som helt saknar inkomster Malmö: 1990 – (1,7 %) 2000 – (2,9 %) 2008 – (6,5 %) Var 15:e Malmöbo i arbetsför ålder Dessa exkluderas vanligtvis från analyser om inkomster etc. På nationell nivå varit kring 1 procent. Vilka rör det sig om 2008? Män % / Kv % Mellan år: % Utländsk bakgrund: % Högst 4 år i Sv: % Norden: % Mellanöstern: % Östra Europa: % Asien: % Barnhushåll: % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

14 Perspektiv på sysselsättning och studier i arbetsför ålder i Malmö Ifall andelen som varken är i arbete eller studier 2008 varit oförändrad från 1990; 86, 1%? Skillnad på närmare personer Faktiskt antal 2008: personer Oförändrad nivå: personer HÄLSA OCH SAMHÄLLE

15 Uppskattning av gränspendlingen över sundet HÄLSA OCH SAMHÄLLE Ålder år boende i Malmö 2008: Huvudarbetsgivare i Danmark av ,9 % varav noll inkomst i Sv.: ,1 % år 868 4,1 % år ,5 % år ,8 % år 690 3,4 % Motsvarar drygt hälften av pendlarna Motsvarar 40 procent av alla med noll inkomst Källa: Space-Time Research, Region Skåne Sysselsättning

16 Inkomstojämlikhet i Malmö och riket /9. Ginikoefficient år med disponibel inkomst. HÄLSA OCH SAMHÄLLE Förändring av inkomstfördelning: Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt. Differens 2008: Riket 0,314 Malmö 0,352 Diff: 0, % Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet.

17 Inkomstutvecklingen i Malmö Disponibel inkomst för personer år efter medelvärden för decil 1,5 och 10. HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. Diff: /50 0,63 0,61 0,47 90/50 1,61 1,84 1,93 90/10 2,57 3,02 4,06

18 Förändring i disponibel inkomst per k.e. efter deciler i Malmö 1991, 2000 och I 2008 års priser. HÄLSA OCH SAMHÄLLE decil 10/decil 1: , , ,14

19 Effekt av offentliga transfereringar* för GINI-koefficienten i Malmö HÄLSA OCH SAMHÄLLE *Beräknat på såväl skatter som summan av samtliga offentliga överföringar till hushållen. Reduktionseffekt Ginikoefficient i Malmö efter marknadsinkomster och disponibel inkomst. Not: Personer med noll eller negativ disponibel inkomst exkluderade ca 60 % ca 53 % ca 42 %

20 Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö Arbetsför ålder år. Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomst Disponibel inkomst minst 60 % av medianinkomst Totalt Saknar inkomster från arbete och studier ,8 % ,2 % ,1 % Inkomster från arbete och studier ,1% ,9 % ,9 % Summa ,9 % ,1 % ,0 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= år 2008) Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit eller 33,5 % Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. Andel EU-fattiga: Riket: , , ,2 Malmö: ,7 / 34, ,8 / 26, ,9 / 33,5

21 Del 3: Bostadssegregation Hur har stadens sociogeografi utvecklats under senare år? Malmös särpräglade stadsstruktur; kompakt bebyggelse, hög befolkningstäthet Analys på mindre grannskap – SAMS-områden Färganalys kombinerar socioekonomisk och etnisk bakgrund HÄLSA OCH SAMHÄLLE

22 Analyser av inkomst och försörjning i stadsdelar och SAMS-områden i Malmö. Stadsdelar: 10 stadsdelar SAMS-områden: 370 områden varav med minst 100 hushåll – 251 områden Genomsnitt antal hushåll: 643

23 Segregationsindex Ekonomisk Andel låg inkomst (20 %) / Andel hög inkomst (20 %) 1. Mycket resursrika > 0,25 2. Resursrika 0,25-0,49 3. Integrerade resursrika 0,50-0,79 4. Integrerade 0,80-1,24 5. Integrerade/eftersatta 1,25-1,99 6. Eftersatta 2,00-3,99 7. Resursfattiga 4,00-9,99 8. Mycket resursfattiga 10,00 – Etnisk Andel utlandsfödda utanför Norden & Västeuropa / Andel svenskfödda 1. Mycket homogen sv. befolkning > 0,25 2. Homogen svensk befolkning 0,25-0,49 3. Integrerade, svensk prägel 0,50-0,79 4. Integrerade 0,80-1,24 5. Integrerade, prägel av inv. 1,25-1,99 6. Koncentration av inv. 2,00-3,99 7. Stor koncentration av inv. 4,00-9,99 8. Mycket stor koncentration av inv. 10,00-

24 Segregationsanalys för hela städer Gula områden = socioekonomiskt rika (- 0,49) och homogen svensk befolkning ((- 0,49 ) Gröna områden= socioek. och etniskt blandade områden Blå områden = socioekonomiskt fattiga (2,00 -) och Koncentration av synliga invandrargrupper (2,00 -)

25 SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk och etnisk profil 1990 och Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden

26 HÄLSA OCH SAMHÄLLE Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och 2008.

27 Område 1990 N % 2008 N % Differens 08/90 N % Gul Grön Blå Övriga , , , , , , , , , , , ,0 Summa , , ,0 Malmös befolkning efter bostadsområdens ekonomiska och etniska status 1990 och HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register. Jämförelse 54 största städer (> inv.): Gul 15 % Grön 66 % Blå 17 %

28 Balansmått mellan gula och blå områden i Sveriges 54 största städer HÄLSA OCH SAMHÄLLE Balans = andel invånare i gula omr./andel invånare i blå omr.

29 Bostadssegregationens fördelning i utvalda städer I procent. HÄLSA OCH SAMHÄLLE Kommun Områden Gula Gröna Blå Stockholm Göteborg Malmö Botkyrka Södertälje Lund Helsingborg Kristianstad Trelleborg Landskrona 4,6 77,4 18,0 15,5 57,8 26,6 2,0 45,6 52,3 3,5 40,7 48,0 9,0 61,7 28,5 11,2 76,6 10,7 11,1 62,5 26,3 13,5 66,4 14,4 10,0 83,6 6,4 19,3 39,4 40,5 Summa 54 större städer 13,5 66,4 14,4

30 Samband mellan inkomstojämlikhet och bostadssegregation Skilja mellan bostadssegregationens bakomliggande orsaker och olika konsekvenser, s.k. grannskapseffekter Det är den generella ökningen av inkomstojämlikheten som förklarar merparten av den ökade bostadssegregationen Vi bor numera med folk som liknar oss själva Social sammanhållning – skilja mellan ”bonding” och ”bridging” HÄLSA OCH SAMHÄLLE

31 Avslutande analys och rekommendationer Social smältdegel, lager på lager Det dolda Malmö Ökade ekonomiska skillnader bland hushållen Bor alltmer åtskilda, många resursfattiga områden HÄLSA OCH SAMHÄLLE

32 Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (1) HÄLSA OCH SAMHÄLLE Problem Åtgärd Befolkningsrörligheten: olika slags strömmar läggs som lager på lager. Får som oönskad konsekvens en ökad grad av oetablerade och osynligjorda människor. Ökad okunskap om vilka som egentligen bor och verkar i staden – ett dolt Malmö breder ut sig. Synliggör alla Malmöbors levnadsförhållanden och underlätta för människor att få sin ställning och rättigheter tillgodosedda i enlighet med gällande lagar och konventioner. Förvärvsgraden är alarmerande låg i den arbetsföra befolkningen. Mer än en fjärdedel av befolkningen i åldern har varken arbete eller är i studier. Detta ger näring åt oreglerade marknader och sociala spänningar. Sysselsättningsnivån måste höjas i den arbetsföra befolkningen. En rimlig målsättning är att den höjs successivt till 70 procent år 2020 och nå upp till riksnivå senast år Fördelning av arbeten och resurser utformas socialt hållbart för såväl den enskilde som samhället i stort.

33 Problem och åtgärder i en social hållbarhetsstrategi för Malmö på 2010-talet. (2) HÄLSA OCH SAMHÄLLE Markant ökning av inkomstojämlikheten bland Malmöhushållen. Denna ekonomiska ojämlikhet leder till ökade skillnader i hushållens levnadsvillkor som i sin tur påverkar bl.a. ojämlikhet i hälsa. Såväl kommun som den nationella nivån har ett ansvar att minska skillnader i ekonomiska livsvillkor bland hushållen. Den lokala nivån kan bidra genom en inkluderande och utjämnande policy inom många policyområden. En ökad bostadssegregation förstärker ojämlikhetsmönster i staden. Skapar större skillnader i förutsättning i hushållens vardagsliv och i den lokala välfärdsorganiseringen. En långsiktig handlingsplan antas för en inkluderande stadsutveckling med mål att drastiskt minska bostadssegregation och åtskillnad mellan grupper och områden. Utanförskapets konsekvenser är ekonomiskt kostsamma och socialt belastande. Offentliga styr- och uppföljningssystem är splittrade och kortsiktiga. En social investeringspolitik med en integrerad modell för sysselsättning- och välfärdsfrågor bör övervägas. Malmö stad bör utreda en integrerad modell med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser. Problem Åtgärd


Ladda ner ppt "Rapporten: Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö Tapio Salonen, MAH och kommissionär Tre empiriska."

Liknande presentationer


Google-annonser