Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lärares behörighet och användning efter utbildning Resultat från en kvalitetsgranskning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lärares behörighet och användning efter utbildning Resultat från en kvalitetsgranskning."— Presentationens avskrift:

1 Lärares behörighet och användning efter utbildning Resultat från en kvalitetsgranskning

2 Kvalitetsgranskningens resultat Tänkbara orsaker och konsekvenser Förslag på åtgärder

3 Regelbunden tillsyn av alla skolor Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållanden för enskilda elever Fristående skolor – kontroll av grundläggande förutsättningar Skolinspektionens verksamhet

4 Kvalitetsgranskning innebär en systematisk undersökning och bedömning av en verksamhets kvalitet inom ett tematiskt avgränsat område. värderar ändamålsenligheten i valda lösningar i förhållande till måluppfyllelse. utgår från författningar men också från forskningsresultat och beprövad erfarenhet tydliggör behov av utveckling och lyfter fram styrkor, brister och behov av åtgärder.

5 20 generella kvalitetsgranskningar – avslutade eller pågående Lärares behörighet och användning efter utbildning Skolsituationen för nyanlända elever Studieavbrott i gymnasieskolan Skolors arbete vid kränkande behandling Uppföljning av resultat i vuxenutbildningen Utbildning vid hem för vård eller boende HVB Kvalitet i fritidshem Betygssättning i gymnasieskolan * 2 Rektors ledarskap Användning av läromedel i kemi Självstudier/tidsanvändning i gymnasieskolan Skolors kompensatoriska förmåga Skolsituationen för elever med dyslexi i grundskolan Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan Språk och kunskapsutveckling för barn med annat modersmål än svenska Uppföljning och utvärdering av elevers kunskapsutveckling Yrkesförberedande utbildningar Förskolans pedagogiska uppdrag

6 16 ämnesgranskningar – avslutade eller pågående Matematik i grundskolan Matematik i gymnasieskolan Engelska i grundskolan * 2 Läsprocessen i åk 4-6 Läsprocessen i åk 7-9 Musik i grundskolan Samhällskunskap i gymnasieskolan Användning av läromedel i kemi Svenska för invandrare Sfi – uppföljning Svenska för invandrare Sfi - ändamålsenligheten Fysik i de lägre skolåren Fysik i de högre skolåren Moderna språk Svenska i särskolan Svenska i gymnasieskolan

7 Lärares behörighet och användning efter utbildning Kvalitetsgranskning genomförd våren grundskolor och 673 lärare ingick i granskningen – 20 kommunala i 18 kommuner – 10 fristående

8 Frågeställningar Känner skolhuvudmännen och skolorna till skollagens krav för anställning och användning av lärare? Har skolhuvudmännen och skolorna vidtagit åtgärder enligt tidigare inspektionsbeslut? Undervisar lärare i årskurser och ämnen som de har utbildning för? Följer skolhuvudmän och skolor upp om eleverna får undervisning av lärare med relevant utbildning?

9 Utgångspunkter Den professionelle läraren – viktigaste framgångsfaktorn för lärande ”Teachers are among the most powerful influence in learning. Teachers need to be directive, influential, caring and actively engaged in the passion of teaching and learning. Teachers need to be aware of what each and every student is thinking and knowing, to construct meaning and meaningful experiences in light of this knowledge and to have proficient knowledge and understanding of their content to provide meaningful and appropriate feedback such that each student moves progressively through the curriculum levels.” Hattie ”Visible Learning”, 2009 sid. 238 Vad säger lagstiftningen? Behörig att anställas utan tidsbegränsning är den som har svensk lärarexamen eller har fått behörighetsbevis av Högskoleverket. Skyldighet att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag om det inte finns personer med sådan utbildning att tillgå, eller det finns särskilda skäl med hänsyn till eleverna samt om den sökande har motsvarande kompetens och kan antas lämpad att sköta undervisningen. Undervisande lärare ska ha nödvändiga insikter i föreskrifter som rör undervisningen, speciellt de som rör målen för utbildningen. Skyldighet att se till att kompetensutveckling anordnas.

10 Förbättring har skett… Både kommunala och fristående skolor har vidtagit åtgärder för förbättring sedan tidigare inspektion. Rektorer strävar efter att anställa behöriga lärare. … och de flesta lärare är behöriga 90 % behöriga lärare i de granskade skolorna 87 % i kommunala grundskolor i riket (lå 2008/09) 68 % i fristående grundskolor (lå 2008/09) 85 % av de obehöriga har deltagit i svensk lärarut- bildning (lå 2008/09)

11 …men undervisningen bedrivs inte alltid av lärare med utbildning i ämnet och för årskursen. Elever i grundskolans tidigare år får undervisning av lärare med bristande ämneskunskaper i framförallt engelska, matematik, NO- och SO-ämnen. Stora variationer i lärarnas ämnesdjup i de högre årskurserna. Vissa ämnen är särskilt ”utsatta”, t.ex. spanska, svenska som andraspråk, specialpedagogik och praktisk-estetiska ämnen. I några ämnen, som t.ex. teknik och hem- och konsumentkunskap, får eleverna i vissa skolor överhuvudtaget inte någon undervisning förrän i årskurs 6 eller 7.

12 Bristande uppföljning och kännedom om vilka lärare man har och vad de kan Skolhuvudmän, rektorer och lärare vet inte alltid vilken utbildning och ”behörighet” lärarna har. Skolhuvudmän och skolor har ofta en ofullständig uppföljning av hur lärare används i förhållande till sin utbildning. Små möjligheter för lärare att bredda och fördjupa ämneskompetensen

13 Många faktorer påverkar Svårigheter att tolka skollagens krav Faktiska svårigheter med att leva upp till skollagens krav Mer eller mindre medvetna val för hur lärare används Lärarnas utbildning ställs ibland mot elevernas trygghet Önskan om att behålla små skolor

14 Vilka blir konsekvenserna? Outbildade lärare har ofta ofullständiga kunskaper om styrdokumentens krav och om innehåll i läro- och kursplaner. Lärare med ofullständiga ämneskunskaper har svårigheter att tolka och reflektera över innehållet i kursplanen för ämnet. Detta riskerar att leda till att undervisningen inte utgår från de mål som finns i kursplanen. Om inte undervisningen genomförs mot de nationella målen får inte eleverna den utbildning som de har rätt till. Bristande kunskap om kursplaner och betygskriterier hos lärarna äventyrar en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Outbildade lärare tenderar att vara osäkra och mer styrda av läromedlen än av de förutsättningar, behov och intressen som eleverna har. En alltför läromedelsstyrd undervisning blir ofta enahanda och alltför lite varierad. Lärare med ofullständiga ämneskunskaper har svårare att ta till sig av ämnesdidaktisk forskning. Om forum för ämnesdiskussioner saknas på en skola finns inte heller förutsättningar för lärarna att utbyta erfarenheter och tillsammans reflektera över den egna praktiken och dess effekter på elevernas lärande.

15 Vad kan man göra? Ta reda på vilken utbildningsnivå och kompetens som finns och använd den! Koppla tjänstefördelning och organisation till uppföljnings- och utvärderingsresultat! Utnyttja arbetslaget! Använd de erfarna och kvalificerade lärarna till att handleda, kompetensutveckla och till att driva utvecklingsprojekt! Samverka inom kommunen! Satsa på kompetensutveckling!


Ladda ner ppt "Lärares behörighet och användning efter utbildning Resultat från en kvalitetsgranskning."

Liknande presentationer


Google-annonser