Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Loggbok Material saxat från: Dysthe O. m fl 2002 Att skriva för att lära Lund Studentlitteratur.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Loggbok Material saxat från: Dysthe O. m fl 2002 Att skriva för att lära Lund Studentlitteratur."— Presentationens avskrift:

1 Loggbok Material saxat från: Dysthe O. m fl 2002 Att skriva för att lära Lund Studentlitteratur

2 Varför ska man skriva? Skrivandet som ett led i lärprocessen bygger på två grundförutsättningar: -Skrivandet är ett hjälpmedel för att komma fram till tankar och för att utveckla och strukturera dem. -Skrivandet som hjälpmedel i tanke- och läroprocessen och skiljs då från prestationsskrivande.

3 Flera representationsformer Skrivandet och de processer vi går in i när vi skriver kännetecknas av vissa drag som är relevanta för tankeutvecklingen och lärandet. Enligt Jerome Bruner* använder vi oss av tre sk representationsformer vid lärande och intellektuell utveckling: -Den handlingsmässiga -Den bildmässiga -Den symboliska Skrivandet kombinerar handling, bild och symbol.

4 Språngbrädan När vi läser igenom ngt vi skrivit kan vi upptäcka frön till nya tankekedjor som vi inte var medvetna om i det ögonblick vi skrev ner tankarna. På så sätt fungerar det skrivna som en språngbräda för nya idéer. En sådan retrospektiv strukturering är ofta en förutsättning för att vi ska komma vidare i tankeutvecklingen.

5 Att notera och att anteckna Man gör ibland en åtskillnad mellan notera och anteckna. Notering kan du exempelvis göra under en föreläsning eller ett seminarium. Du skriver i stort sett ned det som sägs. Att göra anteckningar innebär däremot att du omorganiserar det du hört eller läst. Du strukturerar materialet på ditt eget sätt och använder dina egna formuleringar.

6 Reflektionsanteckningar Att reflektera är en process som leder till ny förståelse och insikt. Reflektionen innehåller två huvudkomponenter: - dels erfarenheter - dels den reflekterande aktivitet som är knuten till eftertanke och tillbakablick. ”Om att betrakta i backspegeln på ett strukturerat sätt”

7 Steg i Reflektionsprocessen -Ta utgångspunkt i en episod, situation, händelse eller liknande -Beskriv den i detalj – vad som hände, hur det hände, varför det hände osv -Varför anser du att denna episod är viktig? Hur tolkar du den? -Kan du se andra alternativ? -Testa eventuellt nya lösningar

8 Skrivandet som ett led i självbedömningen Självbedömning är att bedöma sitt eget lärande och sin egen utveckling. En viktig del av själva lärandet är förmågan att reflektera över det egna tänkandet och de egna läroprocesserna, dvs ett metaperspektiv på lärandet. Ett sätt att öva upp sitt metaperspektiv är att reflektera över de egna läroprocesserna, t ex genom följande frågor:

9 Att öva sitt metaperspektiv -Vad har jag lärt mig? -Vilka problem har jag stött på i arbetet? -Hur har jag löst problemen? -Var står jag i förhållande till de mål jag tidigare satt upp? -Vad måste jag arbeta mer med? -Hur bör jag arbeta med detta? -Vilka problem kan jag komma att möta? -Har jag några idéer om hur jag kan lösa problemen?

10 Vad är en logg? Ordet logg används ofta som en samlingsbeteckning för allt informellt skrivande. I loggen skriver vi ner anteckningar, prövar idéer, upptäcker och vidareutvecklar tankar. Gemensamt för allt loggskrivande är emellertid att det skrivna inte ska bedömas, vare sig språkligt eller innehållsmässigt. I denna mening representerar loggen ” en fristad för tanken”.

11 Loggen har tre grundläggande funktioner: -Ta vara på intryck, observationer, situationer, episoder, tankar och liknande som är relaterade till praktiksituationen. -Utgöra ett underlag för reflektioner. -Vara en hjälp vid självbedömningar.

12 Dubbellogg I den första skrivfasen (spontanlogg) gäller det att få fatt på det viktigaste. Dvs anteckningarna blir gärna ostrukturerade och spontana och det finns lite utrymme för eftertanke. I den andra skrivfasen går du tillbaka till den första spontanloggen och väljer ut ngt som du vill fördjupa dig i, varefter du tankeskriver kring detta – ställer frågor, reflekterar, försöker se sammanhang, knyta an till tidigare erfarenheter, göra tolkningar osv.

13 Dubbellogg En logg kan alltså struktureras som dubbla anteckningar, med en spalt för spontana eller refererande anteckningar och en spalt för tankeanteckningar. En sådan dubbellogg gör att du kan få en överblick över båda nivåerna, såväl de återgivna erfarenheterna, observationerna eller intrycken som de senare reflektionerna, kommentarerna och tolkningarna.

14 Loggen Loggen kan bli en utgångspunkt för djupare diskussioner om lärande, utveckling och yrkesliv. Det blir en dokumentation av praktiska erfarenheter, ett underlag för reflektioner, ett sätt att samla ihop trådarna och sätta in de praktiska erfarenheterna i ett vidare perspektiv.

15 Samtalslogg -Loggen som kommunikationsmedel, som ett sätt att samtala. -En inkörsport rent generellt kan vara att ställa följande frågor: -Vad är det viktigaste jag hittills upplevt i min praktiksituation? -Vilka positiva överraskningar har jag mött? -Vad blev annorlunda än jag trodde? -Vad har jag upplevt som särskilt problematiskt? -Vilka yrkesmässiga eller sociala utmaningar står jag inför?


Ladda ner ppt "Loggbok Material saxat från: Dysthe O. m fl 2002 Att skriva för att lära Lund Studentlitteratur."

Liknande presentationer


Google-annonser