Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kalkylmetod och produktionsförhållande Fö 2 ”Vad kostar det?” Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kalkylmetod och produktionsförhållande Fö 2 ”Vad kostar det?” Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl."— Presentationens avskrift:

1 Kalkylmetod och produktionsförhållande Fö 2 ”Vad kostar det?” Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl Produkt- och orderkalkyler * Fullständig kostnadsfördelning (självkostnadskalkyl) * Ofullständig kostnadsfördelning (bidragskalkyl)

2 Periodkalkyler Kostnaden för en viss period fastställs och fördelas på antalet producerade enheter under samma period. Metoden är användbar i företag med relativt ”ensartad” produktion, t ex vid mass- och serieproduktion. Divisionskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad Verklig produktionsvolym = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion = Rörlig styckkostnad (eller särkostnaden för produkten eller ordern)

3 Exempel på periodkalkyler Antag en chokladfabrik som normalt tillverkar chokladaskar per månad. Den fasta kostnaden uppgår till kr per månad. Rörliga kostnader för material, arbete och förpackning uppgår till 30 kr per ask. Under augusti var produktionen askar och under september askar. Priset är 120 kr per ask. Beräkna självkostnaden per ask och vinsten i respektive månad! Divisionskalkyl: Självkostnad aug = ( * 8 000)/ 8000 = 92,5 kr/ask Vinst = 8000 * (120 – 92,5) = kr Självkostnad sep = ( * )/ = 71,67 kr/ask Vinst = * (120 – 71,76) = kr Normalkalkyl: Självkostnad aug = / = 80 kr/ask Vinst = * (120 – 80) = kr (kalkylmässigt resultat!) Självkostnad sep = / = 80 kr/ask Vinst = * (120 – 80) = kr (kalkylmässigt resultat!) Resultatberäkning vi normalkalkyl = Kalkylmässig nettovinst + under/övertäckning Nettoresultat = [ / *( )] = = kr Nettoresultat = [ / *( )] = = kr Minimi-kalkyl: Självkostnad = 30 kr/ask i båda månader

4 Över- och undertäckning av fasta kostnader Om utnyttjandegrad < 100 %  undertäckning av fasta kostnader Om utnyttjandegrad > 100 %  övertäckning av fasta kostnader Under-/övertäckning = TFK/Q normal * (Q verklig – Q normal) Q normal askar Verksamhetsvolym Undertäckning Övertäckning kr Fast styckkostnad eller FK enligt standard! 50 kr/ask

5 Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl Ekvivalentkalkyl Metoden används i företag där ett eller ett fåtal produkter ger upphov till ett brett sortiment av produkter, t ex i processindustrier som livsmedelsindustrin. Kostnaderna fördelas på produkterna med hjälp av s k ekvivalenttal, som avspeglar resursanspråk. Varje produkts kostnad bestäms då av produktens andel av produktionen. Restkalkyl Metoden används i situationer när huvudprodukten genererar en eller flera biprodukter när den framställs, och att biprodukterna går att sälja. Vid beräkning av huvudproduktens kostnad dras bidraget från biprodukten, varefter återstoden räknas som huvudproduktens kostnad.

6 Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Direkt kostnad En kostnad som direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare eller kalkylobjekt, t ex direkt lön och direkt material Indirekt kostnad Kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare och således inte direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare, t ex materialomkostnad (MO, tillverkningsomkostnad (TO), administrationsomkostnad (AO), försäljningsomkostnad (FO). Varför klassas vissa kostnader som indirekta? Logiskt omöjligt att klassa kostnader som direkta Nödvändig informationsinsamling alltför arbetskrävande Företagsledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta

7 Kriterier för nyckel: Rättvis indikator på det som genererar resursförbrukning Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning Lätt att mäta och registrera nyckeln (indikatorn) Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare Indirekta kostnader Direkta kostnader Fördelade kostnader Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl

8 Olika nycklar (grunder eller bas) för fördelning av indirekta kostnader: Tid (arbetstid, maskintid) Mängd (kilo, meter, ton, kvadratmeter, kubikmeter osv) Värde (värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr) Man bör som nyckel (påläggsbas) för en viss indirekt kostnad välja den faktor (tid, mängd, värde) som den indirekta kostnaden samvarierar mest med. T ex fördelas tillverkningsomkostnaden på värdet av direkt lön om verksamheten är arbetsintensiv eller på antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv. Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl

9 Materialomkostnader (MO) kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på lagerhållning av varor. Vanlig påläggsbas (nyckel): värdet av direkt material Tillverkningsomkostnader (TO) kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll av maskiner, produkter i arbete. Vanliga påläggsbaser: värdet av direkt lön, arbetstid, maskintid Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning kostnad för företagsledning och försäljning och central administration Vanlig påläggsbas: Tillverkningskostnad Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl

10 Beräkna eller utgå ifrån den totala indirekta kostnaden T ex TO = kr/år Välj fördelningsgrund eller nyckel T ex värdet av direkt lön Beräkna omfattningen av den totala fördelningsgrunden Direkt lön = kr/år Dividera total indirekt kostnad med den totala fördelningsgrunden TO / DL = / = 2,0 eller 200% på direkt lön Använd påläggssatsen för att fördela aktuella omkostnad på en order T ex om direkt lön = 150 kr för en order  TO för ordern = 150 * 2 = 300 kr Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Beräkning och tillämpning av påläggssats

11 Självkostnadskalkyl enligt normalår Antag produkterna Alfa och Beta. Normal tillverkning och försäljning är 200 Alfa och 100 Beta per månad. I november väntas faktisk tillverkning och försäljning av Alfa bli 250 och för Beta 150 st. Direkt lön är 60 kr/st för Alfa och 40 kr/st för Beta Direkt material är 40 kr/st för Alfa och 20 kr/st för Beta Speciella direka kostnader är 20 för Alfa och 11 för Beta Direkt försäljningskostnad är 6 för Alfa och 18 för Beta. Följande gäller om företagets omkostnader: MO = 1500 kr TOF = kr TOR = kr AFFO = kr Beräkna självkostnad och pris för Alfa och Beta om företaget tillämpar normalkalkyl och pålägget för vinst 30 procent.

12 Lösning Direkt Lön (dl) Direkt Material (dm) Speciella direkta kostnader MO: 15% på dm TOR: 60% på dl TOF: 80% på dl Tillverkningskostnad AFFO: 40% på TVK Direkt försäljningskostnad Självkostnad Vinstpålägg: 30% på pris Försäljningspris Alfa Beta

13 Fullständig kostnadsfördelning och ofullständig … Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställen Särkostnader Fullständig kostnadsfördelning Ofullständig kostnads- fördelning

14 Arbetsmodell för självkostnadskalkyl Direkt material (dm) Direkt lön (dl) Materialomkostnad (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) Speciella direkta tillverkningskostnader (t ex royalty) Tillverkningskostnad Administrations- och försäljningsomkostnad (AFFO) Direkta försäljningskostnader (t ex provision) SJÄLVKOSTNAD Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl

15 Kausalitetsprincipen och ex. på fördelning av TOF Antag två produkter A och B. A är arbetsintensiv medan B är kapitalintensiv. A kostar 500 kr i direkt lön och B 40 kr i direkt lön. A kräver 6 minuters maskintid medan B kräver 30 minuter. Periodens fasta tillverkningsomkostnad (TOF) blev kr, varav huvuddelen kr utgörs av maskinkostnader (kapital- och driftkostnader). Periodens totala direkta kostnad blev kr och total maskintid 350 timmar. Beräkna TOF per styck för A och B! 1.TOF = kr 2.Välj Nyckel:alt 1: Dir Lönalt 2: maskintid 3.Omfattning av nyckeln:alt 1: DL= 100 tkralt 2: Maskintid = 350 tim 4.Dividera TOF med nyckelalt 1: 560 tkr/100 tkr = 5,6 eller 560% på DL alt 2: 560 tkr/350 tim = 1600 kr/maskintimma 5.Vilken påläggssats ska väljas? Om alt 1) TO för A = 5,6 * 500 = 2800 kr och TO för B = 5,6 * 40 = 224 kr Om alt 2) TO för A = 1600*6/60 =160 kr och TO för B = 1600*30/60=800 kr 6.Välj alternativ 2 (maskintid som nyckel, ty den ger en rättvisare fördelning!)

16 Exempel på handelsföretag Profit HB bedriver grosshandelsverksamhet med elektronikprodukter. Man köper produkterna på den internationella marknaden och distribuerar sedan dessa vidare till detaljister. I samband med lagring och transport uppkommer dels kostnader för lagerhållning, dels kostnader för hantering vid lastning och lossning. Företaget har konstaterat att den direkta kostnaden för lagerhållningen kan schablonberäknas till 3% av inköpspriset per månad som produkterna lagras. Man överväger nu att köpa in st DVD-apparater från Singapore för 1520 kr/st. Hemtagningskostnader som frakt och tull beräknas till 180 kr/st. Övriga direkta hanteringskostnader uppgår till kr för detta parti. Indirekta kostnader för lagring och hantering uppgår erfarenhetsmässigt till 1% av inköpspriset. Förutom dessa kostnader har företaget administrationsomkostnader som uppgår till 8% och försäljningsomkostnader som uppgår till 15% av varukostnaden. Vilket pris måste man minst debitera detaljisterna om man själv kräver ett vinstpålägg på 20% på självkostnaden och beräknar att få lagra videoapparaterna i tre månader i genomsnitt.

17 Kalkyltrappa för handelsföretag Inköpspris Varuomkostnader Direkta hanteringskostnader Direkta lagerhållningskostnader Varukostnad Administrations- och försäljningsomkostnad Självkostnad Vinst Försäljningspris Profit HB , ,8 1856,0 kr 426, ,5 kr

18 Exempel på Tjänsteföretag Konsultföretaget Teleöverföring AB har fått en förfrågan från ett oljeland om ett teleprojekt. Detta innebär en arbetsinsats på ca 4000 egna konsulttimmar. Dessutom tillkommer ca 500 arbetstimmar som måste köpas från Telebluff Ltd för 530 kr/timme. Telebluff kräver dessutom ersättning för resor och traktamente på kr för att engagera sig som underkonsult. I Teleöverföring räknar man med att de egna konsulterna för detta uppdrag kostar 355 kr/tim inklusive lönebikostnader. En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men det kräver tillgång till Teleöverförings utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta kr. Teleöverföring kalkylerar med 10% i administrationskostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna i anbudet om man kräver 10% vinstmarginal?

19 Kalkyltrappa för tjänsteföretag Direkta lönekostnader Projektomkostnader Speciella direkta kostnader Projektkostnad Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader Självkostnad Vinst Försäljningspris Teleöverför AB kr kr kr kr kr kr kr kr kr

20 Exempel på orderkalkyl Följande årsdata gäller för AB medaljfabriken: Direkt lön kr Direkt material kr Materialomkostnad kr Tillverkningsomkostnad (rörliga) kr Tillverkningsomkostnad (fasta) kr Affärsomkostnader kr Totala intäkter kr Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO-, TOR-, TOF och AFFO-påläggen skulle ha varit under året, för att de precis skulle ha täckt de verkliga omkostnaderna. AB medaljfabriken ska lämna en offert på st av en liten guldmedalj. Den direkta materialkostnaden beräknas till 1000 kr per styck och den direkta lönen till 200 kr per styck. Vad skulle av en väldekorerad bronsmedalj kosta om den kostade 200 kr i material och 400 kr i lön samt kr i en fast ordersärkostnad? Vad är självkostnaden enligt en minimikalkyl? Vilket är det lägsta priset för dessa två olika order om man kräver 20 procent i vinstmarginal?

21 Ex på normalkalkyl vid självkostnadskalkyl AB reparationsverkstad räknar med det kommande året med en tillverkning och försäljning som är 80% av den normala. Kostnaderna för året budgeteras till Direkt material kr Direkt lön kr Rörliga TO kr Fasta TO kr AO (fasta) kr FO (fasta) kr Företaget tillämpar normalkalkyl. Beräkna påläggssatserna för företagets omkostnader och kalkylera självkostnaden för en reparationsorder som kostar 1200 kr i direkt material och 900 kr i direkt lön.

22 Exempel på förkalkyl enligt normalårsmetoden Företagets Zensation tillverkar produkterna Fierenze och Carcasonne (ryggsäckar för tågluffare). För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av Fierenze och Carcasonne. Försäljningspriserna är 500 kr respektive 350 kr för de båda produkterna. De budgeterade kostnaderna är följande: KostnadsslagTotaltFierenzeCarcasonne Direkt material Direkt lön Direkt försäljningskostnad Fasta MO Rörliga TO Fasta TO Fasta AO Fasta FO Upprätta självkostnadskalkyler (kostnad i kr per enhet) för de båda produkterna! Företaget använder sig av normalårsmetoden. De normala kvantiteterna för tillverkning och försäljning är av Fierenze och av Carcasonne. Gör också en lönsamhetsberäkning (nettovinstprocent) med användning av försäljningspriserna.

23 Att välja lämplig påläggsbas för olika kostnadsställen AB Turner Industries tillverkar produkterna alfa, beta och gamma som genomgår operationerna 1 och 2. Produkterna kräver olika mängd resurser i form av maskintid och arbetstid. Arbetarna har differentierade löner beroende på kvalifikation. Företagets fasta tillverkningsomkostnader i operation 1 och 2 består under ett normalår av följande komponenter: Operation1Operation 2 Kapitalkostnader för maskiner Lön till arbetsledare Energi Hyra Värme Summa kr kr Normal direkt lönekostnad kr kr Normal total arbetstid (timmar/år) Normal total maskintid (timmar/år) Antag att följande gäller om produkterna alfa, beta och gamma: ProduktAlfaBetaGamma Normal årsproduktion Maskintid i operation 1 (tim/st)0,511,5 Maskintid i operation 2 (tim/st)10,51 Arbetstid i operation 1 (tim/st)0,51,51,5 Arbetstid i operation 2 (tim/st)0,512 direkt lön (kr/st) direkt material (kr/st) Licensavgift till uppfinnare (kr/st) Provision till säljare (kr/st) Härled lämpliga påläggssatser för TO i operation 1 och 2 och beräkna tillverkningskostnaden för alfa, beta och gamma. Påläggssatserna för MO och AFFO är 10 respektive 20 procent. Beräkna dessutom storleken för MO och AFFO i kr under ett normalår! (svara på denna sida och utnyttja nästa sida för dina uträkningar)

24 Påläggsberäkning och påläggsdifferens Ett ritkontor betjänar tre olika tillverkningsavdelningar som under ett år utnyttjar ritkontoret timmar, timmar och 500 timmar. Ritkontorets verkliga kostnader för året är kr. Vid en restlös föredelning (värdering till faktiska genomsnittskostnader) påförs tillverkningsavdelningarna / = 480 kr per timme som man utnyttjar ritkontoret. Anta att företaget budgeterat kostnaderna för ritkontoret till kr och sysselsättningen till timmar. Med ledning härav har man beräknat ett pålägg för varje timme som ritkontorets tjänster utnyttjas på /6200 = 450 kr per timme. Ritkontor (förutberäknade pålägg) Pålägg avd I: 3000 x 450 = Pålägg avd II: 2500 x 450 = Pålägg avd III: 300 x 450 = Verkliga kostnader Påläggsdifferens (negativ) kr

25 Påläggsberäkning och påläggsdifferens Här uppstår en negativ påläggsdifferens kr. De förutberäknade påläggen uppgår sammanlagt till kr, medan de verkliga kostnaderna blev kr. Påläggen har inte räckt till att täcka kostnaderna. Det beror dels på att kostnaden per timme blev 480 kr mot beräknat 450 k, dels på att sysselsättningen på ritkontoret blev lägre än beräknat. (6 000 timmar mot beräknat timmar). Anta att de tjänster som ritkontoret utför skulle kunna köpas från ett externt företag för 600 kr per timme och att ritkontorets tjänster värderas till marknadspris. Vi får då följande kostnadsfördelning. Den positiva påläggsdifferensen tyder på att det lönar sig att ha ett eget ritkontor jämfört med att köpa samma tjänster utifrån. Värdet av ritkontorets tjänster är kr och ritkontorets kostnader stannar vid kr. Ritkontor (förutberäknade pålägg) Pålägg avd I: 3000 x 600 = Pålägg avd II: 2500 x 600 = Pålägg avd III: 300 x 600 = Verkliga kostnader Påläggsdifferens (positiv) kr

26 Princip för stegfördelning (step down procedure) Dela upp verksamhetens olika avdelningar (delverksamheter) i huvudkostnadsställen (operation or production centers) och hjälpkostnadsställen (service centers) och fördela successivt hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen (vilka står närmast kostnadsbärarna). Därmed får vi veta vad huvudverksamheterna egentligen kostar! KostnadsslagKostnadsbärare Direkta kostnader Huvud- Kostnadsställe Hjälp- Kostnadsställe Indirekta kostnader Fördelade kostnader


Ladda ner ppt "Kalkylmetod och produktionsförhållande Fö 2 ”Vad kostar det?” Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl."

Liknande presentationer


Google-annonser