Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Var ska de nyanlända bo? Gunnar Myrberg Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Var ska de nyanlända bo? Gunnar Myrberg Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)"— Presentationens avskrift:

1 Var ska de nyanlända bo? Gunnar Myrberg Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)

2 Läget i omvärlden UNHCR beräknar att ungefär 45 miljoner människor är på flykt från sitt eget hem, varav ca 29 miljoner är så kallade internflyktingar Konflikter är den dominerande orsaken 55 procent av alla flyktingar i världen kommer från endast 5 länder: Afghanistan, Somalia, Irak, Syrien och Sudan. De som har minst resurser tenderar att flytta de kortaste sträckorna

3 Syrien Enligt UNHCR är mer än 2 miljoner människor (varav hälften är barn) på flykt från Syrien och man räknar med att det kommer att hinna bli 3 miljoner till årsskiftet Libanon med i vanliga fall ca 4 miljoner invånare har hittills tagit emot ca flyktingar från Syrien Jordanien och Turkiet har tagit emot ca flyktingar vardera, Irak ca och Egypten drygt Flyktinglägret Zaatari i Jordanien är med sina flyktingar nu landets fjärde största stad

4 EU:s gränskontroller Under perioden har EU-kommissionen lagt 222 miljoner euro på stärkta gränskontroller och åtgärder för flyktingars återvändande Under samma period har kommissionen lagt 20 miljoner euro på den så kallade flyktingfonden, vars syfte är att underlätta mottagandet av flyktingar

5 EU:s gränskontroller Särskilt stora resurser har satsats på att stärka bevakningen av havs- och landgränserna mellan Grekland och Turkiet och man har bland annat byggt ett 12,5 km långt stängsel för att försvåra gränspassager EU:s satsningar på förstärkta gränskontroller i södra Europa har hittills visat sig vara förvånansvärt effektiva En viktig anledning tros vara att en stor andel av de syriska flyktingarna utgörs av familjer med barn, vilka har svårare att ta sig över gränser på irreguljär väg än ensamma flyktingar

6 Sverige som mottagarland År 2012 tog Sverige emot asylsökande Sverige placerar sig därmed på en fjärde plats bland OECD-länderna, efter USA, Tyskland och Frankrike Som jämförelse kan nämnas att Norge tog emot och Danmark asylsökande under samma år Under perioden tog Sverige emot sammanlagt asylsökande (Norge , Danmark )

7 Sverige som mottagarland Sverige är det land som tar emot flest ensamkommande flyktingbarn i Europa År 2012 tog Sverige emot ensamkommande flyktingbarn, vilket motsvarar 25 procent av de barn som kom till Europa det året Sverige är också det land som tar emot flest så kallade kvotflyktingar i Europa År 2012 tog Sverige emot kvotflyktingar, vilket motsvarar 33 procent av EU:s totala mottagande

8 Vad händer när man kommer till Sverige för att söka asyl? Anläggningsboende (ABO) eller eget boende (EBO) under Migrationsverkets asylutredning Besked om uppehållstillstånd –Om nej: Återvändande (frivilligt eller med tvång) –Om ja: Anvisad plats för bosättning i kommun via Arbetsförmedlingen Etableringsplan

9 Utmaningar i bosättningsprocessen Att hantera variation (både uppåt och nedåt) i antalet asylsökande och andra nyanlända –Beslut om uppehållstillstånd (Migrationsverket, Migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen) –Samordning och planering av bosättning (Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Migrationsverket) –Mottagning och bostadsförsörjning (Kommunerna)

10 Från ABO/EBO till anvisat boende Huvudproblem just nu: Antalet personer som beviljas uppehållstillstånd ökar väsentligt snabbare än kommunernas mottagningskapacitet –Migrationsverkets prognos för behovet av kommunmottagande under 2013 är , vilket kan jämföras med de som togs emot under 2012 –Den sista juli 2013 väntade personer med beviljat uppehållstillstånd (varav 58 procent i ABO) på att få anvisad plats för bosättning via Arbetsförmedlingen (en fördubbling på ett år)

11 Problem med att människor fastnar hos Migrationsverket Försenad etablerings- eller återvändandeprocess Mänskligt lidande i form av väntan och osäkerhet om framtiden Risk för att ”rota sig” i den tillfälliga boendemiljön Merkostnader

12 Varför hänger kommunerna inte med? Enkätsvar från kommunala flyktingsamordnare: –BOSTADSBRIST! Särskilt små hyreslägenheter, men också stora hyreslägenheter vid anhöriginvandring Konkurrens om kommunala boendeplatser mellan olika grupper av behövande –Glapp mellan ersättningsutbetalningar leder till problem för de nyanlända och till kostnader för kommunerna –För låg statlig schablonersättning

13 Vad göra? Erfarenheter från Danmark och Norge Från att ha haft en av världens mest öppna och inkluderande lagstiftningar på migrations- och integrationsområdet under 1980-talet har Danmark från och med slutet av 1990-talet blivit ett av Europas mest restriktiva länder Migrationspolitiken har skärpts till den grad att det har ifrågasatts om Danmark faktiskt uppfyller de internationella konventioner som landet har skrivit under

14 Vad göra? Erfarenheter från Danmark och Norge Den danska integrationspolitiken har kommit att få en starkt assimilatorisk inriktning med språktest och kunskapstest som obligatoriska delar av den mycket långa vägen till danskt medborgarskap Bosättningen av nyanlända regleras i detalj av den danska staten Därtill har kommunerna möjlighet att hindra nyanlända från att bosätta sig i vissa bostadsområden Kommunerna har också möjlighet att begära lägenheter för nyanlända från de allmänna bostadssällskapen

15 Vad göra? Erfarenheter från Danmark och Norge Danmark har i praktiken inga problem när det gäller bosättningen av nyanlända, vilket i huvudsak beror på att det helt enkelt är så få personer med flyktingbakgrund som beviljas uppehållstillstånd I gengäld har Danmark kommit att betraktas som något av en paria i internationella sammanhang som har att göra med migrations- och integrationsfrågor och kan knappast betraktas som en förebild

16 Vad göra? Erfarenheter från Danmark och Norge Norge brukar beskrivas som ett slags mellanting mellan Sverige och Danmark både när det gäller migrations- och integrationspolitik När det gäller bosättningsprocessen utmärker sig Norge dock med en egen modell som ger kommunerna betydligt större förhandlingsutrymme i förhållande till staten än vad som är fallet i Danmark och Sverige Den statliga ersättningen för det kommunala flyktingmottagandet har också ansetts vara mer generös i Norge än i Sverige

17 Vad göra? Erfarenheter från Danmark och Norge Norge får därmed betraktas som en intressantare referenspunkt än Danmark, och även Norge har under de senaste två åren kommit att brottas med problemet att nyanlända fastnar i bosättningsprocessen För närvarande väntar ca personer med beviljade uppehållstillstånd på anvisning om bosättning i Norge Precis som i Sverige anger de norska kommunerna bostadsbrist som det allt övergripande problemet för bosättningen av nyanlända

18 Vad göra? Erfarenheter från bosättningsarbetet i svenska kommuner Exempel på framgångsfaktorer givet den rådande bostadsbristen (enligt intervjuer med kommunala flyktingsamordnare): –Nära samarbete och goda relationer med hyresvärdar (kommunala och, om möjligt, privata) –Tydlig och långsiktig strategi för mottagandet –Politiskt stöd (opinionsarbete för mottagande av nyanlända, gärna relaterat till lokala och regionala tillväxtfrågor)

19 Vad görs? Intensivt arbete med att förbättra rutiner inom berörda myndigheter och kommuner Intensivt arbete med att förbättra samverkan mellan berörda myndigheter och kommuner Intensivt arbete med att utvärdera och utveckla etableringsreformen, exempelvis: –Förändring av det statliga ersättningssystemet till kommunerna –Senareläggande av startpunkt för etableringsperioden

20 Vad behöver förmodligen göras i större utsträckning? Öka utbudet av små, billiga hyreslägenheter Öka utbudet av stora, billiga hyreslägenheter Involvering av, och incitament för, privata hyresvärdar Diskussion om allmännyttans förändrade spelregler


Ladda ner ppt "Var ska de nyanlända bo? Gunnar Myrberg Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)"

Liknande presentationer


Google-annonser