Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 8 2014-03-27 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 8 2014-03-27 1."— Presentationens avskrift:

1 Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning

2 Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi Marknads- bland- och planekonomi – kapitel 8 De olika marknadsformernas styrkor och svagheter Offentliga ingripanden– kapitel 12 och 13 Finansiell och monetär stabiliseringspolitik 2

3 Marknads- bland- och planekonomi Marknadsekonomi Renodlad marknadsekonomi: ingen överordnad myndighet som ingriper på marknaden – laissez-faire Argument för: Låta priserna fungera som signaler om vad som efterfrågas och kan skapa värde och välstånd  Automatisk anpassning till jämvikt (”osynlig hand”)  Effektiv fördelning av befintliga resurser (Pareto-effektivtet) 3

4 4 Marknads- bland- och planekonomi Förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi Ren konkurrens – många säljare och köpare Ingen samverkan (t ex karteller) Enkel och homogen vara (ingen differentieringsfördel) Inga informationsasymmetrier (ingen kan lura någon) Inga etableringshinder Inga stordriftsfördelar som skapar naturliga monopol Snabb anpassning till nya förhållanden på marknaderna Inga kollektiva varor – inga free rider-problem Inga externa effekter

5 5 Marknads- bland- och planekonomi Marknadsekonomi I verkligheten: Marknadsmisslyckanden Kollektiva varor som inte produceras på en fri marknad Negativa och positiva externa effekter Stordriftsfördelar

6 Marknads- bland- och planekonomi Blandekonomi Marknadsekonomi med inslag av offentliga ingripanden, regleringar och konkurrensbegränsningar Argument för: Marknadsmisslyckanden som ger upphov till felaktig producerad kvantitet eller ingen produktion alls  Regleringar i form av skatter/subventioner, lagar och regler, statligt ägande 6

7 Marknads- bland- och planekonomi Blandekonomi ”Problem”: Inskränker självbestämmanderätten Inte heller staten har perfekt information om vad samhället behöver Värderingsfrågor – fördelningspolitik, ekonomisk-politiska åtgärder, särintressen 7

8 Marknads- bland- och planekonomi Planekonomi Politiska och administrativa beslut styr ekonomin fullständigt Argument för: Enklare och mer transparent system Förhindra monopol, externa effekter och opportunistiskt beteende Ta hänsyn till både ekonomiska och tekniska faktorer + sociala prioriteringar Rättvis fördelning av inkomster genom att styra produktionen dit där den skapar störst nytta 8

9 9 Marknads- bland- och planekonomi Planekonomi i praktiken Staten vet inte allt; inga incitament till tillväxt; diktatur Planerad produktion och frivillig konsumtion  Efterfråge- och utbudsöverskott  Onödigt stora varulager = resursslöseri Bonus beroende på producerad kvantitet och vikt  Underskattning av produktionsförmåga  Tunga, onödiga varor och ohållbar produktion  Ineffektivt resursutnyttjande, miljöproblem, ekonomisk och moralisk kris

10 10 Marknads- bland- och planekonomi Övergången från planekonomi till ”marknadsekonomi” Chockartat: Prisbildningen lät ”svaga” företag gå under Regelsystem för ägande och avtal som inte var förankrade i normer  Mellanting med social oro, arbetslöshet och kriminalitet Ukrainamedborgare: ”Det var bättre när vi hade planekonomi – då hade alla i alla fall ett hem och mat.”

11 11 Marknads- bland- och planekonomi Övergången från planekonomi till ”marknadsekonomi” Kina: Stegvis övergång Kombination av kapitalism och starkt centralt ägande i vissa sektorer

12 12 Offentliga ingripanden Långsamma anpassningar till långsiktig jämvikt kan motivera offentliga ingripanden – stabiliseringspolitik Lågkonjunktur: expansiv stabiliseringspolitik för att dämpa arbetslösheten och öka BNP Högkonjunktur: kontraktiv stabiliseringspolitik för att ”kyla ner” ekonomin och dämpa inflationen

13 13 Offentliga ingripanden Expansiv stabiliseringspolitik: minska arbetslösheten Penningpolitik: Sänka reporäntan  I↑ och C↑  AD↑ Finanspolitik: Öka offentliga utgifter, eller minska skatter: G ↑ eller T ↓  C ↑  AD ↑ Eklund, figur 12.7

14 14 Offentliga ingripanden Kontraktiv stabiliseringspolitik: minska inflationen Penningpolitik: Höja reporäntan  I↓ och C↓  AD↓ Finanspolitik: Minska offentliga utgifter, eller höja skatter: G↓ eller T↑  C↓  AD↓ Eklund, figur 12.8

15 15 Offentliga ingripanden Fram till depressionen på 1930-talet: hårdför anti-inflationspolitik Tidigare: ”ekonomin klarar sig bäst utan ingripanden” Keynes: Nytt antagande: den naturliga anpassningsprocessen efter ekonomiska störningar trögare och långsammare än man antagit  ibland behov av aktiv stabiliseringspolitik

16 16 Offentliga ingripanden Traditionellt sett: Lägre BNP  lägre löner  minskade produktionskostnader  större utbud  ökad BNP igen Enligt Keynes: Lägre BNP  lägre löner  minskad köpkraft hos arbetande konsumenter  minskad efterfrågan  ännu lägre BNP ”Keynesianska revolutionen”: priset inte indikator på tillgång och efterfrågan, utan försäljningssiffror och lagerkvantitet

17 17 Offentliga ingripanden Efterfrågan som en funktion av kvantiteten, BNP: Eklund, figur 13.1

18 18 Offentliga ingripanden Utbudet som en funktion av kvantiteten, BNP: Eklund, figur 13.2

19 19 Offentliga ingripanden Efterfrågan och utbud som en funktion av kvantiteten, BNP: Eklund, figur 13.3

20 20 Offentliga ingripanden MEN: Jämvikts-BNP behöver inte innebära full sysselsättning; Beror på folks benägenhet att konsumera, spara och investera Investeringar och finansmarknaden kan vara instabila pga psykologiska svängningar

21 21 Offentliga ingripanden BNP < Fullt kapacitetsutnyttjande = ”arbetslöshetsgap” Eklund, figur 13.4

22 22 Offentliga ingripanden BNP > Fullt kapacitetsutnyttjande = ”inflationsgap” Eklund, figur 13.5

23 23 Offentliga ingripanden Lösningen Stabiliseringspolitik för att utjämna arbetslöshetsgap och inflationsgap = ”kontracyklisk stabiliseringspolitik” Finanspolitik > Penningpolitik Pga att en räntesänkning i lågkonjunktur med redan låga räntor inte skulle ha någon större effekt (”Likviditetsfälla”)

24 24 Offentliga ingripanden Arbetslöshet  Finanspolitisk expansion  AE = C↑ + I + G↑ + (X – IM)  AE↑ Eklund, figur 13.6

25 25 Offentliga ingripanden Inflation  Finanspolitisk kontraktion  AE = C↓ + I + G↓ + (X – IM)  AE↓ Eklund, figur 13.7

26 26 Offentliga ingripanden Förutsättningar för en väl fungerande stabiliseringspolitik Goda prognoser/förutsägelser om hur ekonomin kommer att utveckla sig och vilka behov som kommer att finnas Institut med uppdrag att förutspå konjunkturutvecklingen  Ger beslutsunderlag för statliga ingripanden Konjunkturinstitutet

27 27 Offentliga ingripanden Keynesianska analysen i modellen för aggregerat utbud och efterfrågan: horisontellt utbud pga trögföränderliga priser Eklund, figur 13.9

28 28 Offentliga ingripanden Framgång för keynesianismen fram till talet tal: Stagflation och större oregelbundenhet i konjunkturen  Ifrågasatte Keynes förslag och vände sig mot penningpolitiken 1980-tal: liberal politik med avregleringar för att främja konkurrens : situation liknande den vid depressionen på 30-talet  Keynesianismen ”populär” igen Neoklassiska syntesen: marknaderna fungerar oftast av sig själva men behöver stabiliseringspolitik i tider med svår recession eller hög inflation för att återställa ordningen

29 Marknadsekonomi innebär att låta marknadskrafterna råda fritt och förutsätter snabb respons i priser vid störningar i ekonomin Planekonomi innebär centralstyrd produktion och förutsätter statens fullständiga insyn i marknadernas behov Blandekonomi innebär marknadsekonomi med interventioner när anpassningen på marknaden sker trögt Interventioner: finanspolitik och penningpolitik Kontracyklisk stabiliseringspolitik = stimulera efterfrågan vid lågkonjunktur och arbetslöshet, och strypa efterfrågan vid högkonjunktur och inflation Finansiell stabiliseringspolitik: statliga utgifter och skatter Monetär stabiliseringspolitik: höja eller sänka styrräntan 29 Sammanfattning


Ladda ner ppt "Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 8 2014-03-27 1."

Liknande presentationer


Google-annonser