Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid. Andreas Bergh Ratio, Lunds universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid. Andreas Bergh Ratio, Lunds universitet."— Presentationens avskrift:

1 Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid. Andreas Bergh Ratio, Lunds universitet

2 Sverige som framgångsland 1840 hade Sverige 40% av Englands BNP per capita : Sverige blev världens 4e rikaste land Standardförklaringar: Exportdriven tillväxt (skog, malm), inga krig.

3 Institutionella förklaringar: Förutsägbar, icke-korrupt statsmakt, stabila äganderätter Stabil valuta Frihandelsreformer Sparbanker Skråväsendets avskaffande Konstruktiva politiker, fackföreningar och arbetsgivare Infrastruktur med mera...

4 Sverige som framgångsland, del 2 De gyllene tillväxtåren skapade också världens kanske mest jämlika land! Vår egen historia visar att tillväxt och jämlikhet kan kombinieras

5 Hur förklara den svenska jämlikheten? Slutsats: progressiva skatter, höga skatter, socialtjänstlagen, LAS, MBL och andra arbetsmarknadsregleringar kan INTE vara förklaringen!

6 Att förklara jämlikheten: Bättre kandidater: Skiftesreformer i jordbruket Sparbanksrörelsen Folkskolestadgan Tidiga kollektivavtal, konstruktiva fackföreningar Grundskolereformen på 1940-talet 1910-talets socialförsäkringar...? Resursjämlikhet!

7 1960 var Sverige fortfarande ett lågskatteland Tax revenue/GDP Sweden USA Denmark Early data from Rodriguez 1981, new from OECD

8 Den kapitalistiska välfärdsstatens fall...

9 Average growth in GDP per capita [1] [1] 80s90s70-00 Sweden Finland Norway Denmark Average Germany France Belgium Netherlands Italy Switzerland Average Canada Australia United Kingdom United States Average Average, OECD [1] [1] Source: OECD (2002) and Henrekson, Mangus "Sweden's relative economic performance: Lagging behind or staying on top?" The Economic Journal 106: Från 1970 till 1995 halkade Sverige efter...

10 Små skillnader i köpkraft mellan olika länder

11 Varför halkade Sverige efter? Makroekonomisk politik (devalveringar, subventioner) Välfärdspolitik (svaga arbetsincitament) Skattepolitik (svaga arbetsincitament, skatteplanering) Arbetsmarknadspolitiken (insiders & outsiders, lönebildning) Rådande institutioner klarade inte av ett ökat behov av anpassning och flexibilitet

12 Internationellt intresse Kritik från bla ledarsidan på Wall Street Journal Försvar från Ingvar Carlsson i Washington Post 1990: ”The Swedish model doesn’t need fixing” Omedelbart följt av arbetslöshet, stoppaket, regeringskris, valförlust, och värsta depressionen sedan 30-talet.

13 Många spådde en dyster framtid för Sverige... Ingen politiker vågar avreglera för ökad konkurrenskraft Ingen politiker vågar berätta att ATP kommer att kollapsa Lärarkåren kommer inte att acceptera skolpeng Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin” men kan inte få ”väsentlig praktisk betydelse” Offentlig sektor kan inte rationaliseras så att budgetunderskottet får ”rimliga proportioner”

14 Sweden: From Capitalist Success to Welfare-State Sclerosis by Peter Stein Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991) Snower, Dennis J "The Future of the Welfare State." The Economic Journal 103:

15 90-talskrisen Öppen arbetslöshet från 1.5% 1990 till 8.2% Plus ett enormt batteri av ams-åtgärder. Offentliga utgifter 73% av BNP 1993 (!), Budgetunderskott på drygt 200 miljarder Negativ tillväxt 1991, 1992 och 1993.

16 Välfärdsstatens kritiker såg ut att få rätt... men välfärdsstaten överlevde, de höga skatterna överlevde, och tillväxten återvände Taxes/GDP ?

17 Tillväxt efter 90-talskrisen i Sverige, USA och EU15 2,02,5 Real BNI per capita 2,02,22,6Real BNP per capita EU15USASve Snitt, [1] [1] [1] Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti GNI is the preferable measure of livingstandard, as it measures the incomes of the persons in the country.

18 Är Sverige en humla? Under 80- och 90-talet ökade genomförde Sverige kraftigare liberaliseringar än nästan alla jämförbara länder (Mätt enligt index för globalisering samt index för ekonomisk frihet) Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst! Hur var det möjligt?

19 Skattetryck och ekonomisk frihet

20 Vilka reformer genomfördes? : Avreglering av kredit- och valutamarknaden. 1990: Start för avreglering av el, post, tele, järnvägstrafik, inrikesflyg 1990 taxiavreglering : Skattereform sänkte högsta marginalskatt fråm 73 till 51 procent : Oberoende riksbank och ny makropolitik.

21 Reformer (forts.) : Utförsäljningar av statliga bolag. 1992: Skolpeng. Pengsystem även inom barnomsorg, äldreomsorg med mera. 1993: privata arbetsförmedlingar tillåts : Nytt pensionssystem, delvis fonderat och med automatisk balansering

22 Fler reformer… Fyraåriga mandatperioder Fri radio & TV EU-medlemskap Ny budgetprocess med utgiftstak med mera!

23 Hur var det politiskt möjligt? Samförstånd Ingen nedmontering av välfärdsstaten Utredningsväsendets roll

24 Kvarvarande problem Var femte vuxen arbetar inte var detta var tionde. Antalet arbetade timmar är fortfarande bara aningen högre än Unga och utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa Problem även på bostadsmarknad Företagsklimatet ok – men bättre för storföretag och sämre för småföretag.

25 Figur 10 Andel vuxna i olika ersättningssystem 1970–2006 (20–64 år, helårsekvivalenter)[1][1] [1]Källa: SOU (2006:86). Sjukpenning inkluderar rehabiliteringspenning. Förtidspension heter numera sjuk- och aktivitetsersättning.

26 Framtiden...? Globalisering IT Vi är rikare än någonsin tidigare Vi blir äldre än någonsin tidigare

27 Livslängd och faktisk pensionsålder

28 Prognos: Sverige 2030 har... Fortsatt höga skatter......som dock är nästan helt proportionella Har högre inkomstspridning men lägre fattigdom Har avgifter till universitet och högskolor Har många privata aktörer inblandade i offentligt finansierade välfärdstjänster Har många, rika, friska pensionärer

29 Slutsatser Av de senaste 150 åren har det gått bra för Sverige i 125. När det gått bra för Sverige, har kapitalism kombinerats med resursjämlikhet Sverige är ingen humla De områden där Sverige fortfarande har stora problem, är områden som inte reformerats i särskilt stor utsträckning (arbetsmarknad, bostadsmarknad) Fortsatta reformer, fortsatt höga skatter, fler privata komplement till den offentligt finansierade välfärden.

30 low employment

31 Segregated labor market (1) Unemployment; immigrants from outside EU over non-immigrants (ratio). [1] [1] GRE1.0FRA2.9 ITA1.2FIN3.0 SPA1.4DEN3.1 PRT1.9NED3.9 GER2.1SWE4.3 UK2.2LUX5.2 AUT2.3BEL5.3 [1] [1] Eurostat Labour Force Survey 2000.

32 Segregated labormarket (2) Unemployment in two age groups For 2005, the figure is 23 percent for youths. Only Polen, Slovakia, Greece and Italy are worse in EU.

33 Work incentives, Sweden

34 Work incentives, USA


Ladda ner ppt "Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid. Andreas Bergh Ratio, Lunds universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser