Innehåll Bakgrund 3 Goda exempel inom grundutbildning 6

En presentation över ämnet: "Innehåll Bakgrund 3 Goda exempel inom grundutbildning 6"— Presentationens avskrift:

1

2 Innehåll Bakgrund 3 Goda exempel inom grundutbildning 6
Goda exempel på forskarnivå 20 Flera goda exempel 23 Checklista för undervisare 29 Framtiden ställer oss inför enorma utmaningar. Det gäller områden som klimat, miljö och energi, hälsa, diagnos och vård samt säkerhet och riskhantering. För att möta dessa utmaningar behövs kompetens inom teknik och naturvetenskap. Och oavsett vilka argument man använder så kommer vi att behöva både män och kvinnor för att lösa problemen. Vi som utbildar framtidens teknikutvecklare och problemlösare måste möta våra studenter på ett sätt så att alla känner sig välkomna. Vi måste lägga upp undervisningen så att den passar både kvinnliga och manliga studenter. Och vi måste vara lyhörda för tecken på en kultur som präglas av fördomar som inte ger alla samma möjlighet att känna sig respekterade. Med en genusmedveten undervisning gör vi oss redo för framtiden. Tillsammans kan vi bidra till att hitta de vägar som leder framåt. Ulf Nilsson Dekanus LiTH

3 Bakgrund Varje höst kommer ungefär 2000 nya studenter till Tekniska högskolan vid LiU. Under några år ska deras liv fyllas med studier, umgänge, fester och mycket annat. Studenterna kan se fram emot en utbildning som kommer att ge dem både djupa och breda kunskaper inom olika ämnen, men också utveckla förmågor och färdigheter som rör ingenjörsmässighet, samverkan, kommunikation, entreprenörskap och ledarskap. Utbildningen ska även stärka deras medvetenhet och förhållningssätt när det gäller etiska frågor, hållbar utveckling och genusfrågor. Att uppmärksamma genus handlar om hur vi ser på varandra som människor. Som att manliga och kvinnliga studenter ska bemötas på ett likartat sätt av lärare och andra studenter. Eller att undervisningen är upplagd så att den passar både kvinnor och män. Idag förknippas tekniska högskolor inte så sällan med en manlig kultur. Vår strävan är att främja en kultur där alla känner sig respekterade och välkomna. Att tala om genus innebär inte att vi menar att alla män gör på ett sätt och alla kvinnor på ett annat sätt. Skillnaderna är stora inom grupperna. Ändå finns det mönster som är viktiga att inte blunda för. Det finns till exempel flera olika undersökningar som visar att det kvinnor säger eller skriver ofta värderas lägre. Många gånger sker det omedvetet, men påverkar likväl.

4 Ett belysande exempel är den numera klassiska undersökningen av forskarna Jan Einarsson & Tor G Hultman där försökspersoner fick läsa en text som var undertecknad med »Ingvar« eller »Ingvor«. När försökspersonerna sedan fick frågor om skribentens trovärdighet, kompetens och inlevelseförmåga, så visade det sig att såväl män som kvinnor bedömde »Ingvar« som mer trovärdig och kompetent, medan kvinnorna däremot ansåg »Ingvor« vara mer mänsklig. Detta trots att de hade läst precis samma text! En genusmedveten undervisning handlar därför om att vara mer uppmärksam på vad som tas upp i undervisningen och hur den är upplagd. Att stanna upp och fundera över vilka exempel som används och hur vi bemöter studenter av olika kön. Att se hur strukturer och attityder påverkar det pedagogiska arbetet – och att hitta vägar som leder framåt. De flesta ämnen på en teknisk utbildning innehåller i sig inget tydligt genusperspektiv. Det är svårt att hitta något sådant i den grundläggande teorin för kurser i exempelvis algebra, reglerteknik, eller kvantfysik . Däremot finns skäl att fundera över hur män och kvinnor beskrivs i kurslitteraturen, till exempel vilka roller de får i olika exempel som tas upp. Annars är det framför allt själva undervisningen och dess former som kan behöva granskas med genusglasögonen på. Vad är det som händer i föreläsningssalen, lektionsrummet, labbet och i projektgruppen?

5 Som lärare är det viktigt att reflektera över hur mycket tid man ger olika studenter, hur man fångar upp det studenterna säger och vilken betydelse mäns respektive kvinnors inlägg får i undervisningen. Det är också bra om man inom ramen för en kurs kan variera mellan föreläsningar, seminarier, gruppövningar och andra mer praktiska moment på ett sätt som tillgodoser olika behov och lärostilar. Det finns även annat att vara vaksam på. Man bör undvika att använda ett språk som reproducerar stereotyper: som till exempel att prata om ingenjörer som »han« eller att i svepande ordalag tala om vad kvinnor och män kan och inte kan. Likaså bör man vara försiktig med att utgå från att alla känner igen det man berättar om. Påståenden som » som ni alla vet« kan vara uteslutande. För studenter som upplever sig sakna den kunskapen kan sådana hänvisningar skapa otrygghet. I projektarbeten och andra gruppövningar finns tendensen att kvinnliga studenter oftare tar rollen som sekreterare, medan manliga studenter är projekt- eller gruppledare. Det är angeläget att se till att roller och ansvar roterar. Studietiden är en förberedelse för en framtida yrkesverksamhet. Här skapas mönster som studenterna bär med sig ut i livet. Det färgar av sig på hur de kommer att arbeta tillsammans med andra, som chefer och arbetsledare eller som del av en arbetsgrupp. Därför är det viktigt vad man gör som lärare och förebild. Därför behövs en genusmedveten undervisning. Inriktningen är given: På Tekniska högskolan vid Linköpings universitet ska både manliga och kvinnliga studenters erfarenheter, kunskaper och synsätt tas till vara och utvecklas. Alla ska känna sig välkomna. Det kan vi vara med och bidra till!

6 Goda exempel inom grundutbildning

7 Mottagning och introduktion
Under 2011 gjordes ett större arbete med att utveckla formerna för introduktion och mottagning av nya studenter. Detta för att öka medvetenheten om Lika villkorsfrågor samt att väcka etiska spörsmål både i fråga om synen på de egna studierna, den framtida yrkesrollen samt i fråga om attityder till medstudenter och personal. För att lyckas med detta har denna broschyr utvecklats .”Alla ska känna sig välkomna”, med goda exempel på vad som innefattas av genusperspektiv och genusmedvetenhet, där finns det samlat tydliga exempel på vad man som lärare och student kan göra samt vart man kan hitta mer information. Detta är ett arbete och en utveckling som sker på hela LiTH:s grundutbildning.

8 Studenter genusgranskar sin utbildning på I och Ii
En internrapport skrevs för programnämnden IL där studenter fick granska sin egen utbildning. Syftet var att studera olika moment i utbildningen utifrån ett genusperspektiv. Resultatet blev många goda exempel tagna direkt från utbildningen både med avseende på studenter och på lärare i de olika kursmomenten. Projektet var mycket uppskattat av de studenter som deltog och det fanns önskemål om att liknande projekt skulle genomföras varje år för att skapa större utrymme för medvetenheten på programmen. Programnämnden IL, 2004

9 Webbaserad genuskurs För att skapa en ökad medvetenhet och öppna upp för diskussioner kring ämnet genus och genusmedvetenhet har det skapats en webbaserad genuskurs som är tänkt att kursassistenter ska läsa innan de börjar undervisa. Webbkursen innehåller exempel på vad som kan inträffa under olika kursmoment och hur man då som kursassistens ska hantera detta. För att ha slutföra kursen ska assistenten skriva ner olika tankar och idéer kring kursen vilket förhoppningsvis hjälper assistenten att senare lättare observera när olika genusrelaterade problem uppstår och känner sig då förberedd att ta itu med dem. Genuslektor LiTH

10 Samarbete med studentrepresentanter
En viktig del för att öka medvetenheten och öppna upp nya möjliga informationskanaler är att delta på möten och informera om hur vi arbetar med genus på LiTH och hur det påverkar arbetssituationen både för lärare och för studenter samt för utbildningarna i helhet. Genuslektor LiTH

11 Kurs för lärare på IDA Det finns en kurs i genusmedvetenhet som lärare på IDA kan gå för att kunna planera sina kurser bättre utifrån detta och ta hjälp av kunskapen vid de olika kursmomenten och kontakten med kollegor och studenter. Detta är något som IDA har fått ett nationellt pris från Sveriges förenade studentkårers fullmäktige. Institutionen för Datavetenskap, IDA

12 Samarbete med studentrepresentanter
Grundutbildning i biologi berör genusfrågorna direkt eftersom ämnet innefattar genetik. Som biolog skall man alltså förstå på vilket sätt skillnader mellan individer kan uppkomma, t ex skillnader mellan individer som är av olika kön eller annan morfologisk eller funktionell olikhet. Det är därför viktigt för studenter att förstå när skillnader uppkommer utifrån genetiska skillnader och när det beror på skillnader i uppväxt, dvs miljö. Vid biologiprogrammet har man därför en introduktion där man för en vetenskaplig diskussion om hur man har studerat och/eller kan studera skillnader mellan kön som relaterar till jämställdhet och genusfrågor. Under själva utbildningen så återkommer denna fråga i flertalet kurser som t ex genetikkursen men programmet har även två riktlinjer som avser rent praktisk integrering av genusfrågor. Under utbildningen får studenterna arbeta i grupp både under laborationer och projekt. Studenterna skall fördela och rapportera vilka roller de har haft i respektive projekt och detta syftar till att bryta upp stereotypiska rollfördelningar. Av samma orsak använder man säga av tekniker så att alla studenter är aktiva vid diskussioner och delar på talutrymmet vid seminarier. Detta är ett arbete och en utveckling som sker på hela LiTH:s grundutbildning.

13 Kurslitteratur Kursboken som används i matematisk grundkurs och envariabelanalys har berikats med ett antal tillämpningsexempel. För undvika stereotyper, har exemplen valts så att alla studenter ska ha likvärdiga möjligheter att ta till sig dessa. Exemplen är av naturliga skäl ofta av teknisk karaktär, men de är valda utgående från gymnasiets matematik- och fysikkurser, som alla studenter har läst. Matematiska institutionen, MAI

14 Övningssamlingar och tentamina
Exempel och problem (analys, diskret matematik, geometri, sannolikhetslära, statistik), där en eller flera personer omnämns, är konstruerade så att inte genusstereotyper förstärks. Män och kvinnor förekommer lika ofta, mest i samklang. Linus och Linnéa diskuterar problem, och Linus har fel/rätt lika ofta som Linnéa. Matematiska institutionen , MAI

15 Rekrytering av handledare
När äldre studenter ska rekryteras som handledare, mentorer och amanuenser, ställer vi förstås krav på ämneskunskaper (tillräckligt goda resultat, men olika krav beroende på aktivitet). Vi försöker då mer aktivt rekrytera kvinnliga studenter, för att minska obalansen i könsfördelningen bland lärarna och för att öka antalet kvinnliga förebilder. Matematiska institutionen, MAI

16 Mottagning av internationella studenter
För att välkomna de internationella studenterna som kommer till universitetet , erbjuder den Internationella avdelningen stöd i praktiska och sociala frågor. Mycket av denna information handlar om att öppna upp och visa den kulturen som är i Sverige och föregå med gott exempel.  Internationella Avdelningens hemsida

17 Åtgärder för jämnare könsfördelning
På datautbildningarna, som har mycket låg rekrytering av tjejer, arbetar man nu med en trestegsmodell för att försöka ändra på detta. Dessa tre steg är sök, kom hit och stanna kvar. Dessa tre steg syftar vart och ett på de tre olika stadierna där man kan tappa intresserade blivande studenter. Först att de söker till utbildningarna genom att ha hittat bra information. Sedan gäller det intresset att komma till just LiTH med till exempel ett besök och sist men inte minst att se till att de stannar och trivs på utbildningen. Nämnden för data- och medieteknik

18 Samverkan mellan näringsliv och skola
Inom datautbildningarna har initiativ för närmare samarbete med näringslivet tagits genom att samarbeta med IT & Telekomföretagen som är en del av Almega. Programnämnden för Data- och medieteknik finns representerat i styrgruppen för IT&Telekomföretagens VäljIT-projekt. Inom detta projekt kommer man i Linköpingsregionen erbjuda gymnasieskolor föreläsare från industrin för att synliggöra IT-yrkena för gymnasieungdomar. Vidare kommer samarbete ske inom samma projekt för att gemensamt arbeta fram en tydligare bild av de färdighetsmål som näringslivet ställer på IT-yrken. Nämnden för data- och medieteknik

19 Goda exempel på forskarnivå

20 Docentpengar Förebilder är oerhört viktiga. För att öka andelen kvinnliga handledare görs en långsiktig satsning som innebär att kvinnor som antas som oavlönade docenter för ett forskningsstöd under en treårsperiod för att kunna meritera sig till professorskompetens. Resultatet som har visat sig av denna satsning är att andelen kvinnor som antagits som oavlönade docenter har legat på procent från att dess för innan legat kring 10 procent. Linköpings Tekniska Högskola, LiTH

21 Karriärplanering På IDA ska alla doktorander som närmar sig disputationen genomföra ett karriärplaneringssamtal med sin handledare för at underlätta kontaktskapande och nätverkande. Förhoppningen med dessa diskussioner är även att öka motivationen och få forskarna att även göra långsiktiga planer och mål. Institutionen för Datavetenskap, IDA

22 Fler goda exempel

23 Grace Hopper Conference 2010
Under september 2010 besökte tio datatjejer från universitetet Atlanta, USA, för att låta sig inspireras av kvinnliga förebilder på Grace Hopper Celebration of Women in Computing. Temat för årets konferensen var ”Collaborating across boundaries”. Det var ett unikt tillfälle att skapa en gemensam vetenskaplig upplevelse för LiU-teknologer, doktorander och forskare. Grace Hopper var hedersdoktor vid Linköpings universitet och samarbetade med Harold Lawson, en av de första professorerna på IDA. Institutionen för datavetenskap, IDA

24 Lokala handlingsplaner
För att förbättra arbetet kring genusfrågor finnas det lokala handlingsplaner som tar fram av institutioner och andra arbetsavdelningar inom Linköping universitet. Genom att ta fram dessa handlingsplaner lyfter man upp ämnet till diskussion och varje arbetsgrupp kan själva diskutera och ansvara för hur arbetat skall genomföras och att det blir gjort. Dessa planer skall även göras ordentliga uppföljningar på för att det ska bli tydligt vad som görs och hur arbetet går framåt.

25 Finansiering av seminariedeltagande
Institutionen för datavetenskap skriver i sin handlingsplan att de, för att kunna öka kunskap och uppmuntra fortsatt arbete med jämställdhet, ska finansiera deltagande på seminarier eller konferenser med genus och jämställdhet som huvudtema. Institutionen för datavetenskap

26 Utbildning för anställda
Matematiska institutionen skriver i sin lokala hanslingplan om hur de ska erbjuda samtliga anställda utbildning i lika villkorsfrågor, exempelvis interkulturell kommunikation, tillgänglighet, rekrytering och bemötande. Information om utbildningarna kommer att ges via informationsbladet MAI‐Nytt. Samt att alla medarbetare som är involverade i ”Matematisk grundkurs” har erbjuditsen miniutbildning i genusfrågor (matematisk grundkurs är den inledande kursen som merparten av studenterna tar). Samtliga anställda har bjudits in till att delta i Nationella konferensen om genus och jämställdhet i Stockholm 20 oktober Matematiska institutionen

27 Gemensamma seminarier mellan institutioner
IFM anordnade, tillsammans med MAI och ISY, ett seminarium med titeln ”Vad var det jag sa”? Som handlade om hur inlärda föreställningar styr i mötet med andra. Föreläsare var Ylva Elwin-Novak, fil dr vid Stockholms universitet. Ansvarig för detta var Institutionen för fysik, kemi och biologi.

28 Rekryterings- och informationsmaterial
Det är speciellt viktigt att budskapet om våra utbildningar når de grupper som idag i hög grad väljer bort framför allt tekniska men även vissa naturvetenskapliga utbildningar. Informationsavdelningen har gjort omfattande insatser för att utveckla vårt rekryterings- och informationsmaterial. De har där försökt förmedla en nyanserad bild av vad teknik och naturvetenskap är samt den bredd och de möjligheter som en utbildning inom dessa områden öppnar. Ansvariga för detta är informationsavdelningen vid LiTH

29 Strategikarta för genusintegrering på LiTH
För att tydliggöra behovet av att arbeta tillsammans mot samma mål har LiTH satt samman en strategikarta för den genusintegrering som ska genomföras såväl inom grundutbildning, forskning som inom administrativt arbete.

30 Strategi och handlingsplaner för lika villkor
Under de senaste åren har det publicerats en årlig strategi och handlingsplan för lika villkor för att underlätta arbetet på universitetet och för att nå målen inom jämställdhet och genus, etnisk och religiös mångfald, tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, sexuellt likaberättigande samt för likvärdig behandling oavsett ålder eller könsöverskridande identitet/uttryck. I denna handlingsplan finns en specifik del som heter jämställdhet och genus där olika åtgärder som skall genomföras radas upp. Varje åtgärd innehåller förklaring av det specifika målet, åtgärder som krävs, vem som ha ansvaret för just denna punkt samt en budget. Exempel på åtgärder är jämställda löner, rekryteringsmål samt genuslektorernas uppdrag Strategigruppen för lika villkor och dess resursgrupper

31 Genuslektorat ”Genuslektorat, en modell för hur man kan integrera genusperspektiv i grundutbildningen”. Detta är en rapport som skrevs 2008 för att möta behovet av att utvärdera det arbete som gjordes på universitetet kring genus samt de genuslektorat som startade sitt arbete 2005 vid varje fakultet. Rapporten visar på bakgrunden till genuslektoraten, deras uppdrag och arbetsfaser. Rapporten visar också på det konkreta arbete som gjordes för att förbättra genusmedvetenheten på de olika fakulteterna. För varje fakultet ges kommentarer på det arbete som gjorts samt idéer och förslag på vad som man skulle kunna göra framöver för att vidareutveckla arbetet.

32 Checklista för undervisare
På samma sätt som vi alltid säkerställer att vår undervisning är korrekt relativt ämnesinnehåll och uppfyller de kvalitetskrav som LiTH har, kan vi också se över undervisningsmomenten i ett genusperspektiv. Ingen kurs är den andra lik. Alltså är det upp till alla och envar att, utifrån egna förutsättningar, granska och förändra undervisningen. Men ta gärna hjälp av nedanstående checklista i ditt eget arbete. • Var uppmärksam på hur talutrymmet är fördelat mellan kvinnor och män. Och hur det utvecklas i undervisningssituationer. • Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projektarbeten och/eller laborationer. • Vid gruppvisa projektarbeten/laborationer måste lärare och studenter gemensamt ansvara för att studenterna över tid roterar mellan olika roller. • Ägna tid till att bilda en bra och fungerande grupp där tillit, förtroende och rättvist bemötande utgör en självklar grund. • Var uppmärksam på vilka föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män du förmedlar, genom ditt sätt att tala och genom de exempel du använder dig av i undervisningen. • Var uppmärksam på hur olika exempel beskrivs i litteraturen så att de inte förstärker stereotyper eller vänder sig mer till kvinnor eller män. • Variera mellan föreläsningar, seminarier, grupparbete och andra praktiska moment. På det viset tillgodoser du olika studenters behov och lärstilar. • Erbjud om möjligt varierande examinationsformer inom en och samma kurs.

33