Disposition Global sport Sport som ekonomi och tillväxtkraft Sveriges sportekonomi, samhällsekonomi på riks- och lokalnivå Regional sportsektor.

En presentation över ämnet: "Disposition Global sport Sport som ekonomi och tillväxtkraft Sveriges sportekonomi, samhällsekonomi på riks- och lokalnivå Regional sportsektor."— Presentationens avskrift:

1

2

3

4 Disposition Global sport Sport som ekonomi och tillväxtkraft
Sveriges sportekonomi, samhällsekonomi på riks- och lokalnivå Regional sportsektor Lokal sportsektor

5 Världens sportindustri 2010, skr
Total BNP sport mdr Antal årsarbeten 15 milj Årliga investeringar mdr

6 Tillväxtfaktorer BNP,BRP,BKP
Kultur Kunskap Kommunikation Kreativitet Kritik Åke E Andersson`s k-faktorer

7 Technology Talent Tolerance Richard Florida

8

9 Sport City Marketing Barcelona, Sydney, Melbourne, Los Angeles
Göteborg, Leksand, Degerfors, Båstad Stockholm, Köpenhamn,Oslo, Malmö, Umeå, Falun, Östersund, Gävle, Uppsala, Halmstad, Luleå

10 Naturbunden sport (fjäll,snö,hav,skog..)
Alperna, Sälen, Åre, Sandhamn, O-ringen,Laponia, Vasaloppet, Dakar Rally, Volvo Ocean Race Anläggningssport (fotboll,golf,hästar,fotboll..) S:t Andrews, Wimbledon, Indianapolis, Wembley, Superbowl, Yankee Stadium, Madison Square Garden

11 Leisure & Pleasure Industri per år, skr i Sverige
Fritidssektorn består av hobbysysslor i hem och trädgård, bilskötsel, jakt, fiske, bärplockning, båt- och sjöliv, camping, natur- och fjällvandring, skidåkning utom skidsporter mm: ca mdr Sport- och idrottssektorn : ca 65 mdr skr per år (IEC 2010 m fl). Stora sektorer är fotboll och ishockey, större är hästsport, golf, alpin, segling och motorsporterna var för sig miljardbranscher mdr Upplevelsesektorn definierad som nöjesfält, folkparker : mdr Musik av alla slag, rockfestivaler, musikförsäljning beräknas till mdr Biografer, dvd, internet, mobiler, spel : mdr Övr kultursektor med teater, museer, bibliotek: mdr

12 Sportsektorn Sverige 20 000 föreningar 18 000 sportföretag 100 000 årsarbeten 65 mdr skr i BNP
Snabb tillväxt

13 Alla sporter är olika, exempel Sverige
Rid-och hästsporter mdr i cirklar Fotbollsindustrin 6 mdr Golf mdr Båtsporter mdr i cirklar Motorsporter mdr i cirklar Skidsporter mdr i cirklar etc

14 Sport industry i Sverige
Källa: IEC Sport industry i Sverige Sportsektorn i Sverige (2010, IEC´s beräkningar) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). 10 mdr Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. 55 mdr Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp 65 mdr Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från föreningar, arenabolag etc. brutto. 8-10 mdr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sverige 45 mdr Export av varor och tjänster 4 mdr Offentliga investeringar i sportanläggningar 2-3 mdr Privata investeringar i sportanläggningar 5-7 mdr Summa investeringar i sportanläggningar 7-10 mdr

15 Kalkyl av samhällsnytta i ett event ..
Bruttointäkter och momsintäkter - inköpta resurser och betald moms = bruttomarginal = förädlingsvärde som räknas i BNP -Löner, 33 %soc avgifter samt för kapitalkostnader = nettovinst som ofta är mellan 0-20 % av intäkter Inkomstskatter är % av alla inkomster : S 20, L 10, K 20 % Skapade icke-monetära positiva värden (sociala intäkter) : varumärke, attraktion, glädje, stolthet, gemenskap, hälsa, socialisation, kapitaltillväxt Skapade icke-monetära kostnader ( sociala kostnader): oattraktion, sämre varumärke, ilska, social splittring, ohälsa, miljöskador, kapitalminskning

16 Ekonomiska effekter av event mkr
3 40 20 10

17 Arenans olika funktioner
Marknaden för varje funktion Affärsidén för varje funktion Affärsplan för varje funktion Marknadsstrategi för varje funktion Events måste skapas regelbundet

18

19 Sportsektorn i Norrbotten – en tillväxtbransch
25 februari 2011 Sportsektorn i Norrbotten – en tillväxtbransch BJÖRN ANDERS LARSSON Ordförande i IdrottsEkonomiskt Centrum Varmt välkomna!

20 Sportsektorn i Norrbotten
Källa: IEC Sportsektorn i Norrbotten Sportsektorn i Norrbotten (2010, IEC´s beräkningar) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). 300 mkr Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. 1 520 mkr Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp 1 760 mkr Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från 540 föreningar, arenabolag etc. brutto. mkr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sörmland …..mkr Export av varor och tjänster från regionen …( mkr) Offentliga investeringar i sportanläggningar (60-80mkr) Privata investeringar i sportanläggningar ( mkr) Summa investeringar i sportanläggningar ( mkr)

21 Norrbottens sportsektor nyckeltal
Norrbottens sportsektor antas vara 2,7 % av landets dvs 1 760 mkr i sportens BRP. Det innebär ca 3000 årsarbeten. Skatteintäkterna till stat, region och kommuner är ca 50 % av 1760 mkr dvs 880 mkr. En viktig och dessutom snabbt växande näringsgren i regionen. Det finns ca 18 000 företag i sportsektorn i Sverige och med 2,7 % av dessa skulle Norrbotten ha 490 sportföretag. 20 000 idrottsföreningarna inom RF och ca 720 föreningar i regionen. Ledare, tränare mm utför ca 3,8 milj ( av landets 140 milj tim) i huvudsak frivilliga arbetstimmar i regionen per år, vilket motsvarar ca årsarbetare.  Landet har 80 000 olika anläggningar, grusplaner för sport, etc. Med 2,7 % av detta har Norrbotten teoretiskt räknat st. Antalet företag i Norrbotten är (Svenskt Näringslivs siffror för Sverige är 950 000 från små F-skattefirmor till de stora aktiebolagen och 2,7 % av detta). Av dessa är enl IEC`s nyckeltal således ca 2 % ev verksamma i sport dvs 520 företag (SCB) ( några företag är av skrivbordskaraktär/postbox etc).

22 Arbetsmarknad Norrbotten
Föreningars årsarbetare (åa) utan lb, Föreningar do med lb, Ca ideella ledare i Norrbotten vilket motsvarar (2000) heltidsarbeten räknas här som 0 Kommuner fritid, skolor, förbund, åa Sportföretag, arenor, service mm åa Totalt åa Prognos totalt ca åa

23 Sportkommunen Arvidsjaur
Arvidsjaur har  6 600 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca mkr (dvs ca 0,07 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 40 mkr dvs 2,3 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär) produktion som kanske också är 2,3 % av all idrotts- och sportverksamhet. Antalet årsarbeten i all Arvidsjaursport är ca 70 jobb. Sportfakta Antalet föreningar inom idrott av alla kategorier anges till 22 . Antalet sportföretag (enl rikssnitt) är ca Utveckling Vi beräknar med hjälp av genomsnittstal för landet att Arvidsjaur bör ha årliga investeringar i sport som skall uppgå till 4-6 mkr. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 140 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

24 Sportjobb Arvidsjaur Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 70 jobben (årsarbetare) i Arvidsjaur skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 8 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 140 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

25 Sportkommunen Luleå Sandviken har invånare och total BKP är ca 23 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 460 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 770. Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli st år 2020 Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 184. Antalet sportföretag bedöms till ca 180. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt. ….

26 Sportjobb i Luleå Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca jobben (årsarbetare) i Luleå skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 92 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

27 Sportkommunen Piteå Piteå har invånare och total BKP är ca 12 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 240 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 400 . Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 94. Antalet sportföretag bedöms till ca 70. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt.

28 Sportjobb Piteå Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 400 jobben (årsarbetare) i Piteå skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 48 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 800 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

29 Sportkommunen Boden Boden har invånare och total BKP är ca 8,5 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 170 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 78. Antalet sportföretag bedöms till ca 50. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt.

30 Sportjobb Boden Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 280 jobben (årsarbetare) i Boden skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 34 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 560 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

31 Sportkommunen Kiruna Kiruna har invånare och total BKP är ca 7,2 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 140 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 66. Antalet sportföretag bedöms till ca 45. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt.

32 Sportjobb Kiruna Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 230 jobben (årsarbetare) i Kiruna skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 28 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 460 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

33 Sportkommunen Jokkmokk
Jokkmokk har  5 300 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca mkr (dvs ca 0,05 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 35 mkr dvs 2,3 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär) produktion som kanske också är 2,3 % av all idrotts- och sportverksamhet. Antalet årsarbeten i all Jokkmokks sport är ca 50 jobb. Sportfakta Antalet föreningar inom idrott av alla kategorier anges till 22 . Antalet sportföretag (enl rikssnitt) är ca Utveckling Vi beräknar med hjälp av genomsnittstal för landet att Arvidsjaur bör ha årliga investeringar i sport som skall uppgå till 4-6 mkr. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb år 2020 beräknas bli 100 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

34 Sportjobb Jokkmokk Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 50 jobben (årsarbetare) i Jokkmokk skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 7 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 100 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

35 Vandring genom Sverige som forskare

36 Regionala nyckeltal årsarbetare sport 2010
Lönejobb Idéburet Totalt Norrbotten Västerbotten Gästrikland Uppland Sörmland Skåne

37 Kvikkjokk

38

39

40 Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken
NÄSTA MORGONROCK 11 mars Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken GERD LINDGREN Professor i sociologi vid Karlstads universitet Varmt välkomna!