Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Energiformer och energikällor Lektion 2 Fy s. 246-260.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Energiformer och energikällor Lektion 2 Fy s. 246-260."— Presentationens avskrift:

1 Energiformer och energikällor Lektion 2 Fy s

2 Energiformer Elektrisk energi – när en spänning uppstår Mekanisk energi – läges- och rörelsenergi Värmeenergi –rörelseenergi från atomer Strålningsenergi – ljus från kortvågig röntgen och ultraviolett till långvågig infrarött. Kort våglängd ger mest energi Kemisk energi – lagrad i olja, kol och mat mm. Kärnenergi – lagrad i atomernas kärnor. Frigörs genom att dela eller slå samman atomer

3 Energiomvandling

4 Energiomvandling vattenkraft

5 Verkningsgrad •När energiomvandling sker omvandlas inte all energi till nyttig energi –Bensinmotorn – Vid förbränning av bensin omvandlas en del av den kemiska energin till rörelseenergin, men en stor del omvandlas till värmeenergi som vi måste leda bort från motorn och som vi inte har nytta av. Verkningsgrad = (nyttig energi) / (tillförd energi) •Bensinmotor verkningsgrad på 30 % •Elmotor verkningsgrad på 80%

6 Vårt behov av energi och energi källor i världen

7 Icke förnybara energikällor •En icke förnybar energikälla är ändlig/tar slut. –Fossila bränslen - Olja, kol och naturgas. –Skapat av djur och växter som sjönk till botten miljoner år sedan. –Packats in i jordskorpan under högt tryck och temperatur och omvandlats till kolväten –Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid, en av växthusgaserna

8 Icke förnybara energikällor •Kärnkraft – Uran klyvs i kärnreaktorer. Klyvningen av atomerna ger nya radioaktiva ämnen, frigör energi och startar en kedjereaktion –I reaktorn finns farlig strålning som måste inneslutas –Om man inte kontrollerar kedjereaktionen kan en härdsmälta ske som sprider radioaktiva ämnen –Avfallet från reaktorn är radioaktivt och måste förvaras på säkert ställe under mycket lång tid –50% av Sveriges elektriska energi

9 Förnybara energikällor •Energikällor som förnyas varje dag med solenergi - vattenkraft, biobränslen, jordvärme, vindkraft och solenergi –Vattenkraft •utnyttjar rörelseenergi i strömmande vatten •Smutsar inte ner •Stora områden för dammar •50% av elektrisk energi i Sverige –Biobränslen •Utnyttjar kemisk energi i skog, sly, grödor •Eldas med eller omvandlas till bränslen ex etanol och metanol •Bidrar med koldioxid om inte ny gröda planteras •Konkurrerar till viss del med matproduktion •Traditionell källa i Sverige med stor potential

10 Förnybara energikällor –Jordvärme •Utnyttjar den lagrade strålningsenergin från jord- och berggrund •Bergvärmepumpar för mindre hus ”växlar upp” värmeenergin från ett par plusgrader till grader C •Risk för nedkylning (permafrost) av berggrunden lokalt •Stora energikällor på tex. Island direkt från varma källor med höga temperaturer –Vindkraft •Utnyttjar vindens rörelseenergi •Mycket små ingrepp i naturen •Kust- och fjällnära •Buller och utsikter •Stark utbyggnad i Sverige just nu –Solenegi •Utnyttjar strålningsenergi från solen direkt •Solfångare värmer vatten •Solceller ca 0,5 V spänning •Problem i Sverige där mest energi behövs på vintern då solen lyser minst

11 Energianvändning i Sverige

12 Strålning – Läges – Rörelse - Elektrisk + Miljövänlig - Naturingrepp (Metan) Sverige Tillgängligt 200 TWh Utbyggt 60 TWh Möjligt 25 TWh

13 Strålning – Kemisk – Värme – Rörelse – Elektrisk (Värme) + Tillgängligt Elektricitet och fjärrvärme - Växthuseffekt om ej Bio Ändligt om ej Bio Andra föroreningar Sverige Vanlig för lokala anläggningar

14 Strålning –– Rörelse – Elektrisk + Miljövänlig Små ingrepp Tillänglig - Naturingrepp Helst kust och Fjäll Effekt beroende av vindstyrka Sverige Litet utbyggt Stor utbyggnad på gång

15 Strålning –– Värme + Miljövänlig Små ingrepp - Stora anläggningar Inte tillgänglig när behov som störst Sverige Litet utbyggt, mycket små lokala anläggningar (fritidshus)

16 Strålning –– Elektrisk + Miljövänlig Små ingrepp Oändlig tillgång - Låg spänning Mycket dyra Stora anläggningar Inte tillgänglig när behov som störst Sverige Litet utbyggt, mycket små lokala anläggningar (fritidshus, båtar)

17 Kemisk –– Elektrisk + Mycket ren Mycket hög verkningsgrad - Energi för bränsle (Vätgas) Höga anläggningskostnader

18 Kärn - Värme – Rörelse - Elektrisk + Säkerhet Litet radioaktivt avfall - Endast i laboratorier Osäker ekonomi

19 Växthuseffekten •Jordens atmosfär håller balans mellan inkommande strålningsenergi och utgående värmeenergi från jorden •Atmosfären fungerar som ett växthus •Utan denna skulle medeltemperaturen vara minus 20 grader C i stället för + 15 grader C •Växthusgaserna (koldioxid, metan..) stiger nu till för höga nivåer •För höga nivåer gör att ”växthuset” blir för ”tätt” •Balansen rubbas och medeltemperaturen kan stiga


Ladda ner ppt "Energiformer och energikällor Lektion 2 Fy s. 246-260."

Liknande presentationer


Google-annonser