Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

F OTOSYNTES Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "F OTOSYNTES Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med."— Presentationens avskrift:

1 F OTOSYNTES Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med de kommande fem veckor. Men klassen behöver din hjälp för att förklara för dem hur detta kan vara möjligt.

2 F OTOSYNTES FORTSÄTTNING 2 Gröna blad har förmåga att fånga solljus på grund av att de innehåller klorofyll i sina celler. Klorofyllet är samlat i små paket som kallas kloroplaster. Djurceller har inga kloroplaster, vilket gör att de inte kan tillverka klorofyll, och inte kan fånga solljus. Vad gör gröna växter med solljuset? Växterna använder solenergin för att tillverka druvsocker och syre utav koldioxid och vatten. Det är denna kemiskreaktion som kallas fotosyntes. Koldioxid + vatten druvsocker + syre. Reaktionen kan sammanfattas med symboler som nedan: CO 2 + H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6O 2

3 F OTOSYNTES FORTSÄTTNING 3 Tillverkning av druvsocker, med ljus som energikälla, kallas fotosyntes. Fotosyntesen sker i kloroplaster. Syre finns i luften och kommer in i bladen genom små öppningar (klyvöppningar) på undersidan av bladen. Vatten som finns under marken sugs upp genom rötterna. Syret lämna bladen genom klyvöppningar, till luften. Djur använder syre till cellandning. Solenergin som driver fotosyntes binds i druvsockret, därför är druvsocker ett energirikt ämne. Växterna kan omvandla druvsocker till andra energirika ämnen som fett, proteiner. Överskotten av druvsocker omvandlas till stärkelse som lagras i bladen och frön som sedan används när växten behöver energi. Druvsocker kan också omvandlas till byggmaterial i form av cellulosa, som består av tusental sammansatta druvsockermolekyler.

4 C ELLANDNING Cellandning är en förbränning process som pågår inne i varje cell, där sockret används som bränsle. Denna process kräver syre och frigör energi och koldioxid. Syre + druvsocker energi + koldioxid + vatten 6O 2 + C 6 H 12 O 6 energi + CO 2 + H 2 O Cellandning sker i växter och djur och pågar dygnet runt. Det är i mitokondrier som cellandning sker i cellerna.

5 F OTOSYNTES V S C ELLANDNING Pågar främst på dagtid, beroende av solenergi Bara hos växter. Sker i kloroplaster. Behöver koldioxid och vatten. Tillverkar druvsocker och syre Pågår dygnet runt, oberoende av solenergi. Hos djur och växter Sker i mitokondrier. Behöver socker och syre. Tillverkar koldioxid, vatten och frigör energi. FotosyntesCellandning

6 S AMSPEL I NATUREN Solen (energikälla) Koldioxid Vatten Producent (växt) Hare (1:a handskonsument) Räv (2: a handskonsument) Nedbrytare (bakterier, svampar) Björn (toppkonsument)

7 K OLETS KRETSLOPP

8 KOLETS KRETSLOPP FORTS. Kol förekommer i atmosfären som bland annat gasen koldioxid (CO 2 ). Ungefär 0,035% av luften är koldioxid. Koldioxid finns även löst i vatten. Många levande varelser binder kol genom att bilda kalk (CaCO 3 ) som ingår i skelett och skal. När kalkskal från havslevande organismer packas under mycket lång tid bildas kalksten. De gröna växterna använder koldioxiden i luften i sin fotosyntes. Kolet fortsätter då sitt kretslopp som en del av socker, kemisk bunden energi. Djuren får i sig dessa kolföreningar när de äter växterna. Alla levande varelser använder sig av cellandning för att kunna utvinna energin, då blir koldioxid en restprodukt. När växter och djur dör bryts de oftast ner av nedbrytare. Men om växt- och djurresterna packas och utsätts för högt tryck under mycket lång tid kan de omvandlas till bl.a. stenkol, olja eller naturgas. När vi eldar med fossila bränslen frigörs koldioxiden till atmosfären precis som vid cellandningen. Eldning av dessa kolföreningar är en av orsakerna till växthuseffekten.

9 V ATTNETS KRETSLOPP

10 V ATTNETS KRETSLOPP FORTSÄTTNING 2. Samma vatten som finns på jorden fanns idag fanns redan när vår planet bildades för ca 4600 miljoner år. Vattnets cirkulerar i ett städigt kretslopp i naturen i olika former. Alltså, det växlar mellan 3 olika tillstånd: fast (is), flytande och gas (vattenånga). Av jordens vatten är ca 97 % saltvatten och bara 3 % söttvatten. Det som driver vattnets kretslopp är energi från solen. När det är solig, varms ytvatten (t.ex. havsvatten, sjöar), vilket bildas vattenånga. När flytande vatten omvandlas till vattenånga säger vi att vatten avdunstas (avdunstning). Det avdunstade vattnet transporteras i luften. När vattenångan kyls på högre höjd kondenserar den till små vattendroppar som bildar dimma eller moln. Vattnet återvänder till jordytan i form av regn, snö eller hagel dvs. nederbörd. En del nederbörd som når marken rinner ut till sjöar och vattendrag och transporteras vidare ut i havet. Nederbörd kan också tränga ner i marken och bli en del av grundvatten. Under kretsloppet lånas vatten även till växter och djur. 2/3 av t.ex. en människa består av vatten. Växterna får vatten från marken med hjälp av rötter. Vattnet används vid fotosyntes. Vid cellandning produceras vattenånga hos växterna. Vattenångan lämnar bladen genom klyvöppningar som finns på bladens undersidan.


Ladda ner ppt "F OTOSYNTES Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med."

Liknande presentationer


Google-annonser