Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förebyggande och främjande ungdomsarbete Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete FoU i Väst/GR.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förebyggande och främjande ungdomsarbete Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete FoU i Väst/GR."— Presentationens avskrift:

1 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förebyggande och främjande ungdomsarbete Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete FoU i Väst/GR Göteborgs univeristet Bild: Pia Schmidtbauer

2 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND FoU - ”o”-balanserade verksamheter  Kunskapande genom  byggande  spridande  stödjande Några exempel: 1.KID – nätverk för kunskapsutveckling 2.Främjande pedagogik 3.Kampen för att bli Någon 4.Forskningsöversikt om GHB 5.Evidensbaserad praktik

3 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Uppläggning  Prevention, teori och begrepp  Något om preventionsmetoder  Valmöjligheter

4 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Prevention – området och begreppen

5 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell

6 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att förstå utvecklingsvägar

7 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Framtiden går alltid lättare att förutsäga i efterhand Hög risk Födelsekohort Ex riskfaktorer Fattigdom Osämja föräldrar Föräldrars psykopati Perinatal stress Hög risk Motståndskraft 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap Hög risk Motståndskraft 18 år gamla Beteende bland högriskgrupp Missbruk, kriminalitet Psykiska problem Tidiga graviditeter

8 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 8 Risker i ungdomsåren Slutsats: Kraftig brottslighet i vuxen ålder föregås nästan alltid av problem under ungdomsåren Slutsats: En stor del av dem med anpassningsproblem i ungdomen utvecklar inte kriminalitet senare Bild från Håkan Stattin

9 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Arv och miljö i samverkan Misshandel, vanvård under barndom IngenTroligAllvarlig Anti- socialt beteende Caspi et al, 2002

10 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tidig debut för första berusning en indikation på problemutveckling (Stockholmselever i mars 2002) Bild: Knut Sundell

11 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förstärkande utvecklingsprocesser

12 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Ungdomsoroligheter - tankemodell Navigeringsstrategier individ/grupp : Revanscherande; alternativa Socialt kitt - splittring Tillit eller uppdelning ”Vi och dom”

13 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Prevention hänger samman med förutsägelse  Framtiden är alltid osäker  Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som höjer respektive minskar risken för en viss utveckling  Faktorerna har olika betydelse för olika grupper  Ingen enskild faktor är utslagsgivande  Det verkar vara problemanhopningen i relation till frånvaro av skyddsfaktorer som är viktigast  Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare – Riskfaktorer förklarar 20 – 49 procent – Skyddsfaktorer förklarar 50 – 80 procent  I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem  Högriskungdomar med god emotionell el god social kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning

14 14 Bild: H. Stattin

15 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Bild: Knut Sundell

16 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Elever i årskurs 9 som använt narkotika Bild: Knut Sundell

17 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Elever i årskurs 9 som gjort allvarliga brott Bild: Knut Sundell

18 Pojkar placerade på grund av beteendeproblem NormalpojkarPlacerade pojkar Döda vid 25 år0,5%5,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 %30% Fängelse el rättspsyk år3%44% Skyddstillsyn el mer år4%58% Lagförd år16%75% Tonårspappa< 1%8% >25% socialbidrag vid 25 år 3%27% Socialbidrag vid 25 år6%53% Max grundskola vid 25 år10%67% Från: Välfärdsbokslutet

19 Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år95 % och inte fängelse år53 % och inte skyddstillsyn år40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 35 % och inte tonårspappa32 % och inte lagförd för brott år20 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år16 % och mer än grundskola vid 25 år10 % och inget socialbidrag vid 25 år8 % Hur många klarar sig? Beror på vad man menar.... Bild: Vinnerljung

20 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Kriminalitet Droger Relations- problem i familjen Låg SES Missgynnat bostadsområde Impuls- styrd Spännings- sökare Problematisk skolgång Separationer Våld i familjen Inadekvata uppfostrings- metoder Hög intelligens Social Upplevs av andra som trevlig Inga brott före 12 års ålder Kompisar i egna klassen Hög bemästrings- förmåga Empatisk Tolkar andra negativt Optimist Kamrater med problembeteende

21 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Riskfaktorer Individnivå • Dåliga skolprestationer • Brister verbala förmågan • Prestation under förmåga • Brister kognitiv utveckling • Hyperaktivitet • Hög grad aggressivitet • Kriminellt beteende innan 12 år • Svårhanterligt temperament • Underkontroll • Oräddhet och spännings- sökande • Bristande empati • Neuropsykologiska brister • Tidig alkohol- och drog- användning Familjenivå • Hårda bestraffnings- metoder • Barnmisshandel • Bevittnat våld • Tvingande samspel • Bristande tillsyn • Separationer från föräldrarna • Hög grad konflikter i hemmet • Bristfällig kvalitet föräldra-barnrelation • Förälders missbruk • Förälders psykiska sjukdom • Förälders kriminalitet • Låg socioekonomisk status Närsamhällesnivå • Exponeras för våld • Avvikande kompisar • Missgynnat bostadsområde

22 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Skyddande faktorer • Social kompetens • Social mognad • Stabila emotioner • Stabilt temperament • Hög grad psykisk energi • Gott självförtroende • God intellektuell kapacitet • God problemlösningsförmåga • Positiv och aktiv i skolarbetet • Positiv attityd • Optimism • Tillförsikt • Nyfikenhet • Nära relationer • Undviker negativa kamrater • Beskrivs positivt av andra • Utåtriktad • Låg grad spänningssökande • God föräldrarelation präglad av närhet och värme • God föräldratillsyn • Familj med färre än fyra barn • Hög socioekonomisk status • Stöttande nätverk

23 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Känsloliv Risk- och skyddsfaktorer kopplas samman till belöning och motivation Kamratgrupp och Rollmodeller Alkohol, droger Övriga Individuella faktorer Självkontroll, Problemlösnings- förmåga Föräldrauppsikt Kommunikation i familjen Attityder Motivation Belöningssystem

24 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Generositet Tillhörighet Skicklighet ”mastery” Självständighet Stärk tillit Stärk mening Stärk talang Stärk egenkraft Prevention – ett sätt att bygga kapacitet Brendtro & Larson, 2005

25 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Stärkande arbete Skyddsfaktorer familj, skola, samhälle Grundläggande behov hos ungdomar Motståndskraft hos individen Bättre uppväxtvillkor - Omsorgs- /ansvarstagande - Höga förväntningar - Möjlighet att delta och bidra - Trygghet - Kärlek/tillhörighet - Respekt - Autonomi, makt - Utmaningar ”mastery” - Mening - Social kompetens - Problemlösnings- förmåga - Autonomi - Mål och framtidstro - Ökat välbefinnande socialt, hälsa, akademiskt - Reducerat hälsomässigt riskbeteende Benard, 2004

26 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND De som klarar svårigheter bättre…  upplever tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence)  har positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking)  har en positiv självsyn (self regard)  upplever förändringar som något positivt (challenge, openness)  tycker att det som händer beror av egna handlingar (sense of control)  upplever sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy)  gör rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control)  kan hantera aggressiva känslor (irritability control)  hanterar provocerande situationer utan att känslor av frustration och osäkerhet tar överhanden (emotional control)  känner förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support)  har en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter (”realistic” perception) Text från Håkan Stattin

27 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Motståndskraft Social kompetens Problemlösnings- förmåga AutonomiMål, mening och framtidstro Social responsiv Kommunikativ Empati Omsorgskänsla Medlidande Altruism Kunna förlåta Planeringsförmåga Flexibilitet Använder möjliga resurser Kritiskt tänkande Insiktsförmåga Positiv identitet Inre kontroll Initiativförmåga Självkontroll Kunna stå emot Självuppfattning Mindfulness Humor Målinriktning Prestationsinriktad Utbildningsmässigt orienterad Intressen Kreativ Fantasi, idérikedom Optimism Hoppfull Tro Andlighet Känsla av mening Benard, 2004

28 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Preventionsområden Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström Simskola för alla Främjande insatser Preventiva insatser Vårdande insatser Sjukdomar Död Protektiva insatser

29 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Primärt Sekundärt Tertiärt

30 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Universell preventionSelektiv preventionIndikerad prevention

31 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND A l l m ä n t f ö r e b y g g a n d e Generellt förebyggande Strukturinriktat arbete Situationell prevention Social prevention Rättsskipningsstrategi Utvecklingsorienterad prevention Samhällsinriktad prevention Det finns fler…

32 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Reflektion oVilka preventionsbegrepp passar bäst in på ert arbete? oVad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur?

33 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND En tumregel… Ta dem på bar gärning! … när de gör något bra… Vad kan man satsa på?

34 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Lönar sig förebyggande arbete? 1.Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1,8 miljoner 2.Ökad välfärdskonsumtion/år: 350 – tkr 3.Produktionsförluster/år: 300 tkr 4.Kostnad outsideridentitet: ~ 2,7 miljoner/år /person i kriminell subkultur (gånger år i utanförskap…) 5.Ett liv av 20 år kriminellt liv ~ minst 30 miljoner i kostnader Utanförskapets prislapp

35 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Preventionspotential ”Avkastningspotential omkring 20 till 30 ggr” ”Räcker med att lyckas till några få procent” (Nilsson & Wadeskog, 2008) Men då är det viktigt att inte förvärra…” Lönar sig förebyggande arbete?

36 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Viktiga gemensamma faktorer i förändringsarbete  Trovärdiga vägar  Understödja hopp  Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig  Understödjande sociala sammanhang  Yrkesskicklighet hos behandlare  Hållbar allians för förändring,  Relationen: inkännande och ” adekvat ” - viktig under viss period och för vissa ändamål  Tilltro till den egna modellen  Tilltro till behandlare  Någon form av sammanhållande rational i behandlingen  Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning Efter: Wampold, The Great Psychotherapy Debate.

37 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Skam och stolthet – drivande emotioner Separerande språk  ”Elderly speak”/babyspråk  Predikande  Hotande  Dömande  Snokande  Kategoriserande  Skuld- /skambeläggnade Sammanbindande språk  Uppmuntrande  Berömmande  Uppmärksammande  Bekräftande  Uppskattande  Öppna frågor  Aktivt lyssnande Efter Bengt Starrin

38 Späd- barn För- skoleår Tidiga skolår Tidiga tonår Senare tonår Familj BVC- besök Föräldraträning • MST • MTFC • Familje- terapi • School manage -ment Kam- rater  Effektiv undervisning  Classroom management  Good behavior game • ANT • School manage -ment Skola Mass- media Empiriskt utvärderade kampanjer Sam- hälle • Högre priser • Färre försäljningsställen • Bättre kontroll Evidensbaserad forskning om metoder Sammanställt och design av Knut Sundell

39 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Effektiv alkohol- och drogprevention  Inget program handlade bara om ANT  Tränar sociala förmågor etc  Tillfällen för övning och rollspel  Involverade flera än barnet  Strukturerade (steg-för-steg)  Matchning  Omfattar existerande nätverk  Hela programmet implementeras  Utbildning av utbildare Sammanställt av Knut Sundell efter SAMHSA, 2002

40 Stöd och behandlingsinsatser Exempel: effekter vid insatser för ungdomar som begått brott Typ av insatsEffektSamstämmighet Familjebaserade insatserPositiv: liten – medelstor Medelhög – entydig KBT-baserade programPositiv: liten – medelstor Medelhög ÄventyrsprogramPositiv: litenMedelhög Millitärliknande utbildningsläger (Boot camp) OklarMedelhög Avskräckande insatser (Scared straight) Negativ: litenEntydig Kontaktperson/mentorskapPositiv: litenDålig – medelhög Medling vid brottPositiv: litenMedelhög UngdomstjänstOkändUnderlag saknas Andershed & Andershed; 2010

41 Prevention avseende ungdomar •Program vanligen mer utvecklade för familjer •Tvärtemot vad man tror så backar föräldrar undan istället för att öka kontroll. –Särskilt tydligt och problematiskt när kommunikationen inte fungerat tidigare –Rädda för att förlora det man har –Särskilt svårt att kommunicera med barn som är aggressiva eller stänger ute föräldrar –Målet är att barnet självmant ska vilja involvera sina föräldrar och känna tillit till att reaktionerna blir stödjande •Bör tillhandahålla korrekt information till föräldrar om ungdomars utveckling, •utbilda föräldrar i icke-tvingande (non-coercive) tekniker att hantera ungdomar, •öka kommunikation, problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen, samt •engagera familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang. Efter: Håkan Stattin

42 Samhällsinriktad prevention •Vanliga komponenter: 1.Skapa allianser mellan offentliga resurser och krafter i civilsamhälle och näringsliv 2.Begränsa tillgång till alkohol och droger 3.Erbjud ungdomar kunskaps- och färdighetstränande program 4.Stärk ungdomars anknytning till goda sociala sammanhang (skola, föreningsliv et c)

43 Fritiden – ett viktigt preventionsområde Kan fungera skyddande genom att erbjuda –Samarbete –Utmaningar –Delaktighet –Kapacitetshöjning –Kontakt med vuxna och kamrater Kan vara en risk genom –Negativt kamratumgänge –Gängbildning –Brottstillfällen –Drogtillgång –Ostrukturerad tillvaro -Hur skapar vi goda möjligheter för att ungdomar får en positiv fritid?

44 Communities That Care •Samla tjänstemän av betydelse för lokalsamhällets utveckling •Styrgrupp utses •Programkoordinator utses •Analys/bedömning av områdets ”risk och skyddsprofil” •Bedömning av vilka luckor som finns i befintliga program/åtgärder •Val av problemområde och målsättning

45 Utgångsfrågor för utveckling av gemensamt arbete •Vad är problemen i ert område? •Finns enighet kring problemen? •Vilket är målet som man kan enas om? •Vilka styrkor finns i området? •Vilka krafter bör man knyta till sig i förändringsarbetet? •Finns goda möjligheter för ungdomar att känna ansvar, tillhörighet och finns möjlighet till positiva aktiviteter? •Finns positiva förebilder och hur minskar man destruktiva smittoeffekter? •Hur vet vi om vi lyckas och är på rätt väg – finns möjlighet till mätning?

46 Tre valmöjligheter… •En studie om ett utvecklingsarbete av uppsökande och förebyggande arbete i Göteborg •Att starta och driva utvecklingsarbete •Att samverka kring barn och unga

47 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tryggare Tynnered – ett sökande ungdomsarbete  En idéstyrd satsning  Bakgrund från tidigare ungdomsarbete  Engagerade politiker  Eget kapital  Sex anställda och en chef  Främjande förhållningssätt  Förändra den lokala ungdomskulturen  Utveckla samverkan  Påverka befintligt ungdomsarbete

48 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tryggare Tynnereds idé och uppdrag Mål  Att genom ett förebyggande arbete främja en lugn och trygg miljö i Tynnered för alla  Att motverka förekomsten av ungdomsrelaterad kriminalitet  Att vända utvecklingen för ungdomar i riskzon för kriminalitet  Att förhindra nyrekrytering till kriminalitet och till kriminella organisationer Målgrupp  Ungdomar som riskerar att misslyckas i skola, fastna i arbetslöshet, hamna i brottslighet och därigenom etablera en kriminell identitet.

49 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Den preventiva idén

50 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Idén i praktiken

51 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Processen i arbetsgruppen  En ”u-kurva”  I början stor entusiasm och nyfikenhet inför den breda kompetensen  Mot slutet en förmåga att använda sig av bredden, och en tydligare ansvarsuppdelning med flera processer igång. Samverkan till andra uppfattades som välfungerande i stort  Under mellanperiod en slitsam process.

52 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Mångfaldig styrka eller segdragning  Bred kompetens, men liten gemensam nämnare  Tog tid att forma gruppen  Olikheter i perspektiv kring verksamhetsinriktning  Förankring i området var tvungen att skapas efterhand Jag kände att när vi fick kontoret och stövlar och datorer i en egen liten lokal hur enkelt det är att fastna och komma in i komplicerade diskussioner som i och för sig är oerhört intressanta, men ibland så tar dom alldeles för mycket tid utav det som vi är till för - att knyta så mycket kontakter med folk som möjligt. […] Man väntar in och i detta arbetet får man inte vänta utan man måste ut och agera. (Medlem A) Jag tyckte att det kändes väldigt flummigt, hade svårt att veta lite i vilken ände man skulle börja i. Jag också med den bakgrunden jag kommer ifrån är jag väldigt van vid att ha allting väldigt uppstrukturerat /…/ Jag är van från tidigare när jag har arbetat att man har vetat mer liksom vilka uppgifter man har och här har det varit mest att alla har sprungit på lite samma bollar/…/ ibland har man kommit till sitt jobb på måndag morgon så vet man inte vad man ska göra. (Medlem C)

53 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Ledningsfunktion eller ledande funktioner  Ett demokratiskt ledarideal  Parallella ledningsstrukturer  Förtydligande av ledningen i gruppen Det är ju så här att det är kloka människor. Dom har jobbat en del och jag uppfattar dom som smarta och vassa och duktiga. Då menar jag det vore ett slöseri om jag inte utnyttjade det genom att fråga dom hur de tycker och så tänka efter i lugn och ro och sen komma till ett beslut. /…/ Så kan man så småningom säga att: ”Ja, då måste vi bestämma oss”, då är det jag som bestämmer. Så jag har en idé om att det är väldigt viktigt. Demokrati tar lite längre tid och kan bli lite tjatigt och lite jobbigt, men i längden är det det effektivaste systemet. (Medlem G) Det har varit otroligt skönt att det har funnits så mycket plats för att kunna diskutera för att kunna komma med idéer och för att vi har haft en chef som jag känner verkligen har lyssnat och tagit till sig vad man känner och kunnat liksom komma med förslag på hur man skulle kunna göra. /…/ Men sen så tror jag också att det hade behövts ha en lite mera styrt kanske än vad vi har haft. Att ha lite mera för att hålla samman gruppen och lite mera konkreta förslag på hur vi skulle kunna jobba framåt liksom när det blir frustration när många känner att det är för okonkret och få mer stöd. (Medlem C)

54 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bristande kontakter till övergripande ledning  Styrgruppen blev aldrig styrande  Träffades inte alltid vid akuta lägen  Oklar i rollfördelningen  Brister i informationsleden till och från TT och till andra organisationer Torbjörn: Har styrgruppen någon vision för Tryggare Tynnered? Medlem G: Nej, inte som jag uppfattar det tror jag inte. Jag tror inte att dom kommer ihåg målen. Jag tror inte att dom har [målen] någonstans tillgängliga heller liksom. /…/ Kickoffen vi hade [inledningsvis]var mitt sätt att försöka få ett avstamp liksom att nu har nu skrivit under på en vision liksom, nu får ni acceptera det men den tror jag inte gick hem. /…/ Hela tiden säger vi att vi ska jobba långsiktigt men när det väl smäller till så är det det kortsiktiga. /…/ XX har liksom inte riktigt förstått, hon kommer lite för sent och går lite för tidigt och kanske inte riktigt känner att hon förstår poängen med detta. Liksom att hon gör sin plikt och hon sitter på dom här mötena. /…/ Jag vet inte när nästa möte är och det är förmodligen jag då som får ta initiativ till att det ska bli av. (Medlem G)

55 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Långsiktigt tänkande inom kortsiktiga ramar  Två år är en kort tid från början  Projektet snävades av – tog lång tid att komma igång  Osäkerhet inför att få fortsatt andra projektår  Negativ inverkan på motivationen Jag försöker jobba som innan jag visste om det, för annars om man inte gör det då kan man då stoppar allt arbete. Man måste ju tänka att det finns en fortsättning, annars är det ingen idé nästan. Samtidigt är det jobbigt att känna att man inte vet [om det blir] någon fortsättning. Vet inte om saker och ting som startas upp och påbörjas, de kanske bara får ett tvärt avslut vid årsskiftet liksom. Det är svårt att tänka långsiktigt och starta samarbete som ska fortsätta om man inte vet vad ska hända sen. Det är jättejobbigt att känna att man inte vet vad som ska hända liksom, söka nytt jobb eller inte. (Medlem C)

56 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att jobba flexibelt inom strukturerade ramar – att jobba brett  Svårt att förstå vad det breda arbetet innebar  Vilken är målgruppen  Påtryckningar utifrån  Blir mer främjande i tankesättet Syftet med hela projektet Tryggare Tynnered är ju, dom ungdomarna som skapar problemen som gör att det blir otryggt – det är ju dom som vi egentligen är till för. Att jobba för att det ska bli tryggare kring. Men för att nå dom så är målgruppen mycket bredare än dom. (Medlem G) Man får ju inte fastna heller. När man ger sig ut och tar dom första kliven, för redan där kanske det händer någonting, utanför dörren när man lämnar kontoret. Så man får vara väldigt flexibel i sitt tänk. Man får ha en grundtanke, men man får lika fort svänga ifrån den. ­(Medlem A)

57 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkan  Från hot till möjlighet  Olika väl med olika aktörer  Bäst när TT uppfattades som en resurs i andra verksamheter, särskilt skolan Det är väl snarare att många känner konkurrens faktiskt. Det fick ju vi verkligen kastat i ansiktet på oss på XX-skolan där ungdomspedagogerna sa /…/att: ”Jag ser mycket hellre att jag är kvar här än att ni ska in här liksom /…/ det här är konkurrenssituation liksom”. Det blir ingen bra situation för samarbetet direkt. (Medlem C) Alltså dels så sitter vi och har möte med kuratorn och där pratar vi mycket om individnivå då, vilka vi kan se ute och som går på den skolan och om vi kan komma in i nått skede [i arbetet]. Det handlar först om att förbättra situationen på skolan med dålig närvaro. Så där har vi träffat föräldrar och elever. Då kan ju vi erbjuda våra tjänster utifrån att man kan träffa oss ibland, komma hit och fika och snacka lite framtid. /…/Sen har vi varit med på introduktionen för de nya sexorna när dom har sovit över på skolan. Då har vi varit med där och kört lite olika teambildningsövningar och sånt där för att lära känna dom. Syftet är att man ska känna dom som man träffar ute under kvällstid i offentligheten. Det är också bra för man träffar ju flera. Vi pratar med rektorn om det här med föräldravandring och hur man kan mobilisera det på skolorna och jag tycker att alla verkar väldigt positiva till Tryggare Tynnered av olika anledningar tror jag, för vi blir som en resurs. (Medlem F)

58 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Det uppsökande arbetet  Tidsmässigt en viktig del av arbetet  Vissa i gruppen hade svårt att finna sin roll  Svårt att få kontakt med ungdomar i början  Tydligare ansvarsuppdelning efterhand  Rollglidningar Jag har väl tyckt att det har varit svårt att känna det riktigt meningsfullt att liksom bara gå runt och inte få någon kontakt med ungdomarna. Det är ganska många kvällar det blir så, kanske på grund av dåligt väder eller så går man i områden där man inte träffar på mycket ungdomar. I början så känner man inte någon heller, så att då har väl jag känt att jag kan göra ett mycket bättre arbete dagtid i skolorna där man får mer kontakt./…/ hade varit mycket bättre om man hade kunnat bestämma tider till exempel att man har en tjej- eller killgrupp på kvällen, men nu blir det inte att bara ut och fälta. Det kanske är en form av fältning också. Jag vet inte riktigt. (Medlem C) Torbjörn: En sak är att knyta kontakter, och en annan är vad man ska göra med dom kontakterna. Vad ska ni göra med kontakterna? Medlem E: Jaa du, vad ska vi göra med dem? Det enda som egentligen är väldigt tydligt det är väl det här om man ser någon, man träffar någon ofta som man ser far illa på ett eller annat sätt. Att vi har det här samordningsuppdraget. /…/Men utöver det så känner att jag inte vet riktigt vad vi ska göra när vi möter ungdomar.

59 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Fältandets funktion

60 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Det uppsökande arbetets innehåll

61 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Utvecklingsprocesserna

62 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkanspartner  Det behövs långsiktigt förebyggande arbete  Tryggare Tynnered uppfattades lätta att ha att göra med, flexibla och lätta att kommunicera med  Lite svårt att se den röda tråden  Svårt för TT att få funktionen av organisationsförändrare  Om samverkanspartner hade varit med i planeringsarbetet för projektet skulle acceptans och förståelse underlättats  Särskilt uppskattat när TT avlastat eller kompletterat i den egna verksamheten.  Mycket uppskattning får också de konkreta utvecklingsprocesserna  Information till och från kunde varit mer strukturerat  Men, vilken bör vara målgruppen – tidigare åldrar, de som faller emellan?

63 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Slutsatser  Tar lång tid att utveckla ett projekt  Bör förebyggande ungdomsarbete bedrivas i projektform?  Krävs långsiktighet  Om organisationsförändring krävs legitimitet – delaktighet under hela processen  TT visade att projektidén faktiskt fungerade i vissa fall (som Bergkristallprojektet)  Paradoxalt projekt 1.Idén förändrades mot mer främjande och inte mot förebyggande 2.Man sa inte fullt ut vilken målgrupp man (också) arbetade med 3.Projekt som kommentar till ordinarie verksamhet – ett slags organiserat självbedrägeri i utvecklingsarbetets tjänst, eller möjlighet att få tänka fritt?

64 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Några övergripande lärdomar  Satsa på utvecklingsarbete inom ordinarie organisationer  Tänk långsiktigt  Få med medverkande aktörer under hela utvecklingsprocessen  Arbeta med kärnfrågor: 1.Samverkan skola och socialtjänst 2.Satsa förebyggande i tidigare åldrar 3.Koppla till ett flexibelt uppsökande arbete. Undersökande förhållningssätt 4.Skapa ledningssamverkan på olika nivåer – inte minst mellan mellanchefer 5.Analysera hur SSP fungerar 6.Missa inte de strukturella frågorna i förhållande till individarbetet 7.Koppla samman med organisationer i civilsamhället

65 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att genomföra förändringar Carina Löfström

66 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Det beror ju på vad man ser…

67 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Semmelweis ifrågasättande

68 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Det viktigaste av allt – förändring är möjlig!

69 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik – mötet med brukare/klienter Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål. Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000 Situation och omständigheter Klienters erfarenhet & önskemål Effektiv metodik Professionell kompetens Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen

70 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att klargöra utgångspunkter  Vad är förändring?  Förändring – av vad?  Förändring – hur då?  Förändring – bra, dåligt?  Förändring – när?  Förändring – av vem?

71 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förändring av vanor kan vara trögt Varför en genomtänkt syn på förändring och strategi för genomförande kan behövas…

72 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Modell för förändring 1 Rationell planering Fas 2: Lösning Beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd och en plan för att komma dit (åtgärder) Fas 3: Genomförande Planerade åtgärder - Interventioner i organisationen Fas 4: Evaluering/ utvärdering Undersöka om åtgärderna verkar som planerat samt stabilisering av det nya tillståndet (Jacobsen, 2005) Fas 1: Diagnos Insikt om behov av förändring Problem och möjligheter

73 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Modell för förändring 2 – Pragmatisk anpassning (Cohen, March och Olsen 1972)

74 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

75 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förändringsmotivation Förstå Kunna Val Vilja

76 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tre delar av projektstart  Kunskapsinventering. Finns det aktuella problemet lokalt och inte bara en lösning som ligger i tiden, och hur ser det då ut?  Översättning. Hur ska ett utvecklingsarbete matcha lokala förutsättningar?  Mobilisering. Vilka ska involveras i satsningen redan från start?  Organisering, ledning. En ledningsstruktur som är inställd på och har mandat att agera. Hur gör vi för att små dikeskörningar inte blir stora haverier?

77 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Man kan skulle starta med någon form av undersökning…  Att ställa frågor 1.Vad behöver vi ta reda på för att kunna planera vår satsning? 2.Vilka har väsentlig kunskap? 3.Finns det olika uppfattningar, konflikter? 4.Vilka bör involveras i satsningen och med från start?  Att söka erfarenhetskunskap  Neutralt och mobiliserande kunskapssökande  Stödja sig på systematiserad kunskap

78 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Om du vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål måste du finna henne där hon är, och börja just där. (Kirkegaard)

79 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Reflektion oHur vet ni om ert projekt motsvarar de lokala problemen i er kommun? oÄr de aktörer som bör vara med i er satsning engagerade – hur gjorde ni då?

80 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkan - nödvändig och svår

81 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Goda skäl till att samverka  Enda sätt att hantera komplexa problem  Ömsesidigt lärande – överföring av goda exempel  Delade kostnader och risker  Ökad gemensam kompetens  Hanterar konflikt och konkurrens  Tidsbesparing – effektivisering  Tidigt upptäckt av utsatta barn  Bättre hjälpinsatser  Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande  Bidrar till en helhetssyn Kommittén mot barnmisshandel, 2001 Huxham, 2000

82 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverka inte om allt, men… Behovet av samverkan uppstår i gränssituationer där det råder oklarhet om vilken profession och/eller organisation som har rätt eller skyldighet att handla

83 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkan är olika svårt…

84 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Man konfronterar olika verklighetsbilder

85 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Handlar personkemin om tillit?  Kännedom om den andre – roll, funktion, kunskap, värderingar  Ungefärligt förutsäga den andres handlingar  Förtroende för att den andre: 1.Kommer att agera 2.Agerar på ett kompetent sätt 3.Inte försvårar mitt arbete  Testas och återskapas genom återkoppling

86 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samarbetsformer KoordinationKollaborationKonsultationIntegrering Exempel Anmälan, remisser Kopplade utredningar Vissa resursteamSpecialskola OrganisationRiktlinjer, rutinerSamordningKulturkänsla Multipel tillhörighet ProfessionSpecifika roller Kompletterande kompetenser Kunskaps- överföring Ömsesidigt överskridande Kritisk punktÅterkopplingHierarki Påverkans- möjligheter Identitet i helheten Observandum - Vad händer egentligen? - Vad är mitt bidrag värt? - Hur komma tillräckligt nära men inte bli uppslukad? - Vem är jag?

87 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Några exempel Ungdomsteamet på Bergsjöskolan Skolserviceenheten i Kungsbacka Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal

88 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Ungdomsteamet på Bergsjöskolan  Startade 1999  Från en idé om integrering till kollaboration  Bakgrund oro, gängbildning, kriminalitet, mord på medelålders man  Jobba förebyggande, utgå från skolan  Två kuratorer, en ungdomssekreterare, två ungdomsassistenter, två förebyggare, två fritidsledare, en skolsköterska, en skolpsykolog  En stor del av första gruppen slutade efter första året  En andra grupp anställdes som stannade kvar  Vilken var skillnaden?

89 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Från kulturkrock till minibyråkrati Buffertzon Översättningsrutiner Mötesformer Mellangrupp Reträttzon Regressionsmöjlighet Rumslig Social Frustration

90 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkan kring utsatta barn och unga Omgivningstryck Grundläggande osäkerhet Öppen/latent frustration Hanteringsstrategier + =

91 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND En stödjande struktur Mötet mellan professionerna måste struktureras på ett sådant sätt att de mekanismer som ständigt hotar att rasera god samverkan motverkas. I samverkan kring utsatta barn är dessa mekanismer högst påtagliga.

92 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Skolserviceenheten i Kungsbacka  Startade 1994 – första hemmaplanslösningen i Kungsbacka  Konsultation till koordination till kollaboration  En kurator och en lärare  Fördubbling efter ett par år  Omstöpning i tre steg  Hur förändras samverkan i förhållande till organisering och tillit?

93 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Skolserviceverksamheten i Kungsbacka

94 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tvärprofessionella team Thylefors, 2005 Multiprofessionellt Additativt. Multidisciplinärt. Rolldifferentierat. Interprofessionellt Integrativt Interdisciplinärt Rollintegrerat Transprofessionellt Transdisciplinärt Rollkompletterat Professionsupplöst Rollupplöst ”Generalistiskt”

95 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal  Startade 2004  Fyra stadsdelar  Bakgrund – gängrelaterade oroligheter - polisens rekryteringsrapport.  Satsa förebyggande för att långsiktigt bryta rekrytering.  Utökades efter något år till hela staden  Koordinering – eller är det allt arbete?  Vilken tillit hade samarbetspartners inledningsvis och hur utvecklades den?

96 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Två positioner i början Mottagande AspekterEntusiastisktAvvaktande MatchningPunkt nollLänk InnebördNy samtalsarenaTrojansk häst StrategiSamordningKommandocentral BemästrandeÖvertagandeFeed the dog

97 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkan i partnerskap  Maktasymmetrier  dagordningsmakten  organisationernas ”tyngd”  yrkesgruppers status  resursförfogande, inflytande, nätverk  Legitimitetshantering  interna och externa versioner  varje part får ”sitt” mål  informella strukturer - starka och bräckliga  organisatoriska hierarkier utmanas

98 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samverkansformer – en föränderlig process

99 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Alltså… Några hållpunkter

100 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Samarbetets fiender  Uttalade och outtalade revirstrider 1.Organisationers strävan efter autonomi 2.Professioners strävan efter handlingsutrymme, självbestämmande (diskretion)  Oklart kunskapsfält  Skillnader i mandat, regelverk, sekretessregler, synsätt, kompetens, oklara vinster – pålaga utöver ordinarie arbete, organisation, oklara mål, personliga motsättningar…  Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och unga

101 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att lyckas med samverkan  Klart uttalad mål  Gemensamt mål  Upplevt behov av samverkan hos de inblandade  Tydlighet kring vilka problem man vill angripa  Kunskap om varandras verksamhet och regelverk  Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar  Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning  Tydliga samverkansrutiner Danermark och Kullberg

102 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Huxhams tio tips om samverkan 1.Samverka bara när det är nödvändigt! 2.Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs 3.Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs 4.Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. 5.Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red ut yrkesjargong 6.Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt som din egen 7.Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt mandat att handla 8.Uppmärksamma maktspel som finns i många förhandlingar. Motarbeta underlägsenhet hos endera parten 9.Att få saker att hända involverar både stödjande och ”dirigerande” gentemot andra, alltså:

103 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och att såväl dina partner som omgivningen förändras hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse, skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete, kan du åstadkomma vinnande samverkan.

104 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Och avslutningsvis några ord om utmaningar

105 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Utmaningar för förebyggande arbete  Är förebyggande arbete konservativt?  Hur mycket kan och bör planeras?  Förfogar man över de medel som krävs för att åstadkomma förändringarna?  Ett kritiskt förebyggande arbete? 1.Föränderligt i ett föränderligt samhälle 2.Mot förtryck i alla dess former 3.Etiskt och moraliskt reflekterat 4.Ifrågasättande av egna värderingar 5.Kritisk rationalitet, lagstiftning och solidariskt 6.Konventioner om mänskliga, kvinnors och barns rättigheter 7.Träning i medborgarskap genom dialoger

106 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Reflektion oVilka gränser finns det för det förebyggande arbetet etiskt? oFinns det något som ni tycker är särskilt viktigt som grundläggande princip som skulle vägleda ert utvecklingsarbete?

107 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tack för mig!

108 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Risk- och skyddsfaktorer familj och kamrater  Familj – Bristande tillsyn, kommunikation – Bristande intresse för barnen – Bristande anknytning – Allvarliga konflikter – Föräldrar positiva till droger – Sexuella och fysiska övergrepp – Ekonomiska problem  Kamrater – Drogbruk, kriminalitet – Antisociala normer – Kamrat- orientering – Låg status bland kamrater Sammanställt av Knut Sundell

109 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Riskfaktorer skola och närmiljö  Skola – Bristande intresse för skolan – Dåliga betyg – Skolk – Dåligt skolklimat  Närmiljö – Få resurser för förebyggande arbete – Normer som gynnar konsumtion – God tillgång på droger – Hög kriminalitet – Fattigdom – Boendeomsättning Sammanställt av Knut Sundell

110 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö  Tydliga normer  Anknytning  Pro-sociala tillfällen  Utveckla kompetenser, förmågor  Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter Sammanställt av Knut Sundell

111 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Risk- och skyddsfaktorer samhället  Riskfaktorer – Normer som gynnar konsumtion – Lagstiftning som gynnar konsumtion – Lagbrott åtgärdas inte  Skyddsfaktorer – Bättre tillsyn – Ökat pris – Ökad inköpsålder – Propaganda om kombinerat med annat Sammanställt av Knut Sundell

112 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Riskfaktorer individen  Poke  Tidig debut  Positiv till droger  Bråkig, aggressiv  ”Sensation seeking”  Bristande kunskaper om drogrisker  Biologisk disposition Sammanställt av Knut Sundell


Ladda ner ppt "Www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förebyggande och främjande ungdomsarbete Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete FoU i Väst/GR."

Liknande presentationer


Google-annonser