Den nya språklagen trädde i kraft den

En presentation över ämnet: "Den nya språklagen trädde i kraft den"— Presentationens avskrift:

1 Den nya språklagen trädde i kraft den 1.1.2004
ersatte språklagen från 1922 gäller bara nationalspråken, finska och svenska har ett vidsträckt tillämpningsområde: kommunala och statliga myndigheter enskilda bolag, organisationer, stiftelser och personer som på uppdrag av en myndighet tillhandahåller tjänster för allmänheten bolag i vilka staten eller kommunen har bestämmanderätten

2 Den nya språklagen, forts
en allmän lag sektorvisa speciallagar språklig indelning tvåspråkiga: förordning vart tionde år 8 % eller 3000 invånare

3 1,5 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun (av dem är 250 000 svenskspråkiga)

4 1,5 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun
Av Finlands 444 kommuner är 44 tvåspråkiga 23 kommuner har svenska som majoritetsspråk 21 kommuner har finska som majoritetsspråk Ulf Lindholm

5 Språkförbindelser i förvaltningen
projektet startade och avslutas modeller för språkförbindelser i förvaltningen utarbetas spridning av modellerna en modell för en språkbarometer utformas 9 pilotprojekt genomförs övriga intresserade ges också möjlighet att delta fr.o.m hösten 2004

6 Samarbetspartner Finlands kommunförbund (huvudman för projektet)
Justitieministeriet Svenska Finlands folkting Svenska kulturfonden (huvudfinansiär) Institutet för finlandssvensk samhällsforskning, Åbo Akademi, Vasa Ulf Lindholm

7 Kielipalvelusitoumusprojektin pilotit Språkförbindelseprojektets piloter
Suomi enemmistökielenä Finska som majoritetsspråk: Lohja/Lojo Kokkola/Karleby Lapinjärvi/Lappträsk Espoo/Esbo Ruotsi enemmistökielenä Svenska som majoritetsspråk: Tammisaari/Ekenäs Mustasaari/Korsholm Pernaja/Pernå Vaasan sairaanhoitopiiri Vasa sjukvårdsdistrikt Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiri

8 Tvåspråkiga kommuner: Pilotkommuner
Minoritet Kommun Språk- Invånare Svensk- Finsk- förh språkiga språkiga Esbo FS ,3 % Lappträsk FS ,9 % Pernå ( ) SF % Lojo ( ) FS ,3 % Ekenäs SF ,2 % Korsholm SF % Karleby FS ,1 % Vasa svd SF % Etelä-Pohjanmaan F shp

9 Tjänste- eller servicegarantier (Sverige)
En tjänste- eller servicegaranti är en ”varudeklaration” som på ett lättförståeligt sätt informerar medborgarna om vad de kan förvänta sig i mötet med den kommunala verksamheten. Man vill se kopplingar mellan den kommunal servicen och individens behov och önskemål.

10 Processbeskrivning A. Kartläggning av tvåspråkigheten
B. Formulering av ett språkprogram/ strategi C. Upprättande av språkförbindelser D. Schematisk modell för språkförbindelsen

11 A. Kartläggning av tvåspråkigheten
Verksamheten bör kartläggas så att man får en helhetsbild av vad som redan fungerar och vad som bör åtgärdas. Hur har man tänkt åtgärda saken? Inom vilken tid? Vem är ansvarsperson eller –organ?  Fyra separata blanketter bifogas: Beslut Information Personalutveckling Sektorer, kommunala affärsverk och kommunalt ägda bolag

12 Kommunen/samkommunen formulerar sin tvåspråkighetspolitik och uppgör
B. Formulering av språkprogram/ språkstrategi - hela kommunen/samkommunen Kommunen/samkommunen formulerar sin tvåspråkighetspolitik och uppgör språkprogrammet/-strategin med utgångspunkt i språklagen. En politisk utfästelse gällande tvåspråkighetspolitiken bör synliggöras i språkprogrammet/-strategin eller verksamhetsplanen

13 I språkprogrammet/-strategin tar man ställning till följande frågor:
B. Formulering av språkprogram/ språkstrategi - hela kommunen/samkommunen I språkprogrammet/-strategin tar man ställning till följande frågor: Vad vill vi med vår tvåspråkighetspolitik? Vad har vi gjort hittills? (Kartläggningen ger utgångsläget.) Vilka är våra utmaningar i framtiden och hur skall vi möta dem?

14 C. Språkförbindelsen – innehåll, påföljder och uppföljning
1. Språkförbindelsens innehåll formuleras. 2. Påföljder definieras: Hur klaga/ge respons (skriftligt, muntligt etc.) och till vem riktas klagomålet/responsen? Inom vilken tid förbinder sig serviceproducenten att reagera på klagomålet? Vilka sanktioner/korrigerande åtgärder tas i bruk? 3. Uppföljningsprocessen beskrivs 4. Delaktighet

15 C. Språkförbindelser i förvaltningen
Språkförbindelserna skall ges offentlighet: i form av en lättillgänglig broschyr och/eller som nätversion

16 D. Schematisk modell för språkförbindelser
Lagstiftning grundläggande stadganden - grundlag, språklag, speciallagar Politisk utfästelse bör synas i kommunens/samkommunens verksamhetsplan eller motsvarande Vad har man att erbjuda? kartläggning av kommunens/samkommunens befintliga service samt ev. tilläggsbehov Ulf Lindholm

17 D. Schematisk modell för språkförbindelser, forts
Hur klaga? till vem , inom vilken tid, på vilket sätt? Sanktioner vad händer vid ett ”avtalsbrott” ersättande tjänst/ annan ersättning? Uppföljning antal klagomål, klagomålens art, språkbarometer Ulf Lindholm

18 Kontaktuppgifter Projektets hemsida: www.kommunerna.net
Projektchef: Ulf Lindholm, tfn (09) , Projektets extranät: Justitieministeriets språklagssidor: Språkbarometern, Kjell Herberts: Åbo Akademi, institutet för finlandssvensk forskning, Vasa, tfn (06) , Projektets arbetsutskott: Mats Brandt tfn , Kimmo Huttunen (019) Ulf Lindholm (ordförande) Linnea Seppänen (sekreterare) , , Ledningsgruppens ordförande Christel von Martens: tfn , ,

19 Pilotkommunernas kontaktuppgifter
Ekenäs: Mikael Heikkilä tfn , , , Esbo: Heli Holm , , fax , Karleby: Johan Helander, tfn , , fax , Korsholm: Marcus Henricson, tfn , , fax , Lappträsk: Susanne Sjöblom, tfn , , fax , Lojo: Kimmo Huttunen , fax , Elina Lehto , fax , Pernå: Ralf Sjödahl, tfn , , fax , Vasa sjukvårdsdistrikt: Kristina Anttila, tfn , , fax Etelä-Pohjanmaan Sairaanhoitopiiri: Aila Mäki-Rajala,