Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

En presentation över ämnet: "Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4"— Presentationens avskrift:

1 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

2 Kommitténs uppdrag Se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Belysa samspelet mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, ekonomiskt bistånd och aktivitetsstöd. Analysera och pröva möjligheterna att utveckla samhällets stöd för återgång i arbete eller studier. Presentera delbetänkande om nya regler för inkomstunderlag för dagersättningar i socialförsäkringen. Utgångspunkten har varit att det ska baseras på historiska (faktiska) inkomster. Konsekvenserna av en ökad harmonisering av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna ska också analyseras.

3 Kommitténs ledamöter Gunnar Axen, M, ordförande Tomas Eneroth, S
Patrik Björck, S Lars-Anders Häggström, S Tomas Tobé, M Lotta Finstorp, M Finn Bengtsson, M Gunvor G Ericson, MP Johan Pehrsson, FP Solveig Zander, C Sven-Olof Sällström, SD Liselotte Olsson, V Lars Gustafsson, KD

4 Socialförsäkringsutredningens arbete
Hittills elva underlagsrapporter från forskare, berörda myndigheter och berörda organisationer. Delbetänkandet ”I gränslandet – Social trygghet vid gränsarbete i Norden” presenterades hösten 2011. Delbetänkandet ”Harmoniserat inkomstbegrepp – Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna”.

5 Harmoniserat inkomstbegrepp Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna Inledning Del 1 Månadsuppgifter Hur bör månadsuppgifterna utformas? Ett harmoniserat inkomstbegrepp i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Del 2 Socialförsäkringen Analys av möjligheter och problem med att beräkna inkomstunderlaget på faktiska (historiska) inkomster. Del 3 Arbetslöshetsförsäkringen Analys av hur månadsuppgifter kan användas i arbetslöshetsförsäkringen. Del 4 Konsekvenser

6 Socialförsäkringen - ett socialt kontrakt
Alla samhällen karaktäriseras av någon form av fördelnings- och trygghetssystem. Försäkringskollektiven har under de senaste seklerna blivit allt större genom en framväxande försäkringsmarknad och socialförsäkringens framväxt. Väl fungerande försäkringssystem bygger på att de skapar tillräcklig trygghet på kort och lång sikt, att alla bidrar efter förmåga genom att arbeta och finansiera dem och att de stävjar missbruk och överutnyttjande.

7 Försäkringsprinciper
Det finns avgörande skillnader mellan frivilliga försäkringar och obligatoriska socialförsäkringar. Frivilliga försäkringar Frivilligt deltagande Risk för negativ selektion Utestänger höga risker Förebygger genom självrisker och differentierade avgifter Utvärderas på en försäkringsmarknad Socialförsäkringar Obligatoriska deltagande Risk för ”moral hazard” Arbete, andra önskvärda sysselsättningar och ibland bosättning ger förmån En del av ett samlat trygghetssystem Utvärderas politiskt på basis av den samlade effekten

8 Socialförsäkringen - ett socialt kontrakt
Alla medborgare kan erbjudas ett försäkringsskydd oberoende av risk. Det har minskat fattigdom, omfördelat resurser och fungerat som automatisk stabilisator i ekonomin. Socialförsäkringen behöver hitta en fungerande balans mellan ekonomisk trygghet och ekonomiska drivkrafter till arbete. Socialförsäkringen måste upplevas som tillräckligt bra av tillräckligt många. Regelverkets uppgift är att skapa samhällsnytta genom att ge trygghet, omfördela resurser och befrämja arbete och därmed välfärdspolitikens finansiering.

9 Principer för arbetet Kommittén har enats om tre vägledande principer för inkomstunderlaget: Förutsebarhet – den försäkrade bör redan innan skadefallet i möjligaste mån veta vilken inkomst denne har försäkrad och om kravet på arbetsmarknadsförankring är uppnått. Rättssäkerhet – förtroendet bygger på att besluten upplevs som rättssäkra och sker till så små samlade kostnader som möjligt. Administrativ effektivitet – försäkringen bör i möjligaste mån anpassas till ny teknik.

10 Problem med dagens regelverk
Både social- och arbetslöshetsförsäkringarna ersätter inkomstbortfall, men beräknar inkomsten på helt olika sätt. Regelverken i dessa försäkringar bygger på en omfattande manuell hantering av uppgifter, innebär stora krav att samla in detaljerade uppgifter och bedöma dem, kan göra det svårare för dem med en svagare anknytning till arbetsmarknaden att påvisa sin rätt till ersättning och är svåra att både förstå och tillämpa.

11 Månadsuppgifter Införandet av månadsuppgifter skapar nya möjligheter att förbättra försäkringarna om de utformas ändamålsenligt, felaktigheter minimeras, de innebär ett acceptabelt integritetsintrång och uppgiftslämnarbördan för företagen blir rimlig. Kommittén föreslår att den försäkrade inkomsten ska kunna periodiseras till den månad som inkomsten är intjänad, att Skatteverket ska svara för summeringen av uppgifterna, att månadsuppgifterna bör lämnas så tidigt som möjligt i månaden och att uppgifterna bör gallras ut efter 11 år.

12 Harmoniserat inkomstbegrepp
Inkomstbegreppet bör kunna utläsas ur de uppgifter som ingår i månadsuppgiften. Det kräver förändringar av dagens inkomstbegrepp. Kommittén föreslår att inkomstbegreppet harmoniseras mellan social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Den försäkrade inkomsten ska bestå av förvärvsinkomst. Med förvärvsinkomst avses kontant bruttolön och skattepliktiga förmåner, men ej kompletterande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet. Förslaget innebär en viss kostnadsökning för socialförsäkringens del, framför allt inom föräldraförsäkringen. Inom arbetslöshetsförsäkringen bedöms inte förändringen påverka kostnaderna.

13 Socialförsäkringen Olika strategier för hur månadsuppgifter ska kunna användas är möjliga. Används för att kontrollera rimligheten i de uppgifter som den försäkrade själv har uppgett. Används om inte individen själv påvisar andra förhållanden. Historiska (faktiska) inkomster är huvudregeln, men undantag kan göras. Historiska (faktiska) inkomster gäller undantagslöst.

14 Socialförsäkringen För- och nackdelar med att bygga inkomstunderlaget på historiska (faktiska) inkomster. Fördelar Tydligare samband mellan inkomster och rättigheter i försäkringen. Ökad förutsebarhet genom att det i förväg går att veta vilken ersättningen kommer att bli. Kan ge administrativa vinster. Nackdelar Under en tid genomslag för gammal inkomst, bl.a. vid arbetstids-förändringar, kan ge sämre koppling till inkomstbortfall. Inträdet behöver hanteras med särregler. Osäkerhet kring de fördelningsmässiga effekterna.

15 Socialförsäkringen Olika modeller för ramtid
Effekter av att välja olika långa ramtider diskuteras och om alla månader ska räknas in i ramtiden. Hantering av skyddsvärda situationer I vilken utsträckning behöver reglerna ändras om försäkringen skulle bygga på historiska (faktiska) inkomster? Likheter och olikheter mellan social- och arbetslöshetsförsäkringarna och vissa specifika problem med de skyddsvärda situationerna analyseras. Frågan om inkomstunderlaget ska bygga på överhopppningsbar tid, förmånsgrundande ersättningar eller både och diskuteras.

16 Socialförsäkringen Anpassning av inkomstunderlaget i vissa fall
Hur ska de nytillträdande hanteras? Vilka är nytillträdande? Hur ska efterskyddet hanteras? Behövs arbetad tid i socialförsäkringen? Taket i socialförsäkringen Konstruktionen av taket i social- och arbetslöshetsförsäkringarna helt olika. Vilka takkonstruktioner är möjliga? Företagare och kombinatörer Vilka är egenföretagare i social- och arbetslöshetsförsäkringarna? Vilka problem uppstår för kombinatörer?

17 Arbetslöshetsförsäkringen
Uppgifter om arbetad tid, som är en viktig komponent i arbetslöshetsförsäkringen, föreslås inte samlas in i månadsuppgifterna. Två alternativa handlingsstrategier: bygg regelverket på inkomstuppgifter i månadsuppgifterna eller inkludera arbetad tid i månadsuppgifterna. Arbetad tid används framför allt till bedömning av arbetsvillkoret, beräkning av grundbeloppet, beräkning av antalet ersättningsdagar (deltidare) och beräkning av dagsförtjänst.

18 Arbetslöshetsförsäkringen - strategi I
Nuvarande arbetsvillkor minst 80 timmars arbete per kalendermånad i minst sex månader under ramtiden eller minst 480 timmars arbete under sex sammanhängande kalendermånader under ramtiden och minst 50 timmars arbete under var och en av dessa månader. Tänkbart inkomstvillkor minst kronor per kalendermånad i minst sex månader under ramtiden. Överväg indexering av inkomstvillkoret

19 Arbetslöshetsförsäkringen - strategi I
Nuvarande fastställande av grundbeloppet Grundbeloppet på 320 kr minskas proportionerligt mot normalarbetstiden. Tänkbart fastställande av grundbeloppet Fast grundbelopp på till exempel nuvarande genomsnittlig nivå (240 kr 2010) eller på nuvarande maximal nivå (320 kr) oberoende av tidigare inkomst och arbetad tid. Inkomstrelaterat grundbelopp på till exempel (procent av dagsförtjänsten) 40 eller 50 procent med ett tak på 320 kr per dag.

20 Arbetslöshetsförsäkringen - strategi I
Tänkbart regelverk för deltidsarbetslösa Ersättning för faktiskt inkomstborfall. Inkomstbortfall: genomsnittlig arbetsinkomst under ramtiden minus arbetsinkomst under den arbetslösa månaden med ett tak på 680 kronor per månad. Vid hindertid som beror på annat än arbete och vid begränsat arbetsutbud minskas NI proportionellt mot hindertiden. Redovisningen på kassakort behövs för antal arbetslösa dagar per månad och kontrollfunktionen. Principiella förändringar Ersätter faktiskt inkomstbortfall under månad med arbetslöshet. Månadsbaserad ersättning.

21 Arbetslöshetsförsäkringen - strategi II
Anpassa månadsuppgiften så att den kan användas i arbetslöshets-försäkringen som även fortsättningsvis bygger på arbetad tid. Orimligt med så detaljerade uppgifter om arbetad tid som nu samlas in via arbetsgivarintygen. Förenklat mått på arbetad tid Kontrakterad tid (inte tillräckligt, ingen info om frånvoro etc.). Faktiskt arbetad tid (kan mätas på flera sätt, ev. i kombination med kontrakterad tid). Anpassning av regelverket krävs även i detta fall. Att samla in arbetad tid i månadsuppgifterna innebär en ökad uppgiftslämnarbörda för arbetsgivare och att uppgifter som kan upplevas som känsliga samlas in om alla anställda.

22 Konsekvenser Socialförsäkringen. Kostnads- och fördelningsanalyser.
Incitamentsanalyser. Arbetslöshetsförsäkringen. Hur påverkar kvalificeringen av ett inkomstvillkor i stället för ett arbetsvillkor? Konsekvenser av förändrat grundbelopp. Harmonisering av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Genomgång av de olika förslagen och analyserna med avseende på harmonisering.

23 Hållbara försäkringar
Hållbarheten bygger på att det både finns en vilja och en förmåga att finansiera dem. Då måste försäkringarna både ge trygghet och innehålla en fungerande arbetslinje. För att detta ska uppnås krävs en anpassning av social- och arbetslöshetsförsäkringarna till de utmaningar de står inför och en större politisk samsyn kring grunddragen i modellen.