Sambruk styrelsemöte Anders Thoursie Transacsation AB

En presentation över ämnet: "Sambruk styrelsemöte Anders Thoursie Transacsation AB"— Presentationens avskrift:

1 Sambruk styrelsemöte 2005-10-18 Anders Thoursie Transacsation AB
Rapport gällande upphandlings- och affärsmodeller samt juridiska frågor Sambruk styrelsemöte Anders Thoursie Transacsation AB

2 Inledning Det har tidigare varit svårt att få fram en tydlig affärsmodell för Sambruk som både ger rätt incitament till initiativtagare, nytta för medlemmarna och är kopplad till lagar och regler Det FINNS modeller som förenar dessa mål! Sambruk bör ha några olika modeller att använda, för olika projekt, eftersom behoven blir olika. Sambruk behöver också prova ut hur de faller ut i praktiken och successivt uppgradera affärsmodellerna. Även reglerna kommer att ändras över tiden.

3 Den skriftliga rapportens struktur
Slutsatser och rekommendation Bakgrund Sambruk och dess modell för att driva projekt Exempel som kommer att användas Analys av upphandlingsalternativ Generella frågeställningar 5 st alternativ Analys av olika affärsmodeller Köp av standardprodukt Prissättning hos produktleverantörer Hybridlösning; OPP-modell Rabatter Egen utveckling (styrd via Sambruk) Förvaltningsavtal, invånarantal med pristrappa Investeringens finansieringsformer 5 modeller (inkl externt lån och gåvo-alternativ) Kort om valet av licensform (open source vs proprietär) Appendix

4 Den skriftliga rapportens struktur, forts
Appendix Om LOU Om nya LOU Ramavtal Inköpscentraler Om kommunallagen och befogenheter Lagförslag: Samordnad upphandling … Om juridiska möjligheter till kommunal samverkan Om valet av associationsform: ideell förening Formalia (bl a om allmännyttiga föreningar) Skattefrågor Om offentlighetsprincipen Om Sambruk Referenser

5 Viktiga hänsyn att ta vid val av affärsmodell
Avvägning hur viktigt det är med incitament för ”investerarkommuner” Återbetalningsmodell med seriebetalning med trappsteg Framåtblickande modell Bedömning om man tror att en modell som bygger på frivillig återbetalning (gåva) kan fungera …dvs blir investeringen återbetald… Licenser måste i detta fall tillgängliggöras utan kostnad och utan krav Fördelningsbas: Per kommun Befolkningsmängd Befolkningsmängd, men med golvpris

6 Sambruk och dess modell för att driva projekt
G Medlemskommuner, uppgår i aug 2005 till ca 50 st. … Ideell förening med ekonomisk verksamhet, utan vinstsyfte. Registrerad för att bedriva näringsverksamhet. A B C D E C E F A C D E Projekt etableras av Sambruk och finansieras helt av de kommuner som väljer att delta i resp projekt. Krav på deltagande i projekt finns ej. Projekt 1 Utveckling & förv. av applikation Projekt 2 Utredning Projekt 3 Utredning Leverantör 1 Leverantör 2

7 Exempel som används genomgående

8 Exempel – ”Projekt 1” består av 2 avtal
Utveckling & förv. av applikation Avtal 1: Utveckling av applikation Utveckling upphandlas som ren timbaserad systemutveckling av konsultföretag. Antagande om kostnad: 2 Mkr Engångskostnad Vidareutveckling anses ligga inom ramen för löpande förvaltning. Vid större funktionslyft (dyrare) så får det hanteras som ett separat projekt. Samtliga rättigheter (ägande, nyttjande och upphovsrättigheter) skall ägas av antingen Sambruk självständigt eller av Sambruk och projektdeltagande kommuner var för sig. Avtal 2 (ramavtal): Förvaltning och 2:nd line support Priset på förvaltningen kommer att bestå av: En del för att säkra tillgänglighet En del som är beroende av antalet förväntade supportsamtal (m a o beroende av kommunernas invånarantal) En del för att hantera buggfixar och vidareutveckling Antagande om årlig kostnad (totalt): 0,5 Mkr upp till 20 kommuner 0,6 Mkr upp till 40 kommuner Mycket viktigt är att inhämta fullmakter för så många kommuner som möjligt (ger option att avropa på förvaltningsramavtalet).

9 Antaganden Projekt 1; avtalstid och anslutning
5 kommuner deltar som initiativtagare Engångskostnad: 2Mkr Förvaltningskostnad år 1: 500Tkr 10 kommuner deltar (inkl initiativtagare) Förvaltningskostnad år 2: 500Tkr 30 kommuner deltar (inkl initiativtagare) Förvaltningskostnad år 3: 600Tkr A B C D E A B C D E A B C D E Avtal 1 – utveckling Avtal 2 – förvaltning mm (ramavtal, 3 år) Ny avtalsperiod… År 1 År 2 År 3 Förvaltnings- ramavtal upphör Kommentar: Nackdel med 3 års avtal är att det kan bli svårt att få in kommuner som efter en tid vill ansluta till projektet (börja nyttja e-tjänsten och därmed avropa förvaltning). Direktupphandling kan dock då fungera i vissa fall för en del kommuner.

10 Analys av upphandlingsalternativ

11 Generella juridiska frågeställningar
Behöver medlemskap i Sambruk upphandlas enligt LOU? Nej, inte enligt dagens praxis Lyder Sambruk under Kommunallagen? Nej Lyder Sambruk under LOU? Ja Ang skiljaktiga meningar om ramavtal (NOU – Statskontoret) Gäller bl a tvingande rangordning av leverantörer Hur påverkas Sambruk av den nya LOU? Sambruk kommer kunna klassas som ”inköpscentral” Kan en kommun överlåta rättigheterna för källkod (som kommunen äger) till Sambruk? Ja, efter bedömning enl KL (kommunallagen) Kan kommuner nyttja licenser som upplåts gratis från Sambruk till projektmedlemmar? Ja, benefikt fång (gåva) omfattas ej av LOU Klassas Sambruk som en allmännyttig ideell förening? Effekter? Sannolikt inte, men frågan kräver vidare bedömning (får skattemässiga effekter) Möjlighet att nyttja fondering för specifika e-tjänster? Ja, men det är viktigt att syftet är tydligt och utifrån kommunernas synvinkel att fonderingen sker i linje med LOU LOU- och KL-aspekter på modeller med återbetalning Vid krav på återbetalning -> LOU. Frivillig återbetalning -> gåva, ej LOU. Kan Sambruk anses ha en sk dominerande ställning? Nej, inte i dagsläget Gäller offentlighetsprincipen för Sambruk? Nej, omfattar ej ideella föreningar Övriga noteringar

12 Upphandlingsalternativ
Alt 1 - Avrop på befintligt ramavtal Alt 2b – Sambruk upphandlar nytt generellt ramavtal för konsulttjänster, Sambruk avropar Alt 2a – Sambruk upphandlar nytt generellt ramavtal för konsulttjänster, kommuner avropar Ramavtals- alternativ Alt 3 – Projektdeltagande kommuner upphandlar Projekt 1 av Leverantör Alt 4 – Sambruk upphandlar Projekt 1 av Leverantör Projektspecifika upphandlingar

13 Analys av olika affärsmodeller
Köp av standardprodukt Egen utveckling (styrd via Sambruk) Finansieringsformer

14 Avsnitt ”Analys av olika affärsmodeller”, forts
Angående fondering Både vid köp av standardprodukt och vid egenutveckling kan man tänka sig att möjligheten till att fondera medel i Sambruk utnyttjas. För standardprodukter kan det handla om att fondera inför större uppgraderingar som inte ingår i underhållsavtal och för egenutveckling kan det handla om att fondera för vidareutveckling. Angående kalkylexempel mm Observera att vi har antagit priser och licensmodell för standardprodukter och kostnader för egenutveckling som naturligtvis kan se olika ut i praktiken eller förändras över tiden och att det då kan ändra resultaten i kalkylerna (och ev slutsats om alternativ och modell). Sambruk kan mycket väl ha en mix av standardapplikationer och skräddarsydda applikationer (egen utveckling). Utvärdering och bedömning av bästa alternativ och modell måste därför ske från fall till fall.

15 Avsnitt ”Analys av olika affärsmodeller”, forts

16 Finansieringsformer (för investering/initial utvecklingsinsats)
framåtblickande tid kr 0 kr Modell 1 - Framåtblickande modell Modell 2 – Sälja licenser till självkostnadspris rak amortering seriebetalning m trappsteg tid kr 0 kr tid kr 0 kr Modell 3 – Återbetalningsmodell 3a) med rak amortering 3b) med seriebetalning & trappsteg 3c) genom rabatt på förvaltningstjänst extern lånefinansiering, rak amort. extern lånefinansiering, serieb m trappa tid kr 0 kr tid kr 0 kr Modell 4 – Extern lånefinansiering Modell 5 – Gåvo-modell

17 Sammanfattande jämförelse, forts
Gåvo-modellen är mycket fördelaktig! Framåtblickande modell är den allra billigaste för samtliga kommuner, förutom för investerarkommunerna Möter dock ej kravbild pga avsaknad av incitament Näst billigaste ser ut att vara rak amortering dock är mindre belopp återbetalat i slutet av kalkylperioden Sett utifrån perspektivet att så stor del av investeringen skall vara återbetald så är modellen med serie-/trappstegsamortering bättre. Den procentuella skillnaden jämfört med den raka amorteringsmodellen är så pass liten så att rättvise- och incitamentsaspekterna väger tyngre

18 Sammanfattande jämförelse

19 Sammanfattande jämförelse, forts
När en tjänst väl är utvecklad inom Sambruk och investeringen är återbetald så är det i princip bara den löpande förvaltningskostnaden som finns. På totalen är det tydligt att egen utveckling med en förvaltningstjänst är det billigaste alternativet. Besparingen ökar ytterligare om/när fler än de kalkylerade 30 kommunerna tillkommer och avropar förvaltningstjänsten. Även sett över tiden så blir skillnaden i besparing också väsentlig.

20 Slutsats och rekommendation

21 Slutsatser och rekommendation
Utvärdering och bedömning av bästa alternativ bör ske från fall till fall. De redovisade modellerna kan utgöra grund för utvärdering. Sambruk bör ha olika modeller att använda, för olika projekt, eftersom behoven blir olika. Sambruk bör arbeta för att ett rikstäckande generellt konsultramavtal kommer till stånd. Den upphandlingsmodell som vi rekommenderar att Sambruk är modell 2b i vår genomgång, dvs Sambruk (eller någon annan) upphandlar rikstäckande ramavtal för konsulttjänster och avrop sker från Sambruk. Den finansieringsmodell som rekommenderas är att Sambruk nyttjar sig av, när man bedriver egen utveckling, är den vi kallar för modell 3b där amortering sker med seriebetalning i trappsteg. Vi rekommenderar att återbetalningen görs frivillig men att man uttrycker en önskan till projektdeltagande kommuner om att sådan görs.

22 Rekommendation till fortsatt arbete
Valet av licensform är en viktig policyfråga där man skulle behöva göra en något mer grundlig värdering av valet mellan proprietär licensform jämfört med open source (samt relevanta konsekvensanalyser). Denna värdering har inte rymts inom ramen för denna utredning utan är något man bör går vidare med separat. Ett fortsatt arbete med att utveckla affärsmodellerna kan med fördel drivas vidare. I ett sådant arbete kan det vara lämpligt att: tydliggöra skattemässiga konsekvenser för Sambruk gällande en eventuell klassificering som allmännyttig ideell förening utforma klausuler till avropsavtal där man säkerställer Sambruks rätt till källkod i utvecklingsprojekt utforma licensavtal för Sambruk-ägd programvara (proprietär eller OSS) försöka få större underlag gällande priser på befintliga standardprogramvaror (som är kommunspecifika) samla in erfarenhetsvärden gällande kostnader för förvaltning av applikationer kartlägga behov av e-tjänster hos Sambruks-medlemmar och jämför dessa mot vilket utbud det finns av färdiga programvaror på marknaden (och därefter utvärdera egen utveckling jämfört med köp av standardprodukt)

23 Extrabilder

24 Alt 1 - Avrop på befintligt ramavtal
BEFINTLIGT RAMAVTAL, konsulttjänster Statskontoret – Informationsförsörjning 2002 löper ut inom kort. Därefter finns inget lämpligt1. Det nya omfattar ej rena konsulttjänster. Utredning pågår. Kommentus – Inget befintligt finns rikstäckande. FMV:s upphandling av konsulttjänster – Omfattar enbart myndigheter, ej kommuner. Regionalt ???, dock svårt att tillämpa för hela Sambruk då alla kommuner inte är angivna som avropande enheter A B C D E F G … Projekt 2 Utredning Projekt 3 Leverantör 1 Leverantör 2 Ram- avtal Avtal 2 Förv. (ramavt.) avrop rättigheter / IPR Avtal 1 Utv. Projekt 1 Utveckling & förv. av applikation Kommentar: Den 20/ så upphör det enda riktigt relevanta konsultavtalet som är rikstäckande. Därefter saknas ett rikstäckande avtal för konsulttjänster som kommuner kan avropa från1. Detta alternativ finns då inte längre… Övrigt: IPR:er måste tillförsäkras Sambruk (genom gåva). Tillkommande projektkommuner erhåller licens från Sambruk och köper förvaltning under Avtal 2. 1 Dock finns Programvaror & tjänster, öppna resp proprietära, men de är inte avsedda för ren systemutveckling.

25 Alt 2a – Sambruk upphandlar nytt generellt ramavtal för konsulttjänster, kommuner avropar
C D E F G … Projekt 2 Utredning Projekt 3 Leverantör 1 Leverantör 2 Ram- avtal Avtal 2 Förv. (ramavt.) avrop Avtal 1 Utv. rättigheter / IPR Projekt 1 Utveckling & förv. av applikation Kommentar: Detta alternativ förutsätter att den nya LOU:s regler gällande inköpscentraler. IPR:er måste tillförsäkras Sambruk (genom gåva). Tillkommande projektkommuner erhåller licens från Sambruk och köper förvaltning under Avtal 2. NYTT GENERELLT RAMAVTAL FÖR KONSULTTJÄNSTER Upphandlas av Sambruk (eller t ex av Kommentus på uppdrag av Sambruk). Sambruk bör också se till att vara avropande enhet. Mycket viktigt att få så många kommuner som möjligt (även icke-medlemmar) att lämna fullmakt för att kunna bli avropande enhet i ramavtalet. Deltagande projektkommuner avropar och tecknar ”hängavtal” gällande Projekt 1.

26 Alt 2b – Sambruk upphandlar nytt generellt ramavtal för konsulttjänster, Sambruk avropar
C D E F G … Projekt 2 Utredning Projekt 3 Leverantör 1 Leverantör 2 Ram- avtal Avtal 2 Förv. (ramavt.) Avtal 1 Utv. avrop Projekt 1 Utveckling & förv. av applikation Kommentar: Detta alternativ förutsätter att den nya LOU:s regler gällande inköpscentraler. Projektkommuner erhåller licens från Sambruk och köper förvaltning under Avtal 2. Fördel att Sambruk har full kontroll och blir en tydlig motpart mot leverantören. IPR hamnar hos Sambruk. NYTT GENERELLT RAMAVTAL FÖR KONSULTTJÄNSTER Samma kommentarer som alt 2a… Upphandlas av Sambruk (eller t ex av Kommentus på uppdrag av Sambruk). Sambruk bör också se till att vara avropande enhet. Mycket viktigt att få så många kommuner som möjligt (även icke-medlemmar) att lämna fullmakt för att kunna bli avropande enhet i ramavtalet. Sambruk avropar och tecknar ”hängavtal” gällande Projekt 1. Avtal 2 tecknas av Sambruk, men avrop sker av resp kommun för sig.

27 Alt 3 – Projektdeltagande kommuner upphandlar Projekt 1 av Leverantör
B C D E F G … Projekt 2 Utredning Projekt 3 Leverantör 1 Leverantör 2 Avtal 2 Förv. (ramavt.) rättigheter / IPR Avtal 1 Utv. Projekt 1 Utveckling & förv. av applikation UPPHANDLING Projekt 1 upphandlas av deltagande kommuner. Avtal tecknas dels för utveckling dels för förvaltning. Mycket viktigt att få så många kommuner som möjligt (även icke-medlemmar) att lämna fullmakt för att kunna bli avropande enhet i förvaltningsavtalet. Ev är det möjligt att göra direktupphandling gällande förvaltningsavtalet, för de kommuner som inte ingår i ramavtalet. Kommentar: Den största nackdelen med detta alternativ är att arbetet med att genomföra en LOU-upphandling är omfattande och krävande. En annan nackdel med denna modell är att VARJE projekts förvaltningsavtal måste generera fullmakter från alla kommuner… Lättare om det gäller ett generellt ramavtal för konsulttjänster som man sedan gör ”hängavtal” till för specifika projekt. IPR:er måste tillförsäkras Sambruk (genom gåva). Tillkommande projektkommuner erhåller licens från Sambruk och köper förvaltning under Avtal 2.

28 Alt 4 – Sambruk upphandlar Projekt 1 av Leverantör
C D E F G … Projekt 2 Utredning Projekt 3 Leverantör 1 Leverantör 2 Avtal 2 Förv. (ramavt.) Avtal 1 Utv. Projekt 1 Utveckling & förv. av applikation UPPHANDLING Projekt 1 upphandlas av Sambruk. Avtal tecknas dels för utveckling dels för förvaltning. Avtal 2 tecknas av Sambruk, men avrop sker av resp kommun för sig. Samma kommentarer som alt 3… Mycket viktigt att få så många kommuner som möjligt (även icke-medlemmar) att lämna fullmakt för att kunna bli avropande enhet i förvaltningsavtalet. Ev är det möjligt att göra direktupphandling gällande förvaltningsavtalet, för de kommuner som inte ingår i ramavtalet. Kommentar: Detta alternativ förutsätter att den nya LOU:s regler gällande inköpscentraler. Den största nackdelen med detta alternativ är att arbetet med att genomföra en LOU-upphandling är omfattande och krävande. En annan nackdel med denna modell är att VARJE projekts förvaltningsavtal måste generera fullmakter från alla kommuner… Lättare om det gäller ett generellt ramavtal för konsulttjänster som man sedan gör ”hängavtal” till för specifika projekt. Projektkommuner erhåller licens från Sambruk och köper förvaltning under Avtal 2.

29 Avsnitt ”Analys av olika affärsmodeller”
Projekt som resulterar i rapport Utredningar som är ett led i processen med att ta fram e-tjänst Läggs till utvecklingskostnad Utredningar av mer allmän karaktär Bekostas antingen av Sambruks medlemsavgifter (OH), eller av Projektdeltagande kommuner som är beredda att stå för kostnaden Kravbild på affärsmodell Den skall stödja Sambruks ändamål vilket anges i föreningens stadgar (§4) samt utgå från och förfina föreningens policy . Den hanterar LOU på ett smidigt sätt för Sambruk och dess medlemmar. Den är skapad så att den innehåller incitament för kommuner att delta i projekt inom Sambruk. Den innehåller ett rimligt mått av incitament för kommuner att vara med och etablera nya projekt. Den kan hantera ”tillkommande kommuner” för projekt, dvs den är till sin karaktär öppen för nya projektdeltagare.

30 Fördelningsbas Befolkningsmängd används som fördelningsbas för kostnader och ev amortering

31 Framåtblickande modell
Positivt Om man kan acceptera att investerarkommunerna får ta hela utvecklingskostnaden (enligt devisen ”den som lider mest, betalar mest”) så kommer det sannolikt att bli många tillkommande projektkommuner därefter. Från och med år 2 så återstår enbart att fördela den låga förvaltningsavgiften mellan projektkommunerna. Positivt med denna modell i förhållande till alternativet köp av standardprodukt är att totalkostnaden för de tre åren blir i genomsnitt 35% lägre med denna modell än vid köp av standardprodukt (3,6 mkr jämfört med 5,5 mkr). Negativt Modellen innehåller inget incitament för kommuner att vara med från början i projekt. Riskerar att skapa en tröghet i Sambruk, då den kan få effekten att kommuner avvaktar med att delta i projekt tills någon eller några kommuner har tagit grundinvesteringen. Fördelningen av bördan blir skev, de initiala investerarkommunerna får bära hela investeringskostnaden.

32 Sälja licenser till självkostnadspris
Primär skillnad mellan denna modell och återbetalningsmodellen är frivilligheten i återbetalningsmodellen Vid försäljning av licenser, om än enbart till självkostnadspris, så blir LOU tillämpligt vilket gör att kommunerna måste upphandla dessa. Om självkostnadspriset är lägre än kommunernas gräns för direktupphandling så kan direktupphandling eventuellt fungera som upphandlingsmodell.

33 Återbetalningsmodell
Överväganden: Till vem… de initiala kommunerna eller löpande omfördelning? Rekommendation: Till de initiala kommunerna Ränte- och/eller riskkompensation? Rekommendation: Nej, ingetdera. Skall investerarkommunerna räknas med i underlaget eller ej? Rekommendation: Investerarkommunerna exkluderas. Återbetalningstid? Rekommendation: 3-4 år Hantering av betalning direkt till Sambruk eller via förvaltningsleverantör? Modell med rak amortering (lika stort belopp varje månad) Modell med seriebetalning och trappsteg (amorteringsbeloppet ökar successivt) Modell med återbetalning genom rabatt (investerarkommuner slipper betala förvaltningsavgift tills investeringen är återbetald)

34 Återbetalning – rak amortering
Positivt Positivt med denna modell i förhållande till alternativet köp av standardprodukt är att totalkostnaden för de tre åren blir i genomsnitt 35% lägre med denna modell än vid köp av standardprodukt (3,6 mkr jämfört med 5,5 mkr). Genom att återbetalningen enbart sker till de kommuner som är med vid starten av utvecklingsaktiviteten så får man ett visst incitament för kommuner till att vara med från start sett i relation till den framåtblickande modellen. Med denna modell så har totalkostanden för investerarkommunerna sjunkit med 45% jämfört med den framåtblickande modellen. Negativt Eftersom det sannolikt kommer att finnas fler och fler projektdeltagande kommuner för varje år som går så får en rak amorteringsmodell, i relation till en modell med seriebetalning och trappstegsmodell, en något mindre fördelaktig fördelning för investerarkommunerna. Därmed är incitamentet mindre i denna modell för kommuner att vara med och starta upp projekt, jämfört med nästa modell där amortering sker i serier med trappsteg.

35 Återbetalning – seriebetalning med trappsteg
Positivt Positivt med denna modell i förhållande till alternativet köp av standardprodukt är att totalkostnaden för de tre åren blir i genomsnitt 35% lägre med denna modell än vid köp av standardprodukt (5,5 mkr jämfört med 4,8 mkr). Genom att återbetalningen enbart sker till de kommuner som är med vid starten av utvecklingsaktiviteten så får man ett visst incitament för kommuner till att vara med från start sett i relation till den framåtblickande modellen. Med denna modell så har totalkostanden för investerarkommunerna sjunkit med 58% jämfört med den framåtblickande modellen. En återbetalningsmodell av den här typen med seriebetalning med trappsteg ger den mest rättvisa fördelningen av kostnaderna. Positivt med denna modell är att den största bördan för återbetalning ligger på det sista året, då det sannolikt har tillkommit många projektkommuner. Bördan blir då mer utspridd och det bör få till effekt att kommuner inte avvaktar med att gå med i projektet. Negativt Man kan möjligtvis få en effekt att kommuner väntar tills de tre återbetalningsåren är förbi för att därefter ansluta sig till e-tjänsten. Blir problemet uppenbart kan man motverka detta genom att förlänga återbetalningstiden in på nästa avtalsperiod.

36 Återbetalning – genom rabatt
Investeringen får extremt lång återbetalningstid (om någonsin)…

37 Extern lånefinansiering
Via Kommuninvest Sambruk kan inte bli medlem, men kan erhålla lån om samtidig borgen uppställs från kommun/-er som är medlemmar i Kommuninvest ek förening Enbart 26 av Sambruks medlemmar är medlem i Kommuninvest I princip samma modell som vid återbetalning (rak amortering eller seriebetalning med trappsteg). Skillnader: Lånet löper med räntekostnad Återbetalning MÅSTE ske (till Kommuninvest) Dvs investerarkommunerna står fortfarande hela risken Positivt Inget investeringskapital behöver tillskjutas från investerarkommunerna. Negativt Räntekostnad tillkommer och fördyrar. Ökad administration Om vissa investerarkommuner inte är medlemmar i Kommuninvest så kan det bli svårt/ta tid.

38 Gåvo-modell En del kommuner har utvecklat applikationer och e-tjänster som de äger källkoden till. Detta alternativ tar sikte på om sådana kommuner är beredda att dela med sig av dessa e-tjänster till landets övriga kommuner, via Sambruk, genom gåva av rättigheterna till Sambruk. Det är viktigt att gåvan inte är förknippad med något krav på motprestation, då ett sådant krav skulle förändra transaktionen från att vara en tänkt gåva till att istället komma att anses som ett byte eller köp (vilket är onerösa fång och därmed aktiveras LOU). Innan gåvan sker bör den kommunen som äger källkoden också säkerställa att kommunen verkligen äger rättigheterna till källkoden. En noggrann analys av applikationens förutsättningar att bli generellt användbar inom Sambruk är en viktig uppgift i tidigt skede.

39 Slutsats och rekommendation
Det är rapportförfattarnas mening att Sambruk bör arbeta för att ett rikstäckande generellt konsultramavtal kommer till stånd så snart som möjligt. I samband med upphandling av sådant är det viktigt att även Sambruk ser till att bli avropsberättigad. Den upphandlingsmodell som vi rekommenderar att Sambruk är modell 2b i vår genomgång, dvs Sambruk (eller någon annan) upphandlar rikstäckande ramavtal för konsulttjänster och avrop sker från Sambruk. Fördelen med detta alternativ är att Sambruk får en tydlig koordinerande roll, en tydlig förhandlingsstyrka gentemot leverantörer samt även möjlighet att hantera rättigheterna till källkod mm som kan vara ett resultat av olika projekt.

40 Slutsats och rekommendation, forts
Den affärsmodell som vi rekommenderar att Sambruk nyttjar sig av (förutsatt att man väljer att återbetalning skall kunna ske av utvecklingsinvesteringen) är den vi kallar för modell 3a där amortering sker med seriebetalning i trappsteg. Vi rekommenderar att återbetalningen görs frivillig men att man uttrycker en stark önskan till projektdeltagande kommuner om att sådan görs. Vi rekommenderar att investerarkommunerna (de som är med från början och initierar ett utvecklingsprojekt) lånar Sambruk det beloppet som krävs, så att Sambruk kan ta en tydligt koordinerande roll enligt föreslagen upphandlingsmodell. Omfattar incitament för kommunerna att delta tidigt och initiera projekt Fördelar återbetalningsbördan relativt rättvist. En annan mycket fördelaktig modell är den vi valt att kalla för ”gåvo-modellen” (modell 5). Sambruk tar i den emot källkodsrättigheter för applikationer som har utvecklats och ägs av enskilda kommuner. tid kr 0 kr

41 Slutsats och rekommendation, forts
Det är mycket relevant att man, vid beräkning av Sambruks övergripande kostnader (OH), tar med en ganska rejäl buffert för utredning och analys kring olika juridiska frågor. Vidare bör denna också rymma resurser för eventuellt juridiskt försvar för olika konstruktioner som Sambruk har provat. Sambruk bör rekommendera sina medlemmar att, för de som berörs, överväga ändring av direktupphandlingsgräns till 7 bb istället för 2 bb. Mycket talar för att de belopp som kan komma att gälla för vissa förvaltningstjänster mm hamnar under en sådan direktupphandlingsgräns. Huvudalternativet bör vara att gå via ramavtal, men om det inte är möjligt så kan direktupphandling vara en lösning i vissa fall.