Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gal dat oahppa go stuorrola Forskningsprojekt. Állaskuvla i Kautokeino och Luleå tekniska universitet. Samt samiska förskolan, skolan och fritids, Jokkmokk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gal dat oahppa go stuorrola Forskningsprojekt. Állaskuvla i Kautokeino och Luleå tekniska universitet. Samt samiska förskolan, skolan och fritids, Jokkmokk."— Presentationens avskrift:

1 Gal dat oahppa go stuorrola Forskningsprojekt. Állaskuvla i Kautokeino och Luleå tekniska universitet. Samt samiska förskolan, skolan och fritids, Jokkmokk och Gällivare. Forskare - Asta Balto, Kautokeino och Gunilla Johansson, Luleå.

2 Om Lappbarnens skolkurser • Femårskurserna äro bra för fattiga lappar, då barnen äro i skolan under den tid, då de ännu inte äro så långt komna, att de arbeta för sin föda, och så är det så också, att de lära sig skriva och räkna, så att de inte överallt bli bedragna av handelsmän och bönder, som förr bedragit många med räkenskaper och starka drycker. Men skolorna fördärvar ändå lappbarnen, de få nog en god lärdom, men de lära sig mycket onödigt också; och så är det, att det, att de i mycket få bondenatur, då de lära sig bondeliv, och lappliv lära de sig inte alls. Deras natur förändras också, lappnaturen tappas bort, och bondenaturen kommer istället. (Skrev Johan Turi 1910, Muitalus samiid birra)

3 Från kolonisering till dekolonisering KOLONISERING - Litteratur, -Normen icke samiskt, -Lärarutbildning, -Måldokument -Pågått flera hundra år överallt på jorden, så även i Sápmi (Kuokkanen, 2000) -Urfolk placeras i en marginell position (Kuokkanen 2000) - Maorierna punktat upp 10 punkter som beskriver hur forskningen är en del i koloniseringen av Maori (Smith, 1999)

4 Från kolonisering till dekolonisering DEKOLONISERING • Urfolk måste söka alternativ och bygga upp sin egen förmåga att… • Söka kunskaper och lösningar i sin egen kultur. • Se sin egen kultur i större perspektiv. • Göra nya övervägningar av historien. (Smith, 1999) • Utgå från att det egna är normen – inta vara ”de andra”. (Smith, 1999) • Kaupapa Maori (Maori filosofi) Research – forskningsprogram som del i dekoloneringsprocess hos maorierna. (Smith, 1999) • Hitta och börja använda vår egen filosofi. (Kuokkanen, 2000)

5 Gal dat oahppa go stuorrola • Del ur forskningsprojektet. • Samisk traditionell kunskap. • Lärande – att märka kalv.

6 Förkunskaper • Skilja på han och hon ren. • Känna till de olika benämningarna på renen utifrån kön, hårfärg, ålder, hornform. • Kunna avgöra vilken kalv följer vajan. • Se renmärken. • Känna igen renmärken. • Kunna kasta lasso.

7 Förkunskaper • Bedöma lämpligaste plats varifrån du kastar. • Välja lasso beroende på väderlek. • Veta hur mycket du ska linda in lassot beroende på hur långt du ska kasta. • Bedöma avstånd och hastighet vid kastning.

8 Förkunskaper • Kunna lägga ner kalven på ett skonsamt sätt. • Kunskap om hur man ska ”sitta på” kalven. • Välja rätt kniv för ändamålet. • Kunna bryna kniven så den är precis för märkning – inte för slö och inte för vass. • Kunna hantera en kniv.

9 Färdig för att märka en kalv.

10 Lärande –traditionell kunskap. Märka kalv • Fellesrom - searvelatnja, • Vara med från det man är liten, • Delta på egna villkor, • Imitera, • Iaktta, • Memorera, • Delaktig i arbetet • Observera • Genom bagadallam • Ålder vid inlärning – ej i fokus. Säljö, R. (2000), Vygotskij (2000) Sara, MN. (2004). Balto,A. (1997)

11 Förkunskaper • Märkes- kännedom. • Känna igen och kunna benämna de olika snitten. • Kunna skära in dem. • Kunna avgöra när märkningen är godkänd.

12 Lärande –traditionell kunskap. Märka kalv • Delaktighet i det gemensamma arbetet. • Prova med yttre stöd. • Få ”misslyckas” där den vuxne bär ansvaret. • Använda dualisformen i lärandet. • Lära utan negativ kritik. • Beröm och positiv uppmuntran. • För barnet betydelsefull vuxen som mentor. Balto, A. (1997) Vygotski ( 2007)

13 Leken i lärandet – märka kalv • Rollimitation • Lekt ”renskötsel” • Lek i närheten av fellesrom – arena för lärande. • Funnits i miljön men kanske lekt annat. • Samlat och räknat märkesbitar. • Tolkning av vuxenvärlden. • Tillåter och uppmuntrar leken. Säljö. (2000) Balto, A. (1997)

14 Lärande vidare • Barn lär av andra barn. • Andra barn som förebild. • Barn har olika förkunskaper. • Andra barn överför sin kunskap. • Barnen känner sig behövda Säljö. (2000) Andersson mfl. (2000)

15 Traditionell kunskap överförs till pedagogik? • Kan vi använda lärandet från traditionell kunskap – ”märka kalv” på den pedagogiska arenan som skola, förskola och fritidshem - idag?

16 Bild ur NSD NSD 8 augusti 2007 ” Det fanns två skäl till att Apelquist inte hittade fram. Skoteråkarens GPS var fabriksinställd, angav longitud och latitud och inte x och y koordinaten. När sedan polisen räknade om blev det fel”. Hitta tillbaka till svampen

17 Natur och samerna • Moder Jord. • Naturen är levande. • Ger värderingar, sedvänjor, sociala strukturer, relationer. • Naturen är andlig. (Smith, L. 1999)

18 Natur och samerna • Samerna haft ett nära förhållande till naturen. (Sara, 2004) • Samerna har ett nära förhållande till naturen.

19 Samisk traditionell kunskap - natur (Sara, MN. 2004) • Praktisk kunskap – nyttjar, brukar, formar, skaffa sig nödvändigheter till dagligt bruk. • Searvelatnja (fellesrom) – ett rum, arena, tidpunkt, aktivitet där alla deltog. En arena för erfarenhetsutbyte gällande arbetsmoment och kunskaper och en mötesplats för flera generationer. • Bruk och nyttjande av större och vidare naturresurser – specifikt för varje näringsgren. Människor arbetar i den levande naturen, naturen själv är lärare. Människan är helt beroende av naturens förhållanden. Specifika ämneskunskaper samtidigt som det är högt utvecklade kunskaper som kräver lång lärotid. Ex djupare kunskap om snö. Lära sig genom att uppehålla sig i naturen.

20 Samisk traditionell kunskap - natur (Sara, MN. 2004) • Specialkunskap – näringsbaserad, situationer och arenor där flera generationer deltar; arbeta, höra, delta i samtal, prova på, hjälpa till. • Lokal kunskap – kännedom om landskap, människors utseende och kroppshållning, benämning för släktskap, landskap, kännedom om siidan med tillhörande släkten, marker, flyttleder, renbetesdistrikt osv. Berättelser knutet till området och områdets muntliga kulturhistoria. • Generell kunskap – om man känner landskapet i sitt eget område är det enklare att fram i okänd terräng. Kunskap man fått genom att känna till sitt eget område (lokal kunskap).

21 Samisk traditionell kunskap - natur (Sara, MN. 2004) • Kunskap om att förstå de stora sammanhangen – Rester från när samerna ensamma förvaltade naturen, med trosföreställningar och traditioner knutet till det. När uppgifter blev utförda, kommunicerade kring, granskade och värderade. Ej bara praktisk kunskap och kompetens men lika mycket kunskap knutet till informationsutbyte, samråd, deltagande, diskussion och debatt både om praktiska uppgifter och vidare sammanhang. Historier, samtalsämnen, värderingar, lärande och arbete var delar av en helhet som kunde förmedlas i samma rum och under samma tid. • Andlighet – hade kontakt med den levande naturen. Fungerade som en medveten förståelse av egna göromål och förpliktelser. Myter och berättelser som karakteriserade moraliska oh etiska tolkningar och gav människorna en vidare världsbild. • Urfolkskunskap – innefattar speciellt det heliga och andliga i naturen. Jämför oss med andra urfolks kunskaper.

22 Traditionell kunskap – hitta till svampen • Lokal kunskap – kännedom om landskap, kännedom om siidan med tillhörande släkten, marker, flyttleder, renbetesdistrikt osv. Berättelser knutet till området och områdets muntliga kulturhistoria. • Generell kunskap – om man känner landskapet i sitt eget område är det enklare att fram i okänd terräng. Kunskap man fått genom att känna till sitt eget område (lokal kunskap). Foto - pojke 4 år.

23 Hitta tillbaka till svampen • Pojke 4 år hittat svamp. • vill visa den för pedagog. • Någonstans i denna skog finns den. Foto - pojke 4 år.

24 Hitta tillbaka till svampen

25 • ”här har jag gått” • ”känner igen stenen” • ”sen gick jag ditåt” • ”nej, hit har jag inte varit” • ”vänta, nu känner jag igen mig” • ”där gick jag” Foto - pojke 4 år.

26 Hitta tillbaka till svampen • ”nu är jag snart nära” • ”här, här är svampen” Foto - pojke 4 år.

27

28 Flagghissning

29 Searvelatnja (fellesrom) - teori • Arena där alla kunde delta och hade tillgång till. • Upplärning och kompetens blev praktiserat. • Arbetsfördelning - förhållande till ålder, kunskap, genus. • Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer. (Sara, 2004)

30 Searvelatnja - förr • Avhängigt årstiden, • Vädret spelar roll • Barn med från det de var små • Erfarenhetsutbyte – kunskaper • Erfarenhetsutbyte – arbetsmoment (Sara, 2004)

31 Searvelatnja idag - teori • Arena där alla kan delta och har tillgång till. • Upplärning och kompetens blir praktiserat. • Arbetsfördelning - förhållande till ålder, kunskap, genus. • Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer. (Sara, M N. 2004)

32 Searvelatnja idag – privat sfär

33

34 Searvelatnja - på förskolan • Aktivitet - Flagghissning -Gemensam för alla samer -Ny högtidsritual -Samlande -Vidga kulturbegreppet -Utgått från teori natur till nyskapande kultur

35 Searvelatnja - flagghissning • Hanteras enligt de regler som gäller för nationalflagga • Övergångsobjekt - möte mellan gammalt och nytt i kulturen

36 Searvelatnja - flagghissning -Skapa ny tradition, -Ge barnen positiva upplevelser av aktiviteten, -Skapa känsla för flaggan,

37 Searvelatnja - flagghissning • Arena där alla kan delta på sitt eget sätt • Arena dit alla har tillgång till,

38 Searvelatnja - flagghissning • Upplärning och kompetens blir praktiserad, • Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer.

39

40 Traditionell kunskap i pedagogiska sammanhang • Utgå från samisk traditionell kunskap från förr – eller teorier från traditionell kunskap • Sätta in den i ett nytt sammanhang och i en ny tid och utifrån ett bestämt syfte

41 Några resultat • Samisk traditionell kunskap kan användas i en institution som den samiska förskolan/skolan • Olika sätt att använda samisk traditionell kunskap från naturen på ett nytt vis och i en ny tid – Hur?

42 Några resultat • Samiskt är normen – utgå från den egna samiska kulturen. • Pedagogens kunskap viktig – kulturförståelse, kulturell kompetens, barnsyn, lärandesyn. • Vuxnas medvetenhet – öka medvetenheten hos pedagoger, ledning, styrelse, sametinget, regering, riksdag….. • Aktiviteter för dekolonisering enligt Kaupapa Maori Research.

43 Några resultat • Tillrättalagd kunskap eller lärande • Övergångsobjekt • Analytiskt kulturbegrepp

44 Några resultat • Utgå från ett samiskt uppfostringssätt • Tolka den nationella läroplanen tillåtande

45


Ladda ner ppt "Gal dat oahppa go stuorrola Forskningsprojekt. Állaskuvla i Kautokeino och Luleå tekniska universitet. Samt samiska förskolan, skolan och fritids, Jokkmokk."

Liknande presentationer


Google-annonser