Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

I PROGRAMMET Laponiatjuottjudus / Laponiaförvaltningen v/ Michael Teilus, Åsa Nordin Jonsson, Gudrun Kuhmunen - Lokal forvaltningsorganisasjon, hvordan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "I PROGRAMMET Laponiatjuottjudus / Laponiaförvaltningen v/ Michael Teilus, Åsa Nordin Jonsson, Gudrun Kuhmunen - Lokal forvaltningsorganisasjon, hvordan."— Presentationens avskrift:

1 I PROGRAMMET Laponiatjuottjudus / Laponiaförvaltningen v/ Michael Teilus, Åsa Nordin Jonsson, Gudrun Kuhmunen - Lokal forvaltningsorganisasjon, hvordan blir den organisert? Hva styrer oppbygging av organisasjonen? Hva vil de oppnå? Rammer for organisasjonen? Spørsmål og erfaringsutveksling

2 Att förvalta Laponia? På nytt sätt Som förut men med ny hatt

3 Om att göra på nytt sätt Några nedslag; Searvelatnja Konsensus Rádedibme Árbediehtu

4 Searvelatnja - teori Arena där alla kunde delta och hade tillgång till. Upplärning och kompetens blev praktiserat. Arbetsfördelning - förhållande till ålder, kunskap, genus. Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer. (Sara, Mihkal-Niillas )

5 Searvelatnja – Laponiaprocessen ( i stadgarna) Skapa arena där alla kan delta, dit alla har tillgång till, Mötesplats för flera generationer, kulturer, språk och folk, Upplärning och kompetens blir praktiserat, Arbetsfördelning beroende på kunskap, erfarenheter, Arena för kunskaper, Arena för arbetsmoment,

6 Searvelatnja (stadgarna) 1 § Laponiatjuottjudus är en searvelatnja – en arena och mötesplats där erfarenhets- och kunskapsutbyte präglas av öppenhet och ömsesidighet. Arbetet med förvaltningen är en lärandeprocess, där basen är den gemensamma värdegrunden och konsensusmodellen.

7 Rádeibme (sobbarstallan) – traditionell kunskap Traditionellt samiskt sätt att komma fram till och fatta beslut, en process där alla som har intresse kring en sak/företeelse samlas för samtal och förhandling mot gemensam ståndpunkt. Man använder den tid som behövs till att prata och lyssna på varandras argument. Tiden är en viktig tillgång och en resurs istället för en begränsning eftersom alla deltagare måste fås möjlighet att utveckla sin synpunkt och få sin stämma hörd. Det betyder inte att alla blir helt nöjda eller eniga, men samtalen har gett alla plats att framföra sin åsikt som vidare innebär att det man beslutat kan alla godta och leva med Fokus ligger på processen fram till beslut i syfte att få fram en enig/enhällig överenskommelse. Själva beslutet är enbart en bekräftelse på det som har överenskommits i en diskussion – rádedibme.

8 Rádeibme (stadgar) 1 § Rådslag –en viktig arbetsmetod där också intressenter och andra erbjuds möjlighet att delta. 18 § Rádedibme – rådslag Är ett forum för ömsesidiga samtal och diskussioner om förvaltning av Laponia, – Ska vara öppet för alla intresserade eller riktat till särskilda intressegrupper, – Ska anordnas minst 2 tillfällen per år,

9 Beslutsform - Konsensus (vilja till) enighet mellan parter (med motsatta intressen). söker nå fram till saker inte genom polarisering utan genom att sträva efter att bygga samförstånd och ta hänsyn till allas åsikter, för att hitta en lösning som alla kan acceptera. innebär att den beslutande gruppen resonerat sig fram till en lösning där alla är överens och som alla kan stå för. Beslutet behöver inte vara enhälligt och alla måste inte tycka om beslutet. Alla måste dock känna att deras åsikter framförts/vädrats och alla måste kunna leva med och acceptera beslutet. överenskommelse inom en grupp människor.

10 Konsensus - § 12 Partsrådets arbete och diskussioner ska genomföras så att beslut kan fattas i konsensus. § 17 Styrelsens arbete och diskussioner ska genomföras så att beslut kan fattas i konsensus.

11 Àrbediehtu Laponiatjuottjudus natur- och kultursyn vilar på ett förhållningssätt till landskapet där världs­arvet ses som en helhet. De människor som lever och verkar i Laponia har kunskap och erfarenheter som förvaltningen inte kan vara utan. Àrbediehtu – samisk traditionell kunskap - har en självklar plats i förvaltningen.

12 FN: s konventionen om biologisk mångfald, artikel 8j De undertecknande parterna bör: respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt att främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor.

13 Traditionell kunskap Traditionell kunskap består av såväl kunskap, know-how sedvänjor som uppfattningar som hjälper människan i sin interaktion med den omgivande naturen. Den är kunnande inom jordbruk, djurskötsel, jakt, fiske, insamling av nyttigheter, bekämpning av sjukdom och skada, namngivning och förklaringar till naturfenomen samt olika strategier för att överleva och forma sin omgivning. Till skillnad från vetenskapen så förekommer det inte inom traditionell kunskap motsatsförhållande mellan det jordnära och det andliga, det empiriska och objektiva och det heliga och intuitiva. (Tunon, Håkan. 2004)

14 Förvalta de olika dimensionerna i Laponia

15 Materiella dimensionen Det som ögat kan skåda; skogar, fjäll, myrar, boplatser, vandrings- leder, flyttleder mm (Tjuottjudusplána s 17)

16 Sociala dimensionen Fasta relationer mellan människor som lever och rör sig i Laponia samt till människor i omvärlden. (Tjuottjudusplána s 17)

17 Mentala dimensionen Omfattar föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar. (Tjuottjudusplána s 17)


Ladda ner ppt "I PROGRAMMET Laponiatjuottjudus / Laponiaförvaltningen v/ Michael Teilus, Åsa Nordin Jonsson, Gudrun Kuhmunen - Lokal forvaltningsorganisasjon, hvordan."

Liknande presentationer


Google-annonser