Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SATSA 1.2 Handlingsprogram Effektiv planering Workshop 16 februari 2010 Februari 20101.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SATSA 1.2 Handlingsprogram Effektiv planering Workshop 16 februari 2010 Februari 20101."— Presentationens avskrift:

1 SATSA 1.2 Handlingsprogram Effektiv planering Workshop 16 februari 2010 Februari 20101

2 Upplägg 1. Presentation av SATSA 1:2 2. Dagens program – Inledning 3. Lärdomar från dokumenterad kunskap 4.Analys av intervjuer 5. Identifiera de viktigaste insatsområdena 6.Prioritering av SATSA:s aktiviteter 7.Summering

3 1. Presentation av SATSA

4 Satsa - arbetspaket 4 T1 Långsiktig utveckling av tillgänglighet och effektiva planeringsprocesser Arbetspaket 1:1 Handlingsprogram för effektiv trafik Arbetspaket 1:1 Handlingsprogram för effektiv trafik Arbetspaket 1:2 Verktyg för effektiva planeringsprocesser Arbetspaket 1:2 Verktyg för effektiva planeringsprocesser T2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser Arbetspaket 2:1 Stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda-Uppsala Arbetspaket 2:1 Stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda-Uppsala Arbetspaket 2:2 Systemstudie Nordväst Arbetspaket 2:2 Systemstudie Nordväst Arbetspaket 2:3 Busstrafikutredning för Stockholm Nordost Arbetspaket 2:3 Busstrafikutredning för Stockholm Nordost Arbetspaket 2:4 Spårväg Syd Arbetspaket 2:4 Spårväg Syd T4 Effektiv och hållbar distribution i storstadsregioner T3 Effektiv användning av transportsystemet Arbetspaket 3:1 Steg 1 – åtgärder för effektivare resor Arbetspaket 3:1 Steg 1 – åtgärder för effektivare resor Arbetspaket 3:2 ITS Stockholmsinitiativet Arbetspaket 3:2 ITS Stockholmsinitiativet Arbetspaket 4:1 Effektiv transportlogistik Arbetspaket 4:1 Effektiv transportlogistik

5 Organisation SATSA 1:2 •Arbetsgrupp Jon Hansson, LST Susann Sass-Jonsson, LST Jan-Ove Östbrink, Regionplanekontoret Mikael Ranhagen, VV Anton Persson, BV John Odhage, SL Anders Hallmén, Sollentuna •Referensgrupp Kent Lindgren, Haninge Shula Gladnikoff, Vallentuna Christina Johansson, Järfälla Niklas Svensson, Stockholm Riggert Andersson, VV Kerstin Örtengren, VV Ulf Brant, SL Stefan Persson, SL •Styrgrupp Trafikberedningen Stockholms län •Följeforskare Göran Cars, KTH

6 Utmaning Många stora infrastrukturprojekt ska planeras och genomföras (ÅP ). Klarar vi det? Utmaning Många stora infrastrukturprojekt ska planeras och genomföras (ÅP ). Klarar vi det? 66 Problem med ineffektiva planeringsprocesser Förseningar i utbyggnaden av viktig infrastruktur är en hämmande faktor för Stockholmsregionens utveckling. Problem med ineffektiva planeringsprocesser Förseningar i utbyggnaden av viktig infrastruktur är en hämmande faktor för Stockholmsregionens utveckling. Planeringsprocesserna måste vara så effektiva som möjligt. Hur anta utmaningen? Göra planeringsprocesserna bättre, mer verkningsfulla och resurseffektiva, utan att äventyra rättsäkerhet, demokrati och miljömässiga kvaliteter. - (Lagar, ekonomisk planeringssystem, politik, arbetssätt, projektstyrning, m.m.) Planeringsprocesserna måste vara så effektiva som möjligt. Hur anta utmaningen? Göra planeringsprocesserna bättre, mer verkningsfulla och resurseffektiva, utan att äventyra rättsäkerhet, demokrati och miljömässiga kvaliteter. - (Lagar, ekonomisk planeringssystem, politik, arbetssätt, projektstyrning, m.m.)

7 Ansök SATSAFörarbete Trafikdirektörsgruppen 9/3 förstudie Workshop 16/ Projektaktiviteter + utvärdering/vad tar vi med oss? Satsa 1:2 avslutas okt Dokumenterad kunskapIntervjuer + Förslag aktiviteter + WS 16/2 = Trafikberedning 4/3

8 Upplägg 1. Presentation av SATSA 1:2 2. Dagens program – Inledning 3. Lärdomar från dokumenterad kunskap 4.Analys av intervjuer Fika ca 14:40 5. Identifiera de viktigaste insatsområdena 6.Prioritering av SATSA:s aktiviteter 7.Summering

9 2. Lärdomar från kunskapsinventering

10 •……. •Ett flertal kommittéer PBL, MB mm. •…… •Det är möjligt att med fyra år tidigarelägga Ostlänken, till Regeringsuppdrag av Bo Holmberg. (2006) •WSP konsultuppdrag Effektivisering i fysisk planering (2007) •Miljövärn och samhällsnytta i fysisk planering – effekter på hållbar utveckling. Erfarenheter från Botniabaneprojektet. Bo Berge. Arkusfinansierad. (2007) •Nutek initiativ. Vad kostar det att vänta?, Årsbok 2008 •KTH rapport Bana väg för infrastruktur (2009) •Boverket – Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar/järnvägar (2009) •Handelskammaren Konsten att bygga bättre, billigare och snabbare (2009 •Den goda stadens Haffa tidstjuvarna! (2010) • ……. Kunskapssammanställning utifrån…

11 Kunskapssammanställnings övergripande resultat • Finansiering är den största knäckfrågan •Kunskap och kompetens hos aktörer •Samordning mellan aktörerna •Samarbete i projekt •Nyttja och öka möjligheter till effektivisering •Justera lagstiftningen

12 Det är möjligt att med fyra år tidigarelägga Ostlänken • Regeringsuppdrag utfört av Bo Holmberg. • Redovisat december 2006 • Inriktningen på att utan lagändringar åstadkomma en förkortad planeringsperiod. • Förslagen bygger på idén att ersätta de linjära planeringsmomenten med parallella processer. • Statlig samordnare i kontakt med lokala arbetsgrupper – för att klara åtagandena i de parallella processerna.

13 WSP Konsultuppdrag ”Effektivisering i fysisk planering” •Beställare: ”SATSA-aktörerna” •Indirekt beställare: Carl Cerderschiöld •Hösten 2007 •Utgångspunkt i projekten och aktörernas/projektplanerarnas perspektiv •Samlad problembeskrivning •Internationell utblick •Förslag till lagjusteringar, utifrån ”Inga stora systemförändringar eller maktförskjutningar” •Förslag till effektivisering i den praktiska tillämpningen

14 Bo Berghe:s studie av Botniabanan •Bo Berghe, länsarkitekt Västernorrland •Tjänstledig för att i ett Arkusfinansierat projekt dokumentera erfarenheter av planeringsprocess kring Botniabanan •Totalt 383 prövningstillfällen med 448 enskilda fastställelser, domar och tillstånd ”Större hänsyn tas till fåglars tillfälliga rastmiljöer än till människors permanenta boendemiljöer?” Några rekommendationer på kort sikt: •Tillgodose resursbehovet hos offentliga planeringsinstanser och miljödomstolar •Förmå prövande myndigheter att tydligare avväga miljövärn och annan samhällsnytta och ta snabbare beslut med större beslutskraft Urval av inspel om förändringsbehov i lagstiftningen: •Samordnad beslutsprocess och överklagningsordning •Offensivare planinstrument för infrastrukturplanering •Regional planeringsnivå med nya regionkommuner •Större ansvar på nationell nivå för samordning av visioner och mål

15 KTH: Bana väg för infrastruktur •KTH rapport på uppdrag av trafikverken och Nutek. •Göran Cars, Patrik Tornberg och Bo Malmsten. •Upplägg genom att studera sju stycken olika fall, inom samtliga trafikslag •Internationell utblick Holland och Danmark) Åtgärder som skulle kunna effektivisera planeringsprocessen av transportinfrastruktur: •Förbättra samordningen av olika intressen i infraplaneringen •Förbättra samordningen i offentlig infrastrukturplanering •Öka den regionala styrningen av infrastrukturprojekten •Utveckla kompletterande former för finansiering av infrastruktur

16 Nuteks årsbok 2008 •Nuteks årsbok 2008 hade tema kring Infrastrukturens betydelse för tillväxt •I huvudsak sammanställningar av olika genomförda studier / uppdrag. –Infrastrukturens betydelse för tillväxt, ”Det kostar att vänta” –Sverige lägger jämförelsevis relativt lite medel på infrastrukturutbyggnad –Planeringsprocessen •Avseende effektivisering av planeringsprocess så framfördes behovet av reformering av lagstiftningen •Förde ut kunskapen om behovet av att effektivisera till en ny krets av beslutsfattare

17 Boverkets rapport •Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar •Ett större antal fallstudier bla Riksväg 50 genom Motala, Citytunneln Malmö, Botniabanan •Slutsatser –Kontinuerliga samarbetsformer –Bra projektkultur –Gemensam målbild •Systemfel eller eviga frågor –Processerna inte synkroniserade –Otydlighet mellan trafiklagarna och PBL i stads/tätortsmiljöer

18 Handelskammaren Sthlm •Konsten att bygga bättre, billiggare och snabbare – En studie av samverkan mellan kommuner och näringsliv i bostads- och infrastrukturplanering. •Bygger på tre fallstudier Norrortsleden, Sollentuna Centrum och Tärby-Arninge. •Ett antal rekommendationer och råd till kommuner, trafikverk, byggare, entreprenörer mm kring samverkan i planeringen. •I allt väsentligt handlar rekommendationerna om samverkan och samspel mellan de ingående aktörerna. Några exempel: –Det sociala kapitalet, det vill säga det sätt på vilket olika aktörer bygger relationer och tillit till varandra har avgörande betydelse för om samverkan ska fungera –Ett väl utvecklat samarbete förutsätter andra former för kommunikation och förhandling än de som idag används. Skapandet av hållbara överenskommelser är viktigt. Det kan antingen ske genom att skapa forum för överenskommelser eller ett organ att samverka i –För att undvika låsningar i olika delfrågor, där parterna har olika intressen, måste utvecklingsstrategier som rymmer flera frågor tas fram –Samverkan blir effektivt först i det ögonblick berörda parter kan tillgodose sitt egenintresse i samspel med andra

19 Den goda staden – Haffa tidstjuvarna! •Projektet Den goda staden – Boverket, Vägverket, Banverket, SKL, Tre kommuner: Norrköping, Jönköping och Uppsala •Konstruktion av tidsgrafer över planeringsprocessen för ett antal olika infrastrukturinvesteringsobjekt •Tidstjuven är ”glappen” snarare än respektive planeringsmoment

20 Kunskapssammanställning • Finansiering är den största knäckfrågan •Kunskap och kompetens hos aktörer •Om planeringssystemet •Om aktörssamverkan •Att driva projekt – ”I huvudet på aktörerna” • Samordning mellan aktörerna •Samordna resurser mellan myndigheter •Samordna aktörer i tillfällig organisation. •Samarbete i projekt •Ta fram gemensamma planeringsförutsättningar. Stadsutveckling! •Tydlig projektplanering •Återanvändning av beslutsunderlag mer systematiskt •Nyttja möjligheter till effektivisering •Behovsbedömning och sållning i MKB •Öka användandet av metoder för strukturerade dialoger. Förhandlingsmän. •Justera lagstiftningen •Samordnande, tydligare och offensivare trafiklagar •17 kap MB SATSA 1:2 fokusering ? SATSA 1:2 testbänk för Bylund

21 3. Analys av intervjuer

22 Intervjuade •Vägverket –Kerstin Örtengren (11/1) –Robert Örtegren (15/1) –Bertil Järnberg (21/1) • SL –Kurt Seiliberg (12 /1) –Ketil Kindestam (20 /1) –Gunilla Glantz (18/1) • Kommun –Olle Wallin, Vallentuna (28/1) –Gunilla Wastesson, Åke Andersson, Huddinge (26/1) • Banverket –Hans Öhman (18/1) –Peter Huledal (22/1) –Jim Johansson (29/1) •Länsstyrelsen Stockholms län –Claes Halling (1/2)

23 1.Oftast fungerar lagarna och processerna. 2.Oftast fungerar samarbetet på ett bra sätt. 3.Lagarna är inget hinder – men kan användas som ett hinder. 4.Man menar olika saker med samma begrepp. (t.ex. genomförande, plan, fastställa.) 5.Förändringar skapar osäkerhet (ny kunskap behöver byggas upp). I långa projekt är det nödvändigt att hantera förändringar. 6.Frustration över varför vissa projekt tar så lång tid/”fastnar” – förklaringarna är många.

24 Osäker finansiering Gällande lagstiftning Nuvarande tolkning av lagstiftningen Oöverblickbara parallella processer Otydliga politiska överenskommelser Avsaknad av rutiner för medfinansiering o avtal Bristande aktörsförståelse Aktörers olika tolkning av ansvar för planeringen Aktörers olika tolkning av ansvar för finansieringen Otydlig projektstyrning Avsaknad av gemensam problembild Brist på tidiga dialoger Rädsla att ta i konflikter Bristande erfarenhets- och kompetensöverföring Systemförutsättningar Organisation & samspel Samverkansprocesser Försiktigt politiskt beslutsfattande

25 Olika utgångspunkter, mål, förhållningssätt, lagrum, begrepp. ”Åka båt”? Outtalade förväntningar Positionering Konkurrens om investeringsmedel Utbildning? Goda exempel? Kommunikationsstrategi? (Exempel: Citytunneln? Att applicera på objekt i länsplanen (Förbifarten?) Insats i samband med trafikverket? (Inkl. kommuner och SLL.) Föreläsning: projektörer? NVV och RAÄ svarar för sent Det ”krokas arm” för lite. Tidigt identifiera konflikter Hantera potentiella ”förlorare” Använda förstudieskedet Generationsskifte. Fånga projektörers kunskap tidigt. Lst har nyckelroll. ”Begreppsskola”? Processcontroller? Hinder Exempel SATSA:s insats Bristande aktörsförståelse Avsaknad av gemensam problembild Brist på tidiga dialoger Rädsla att ta i konflikter Bristande erfarenhets- och kompetensöverföring

26 Oklart vad som är finansierat genom medfinansiering? Önskemål om andra beräkningar av kommunens nyttor. Aktivitet? Hur ska kostnaderna fördelas? Vem betalar vid en fördyring? Aktivitet? Föreläsningar? Erfarenhetsöverföring? Olika strategisk planering. Aktörer ”kör sitt eget race” RUFS är för frikopplad från genomförande (finansiering). Skapa projektkänsla. Vilja sitt projekt. Gemensamt mål. Förstå sin roll. Aktivitet? Hinder Exempel SATSA:s insats Aktörers olika tolkning av ansvar för planeringen Otydlig projektstyrning Försiktigt politiskt beslutsfattande Avsaknad av rutiner för medfinansiering o avtal Aktörers olika tolkning av ansvar för finansieringen Våga sätta ner foten. Skicka vidare? Fallstudie? Aktivitet?

27 Icke transparant planering Otydlig förhandling Vad är finansierat? Vem betalar fördyring? Skicka vidare (BB)? Vara testbänk? Ta bort utredning ersätt med utökad förstudie Flexibilitet innan fastställelse Möjlighet till tidig inlösen Skicka vidare (BB)? Vara testbänk? Skicka vidare (EP, BB)? Vara testbänk? Fallstudie? Aktiviteter? Citybanans alternativ Fastställeriets tolkning av tillfällig rätt Jurister istället för planerare? Många lagrum ekonomisk planering Olika aktörer, olika förhållningssätt Otydlighet i vad uppgörelsen omfattar. (ofta gällande finansiering) Skicka vidare (EP)? Vara testbänk? Metod för att hantera osäkerheter? (SCA) Hinder Exempel SATSA:s insats Osäker finansiering Gällande lagstiftning Nuvarande tolkning av lagstiftningen Oöverblickbara parallella processer Otydliga politiska överenskommelser

28

29

30 Huvudstudien, SATSA 1: förstudie Rigga huvudstudie Genomföra huvudstudieutvärderasummera Skicka vidare (Bo Bylund) Katalysator Aktiviteter Skicka vidare (ek. planering) Fördjupningsstudier 24/2 Utfall Citybanan PBL Lagrådet Ekonomiska planerings- system Nya trafikverket Bo Bylunds kommitté Trafikdirektörsgruppen 9/3

31 5. Identifiera de viktigaste insatsområdena

32 Återkommande områden som kan utgöra hinder i planeringsprocessen Osäker finansiering Gällande lagstiftning Nuvarande tolkning av lagstiftningen Oöverblickbara parallella processer Otydliga politiska överenskommelser Avsaknad av rutiner för medfinansiering o avtal Bristande aktörsförståelse Aktörers olika tolkning av ansvar för planeringen Aktörers olika tolkning av ansvar för finansieringen Otydlig projektstyrning Avsaknad av gemensam problembild Brist på tidiga dialoger Rädsla att ta i konflikter Bristande erfarenhets- och kompetensöverföring Systemförutsättningar Organisation & samspel Samverkansprocesser Försiktigt politiskt beslutsfattande

33 5. Prioritering av SATSA:s aktiviteter

34 Exempel på ”diagnosblad”

35 6. Summering av gruppdiskussion

36 TACK !

37 Bordsplacering •Bord 1: Kent Lindgren, Haninge; Niklas Svensson, Stockholm; Kerstin Örtengren, VV; Kurt Seliberg, SL ; Jon Hansson, Lst •Bord 2: Shula Gladnikoff, Vallentuna mm.; Anton Persson BV; Robert Örtegren, VV; Ulf Brandt, SL?; Susanne Sass Johnsson, Lst; Anna Modin, WSP •Bord 3: Olle Wallin, Vallentuna; Peter Huledahl, BV?; Bertil Järnberg, VV; Stefan Persson, SL; Jan-Ove Östbrink, Regionplanekontoret; Bengt Andersson, WSP •Bord 4: Anders Hallmen, Sollentuna; Jim Johansson, BV; Mikael Ranhagen, VV; Ketil Kindestam, Tyrens (SL), John Odhage, SL; Ann-Katrin Berglund, WSP


Ladda ner ppt "SATSA 1.2 Handlingsprogram Effektiv planering Workshop 16 februari 2010 Februari 20101."

Liknande presentationer


Google-annonser