Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Juridik: Inledning till studiet av rätten Mårten Schultz Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Juridik: Inledning till studiet av rätten Mårten Schultz Juridiska fakulteten, Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 Juridik: Inledning till studiet av rätten Mårten Schultz Juridiska fakulteten, Stockholms universitet

2 Dagens lektion •Inledning: Vad är juridik? •Systematiska preliminärer: Olika rättsområden •Rättsstaten och dess grundvalar •Lagstiftning och rättsbildning •Rättskällorna •Tolkning och metoder, juridiskt språkbruk •Komparativrättsliga reflektioner

3 Inledning: Vad är juridik? Grundläggande begrepp, avgränsningar, etc.

4 Uttrycket “juridik” •Vad betyder “juridik”? •Studiet av och arbete med “rätten” •Vad är “rätten”? •Ett uttryck för totaliteten av en kategori av normer av ett särskilt slag, rättsliga regler och -principer

5 Vad är en jurist? •Någon som arbetar med “juridik”. “Jurist” är inte en skyddad titel, vem som helst kan kalla sig jurist (jmf. advokater). •Typiska juristyrken: Domare, åklagare, advokater, och - vill jag tro - rättsvetare •Vanligare juristyrken: Fonus, affärsjurister, bolagsjurister, tjänstemän

6 Några inledande termer •Fysiska och juridiska personer •“Det allmänna”: Stat, kommun samt organ underställda stat eller kommun (myndigheter etc.) •Balkar, rättsregler, rättsprinciper •Dispositiv och indispositiv rätt •Vem är den tredje mannen?

7 Rättens systematik.

8 Allmänt om rättens systematik •Den svenska rättens systematik följer enbart till viss del lagstiftning: Systematiken följer av traditioner, vetenskapliga tolkningar och outtalade antaganden •Många rättsområden består till stor del av oskrivna rättsregler •Jmf. kontinentaleuropeiska rättsordningar: kodifikationer •Vad innehåller “lagboken”?

9 Grundläggande distinktioner •Offentlig rätt - privaträtt •Offentlig rätt: Normer som reglerar förhållandet mellan privatpersoner (fysiska eller juridiska) och det allmänna, samt förhållanden mellan organ som är underställda det allmänna •Privaträtt: Normer som reglerar förhållanden mellan privatpersoner •Många lagar både offentligrättsliga och privaträttsliga

10 Offentlig rätt •Offentlig rätt är med den ovanstående defintionen ett väldigt vitt begrepp. I praktiken brukar man ofta inskränka uttrycket till att bara omfatta statsrätt och förvaltningsrätt. •Statsrätten: Regler om staten - grundlagarna, samt ex. vallagen •Förvaltningsrätten: Regler om samhällets uppbyggnad i vid mening, Förv.L, KommL

11 Offentlig rätten i vid mening •I vid mening så inkluderar offentligrätten även många andra rättsområden. •Några viktiga områden är: Straffrätten (regler om brott och straff), processrätten (rättssystemets “spelregler”), skatterätten, etc.

12 Privaträtt •Privaträtt ungefär samma som civilrätt •Delas upp i familjerätt och förmögenhetsrätt •Familjerätt (i vid mening): “Äktenskapsrätt” etc (ÄktB, samboL, partnerskap), föräldrarätt (inkl. även regler om god man etc., FB, m.m.), successionrätt (ÄB m.m.)

13 Förmögenhetsrätt •Normer om egendomsförhållanden i den mån de inte reglerar förhållandet till det allmänna •Viktiga rättsområden: Avtalsrätt, köprätt, skadeståndsrätt, fordringsrätt, etc. •Allmän och speciell avtalsrätt

14 Obligationsrätt/sakrätt •Inom förmögenhetsrätten skiljer man mellan obligationsrätt och sakrätt •Obligationsrätt: Normer som hänger samman med avtal. Reglerar i princip förhållandet mellan två personer •Sakrätt: Normer om egendomsförhållandens relation till tredjeman.

15 Obligationsrätten •Handelsbalken från 1734 innehåller enbart ett fåtal regler som idag används •Mängder med “mindre” lagar, ofta framtagna gemensamt i norden •Avtalslagen, köplagen, konsumentlagarna, skadeståndslagen, gåvolagen, skuldebrevslagen, etc.

16 Särskilt om fast egendom •Regler rörande fast egendom ges i jordabalken (JB) •Vad är fast egendom? •I JB finns regler om överlåtelse (köp, byte, gåva) av fast egendom, men även regler om hur fast egendom får användas (ex vid hyresrätter, 12 kap.) •Behandlas ofta som ett separat ämne

17 Särskilt om immaterialrätt •Immaterialrätter: Upphovsrätt, varumärkesrätt (känneteckensrätt), patent, mönsterrätt •Regleras i särskilda lagar, ex. Upphovsrättslagen

18 Rättsstaten och dess grundvalar Grundlagarna m m

19 De svenska grundlagarna •Regeringsformen 1974 •Successionsordningen 1810 •Tryckfrihetsförordningen 1949 •Yttrandefrihetsgrundlagen 1991 Hur ändras en grundlag?

20 Regeringsformen •Den (överlägset) viktigaste grundlagen: Ger reglerna för Sveriges uppbyggnad och hur det skall styras. Sveriges “konstitution” •Regler om maktfördelning, riksdagens arbete, regeringens, domstolarnas etc. •2 kap. innehåller regler om rättigheter

21 Andra viktiga regler •Europakonventionen •EG-rätten

22 Lagstiftning och rättsbildning Hur blir juridikens normer till? Och hur upphör de att existera?

23 Terminologisk inledning •Författning = övergripande begrepp på olika typer av rättsliga normer som ytterst kan härledas till riksdagens normgivningsmakt •Viktigast: Lagar. Lagar består av normer stiftade av riksdagen •Underordnad författning, delegerad normgivning: förordning (från regeringen), föreskrifter (från myndighet)

24 Lagstiftningen - en skiss Initiativ till lagstiftning tas (ofta från regeringen)  frågan utreds (antingen internt, inom regeringen eller externt, en utredning tillsätts)  utredningen utmynnar i ett motiverat förslag, betänkande (publiceras i Ds eller SOU)  remissyttranden inhämtas  lagrådet yttrar sig (ibland)  regeringen upprättar en proposition med förslag till riksdagen  riksdagen bereder ärenden i utskott  riksdagen fattar beslut  regeringen utfärdar (promulgerar) lagen, kungörs i SFS

25 Annan rättsbildning •Kom ihåg: Lagstiftning är bara ett av flera sätt som juridiska normer kan komma till på •Domstolarnas rättsbildning •EG-rättens inflytande •Sedvana, kutym

26 Rättskällorna Var söker jag efter gällande rätt?

27 Rättskällor •Lag och annan författning •Förarbeten •Praxis, främst från de högsta domstolarna (Högsta domstolen och Regeringsrätten) •Sedvana, kutym •(Doktrinen?)

28 Om rättskällorna Olika rättskällor har olika betydelse inom olika områden •På straffrätten förutsätts i princip lag för att ett straffbud skall anses föreligga, enligt legalitetsprincipen •På civilrättens område är ofta praxis en viktigare normkälla för att hantera enskilda fall •Vissa rättsområden är helt utan lagstiftningen

29 Hur får jag kunskap om rättskällor? •Författningar: Svensk författningssamling; i praktiken använder många de olika lagböckerna •Praxis: Nytt juridiskt arkiv/RÅ •Förarbeten: NJA II, men vanligare propositionerna som sådana, samt SOU/DS •Sedvana? Ibland kodifierad, god revisionssed etc.

30 Tolkning, metoder, det juridiska språket

31 Tolkningsmetoder •Bokstavstolkning och ändamålstolkning •Analogislut och e contrario-tolkningar

32 Tolkningsprinciper •Rättskällornas hierarki •Författningars hierarki •Speciallag och allmän lag

33 Juridiskt språkbruk •Juridikens facktermer •Juridisk stilistik •Latin

34 Svensk rätt i komparativ belysning

35 Rättsfamiljer •Kontinentala rättsordningar, common law och skandinavien mitt emellan? •Främst civilrätten •Andra rättsfamiljer?

36 Sverige och europeiseringen •Förhållandet till EU •EG-initierad lagstiftning och europarättens företräde •Utmaningar för svensk rätt? Tolkning, etc.

37 Avslutande litteraturtips


Ladda ner ppt "Juridik: Inledning till studiet av rätten Mårten Schultz Juridiska fakulteten, Stockholms universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser