Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 1 ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009 Enligt ETT Merja Suominen Ravitsemuskuntoutus 2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 1 ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009 Enligt ETT Merja Suominen Ravitsemuskuntoutus 2009."— Presentationens avskrift:

1 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 1 ÄLDRES MÅLTIDER Silveria Enligt ETT Merja Suominen Ravitsemuskuntoutus 2009

2 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 2 •Kostbehandling – ”näringsvård” •Kostbehandling är samarbete med många yrkesgrupper (multiprofessionellt) •Normalkost- baskost • - Gallbesvär • - Gikt

3 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 3 Kostvanor och näringsintag •Kännetecknande i olika länder är de äldres lägre intag av mat och näring. •Måltidskvaliten avtar hos de äldsta grupperna •Energi-intaget går ner ca.1/5 mellan år •Detsamma gäller vitamin- och mineralintaget •(Seneca,Groot m.fl.2004,Moreiras m.fl. 1996) •Intaget av D-och E-vitamin,folsyra och kalcium är lägre än rekommendationer.

4 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 4 Näringsstatus i olika grupper % MNA < 17

5 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 5 Fel- eller malnutrition •När intaget av energi-,protein el.andra nä.ämnen inte motsvarar behovet •Protein/energi-undernutrition då kroppen inte får tillräckligt energi och/eller protein. •Näringstillståndet kan går ner pga för litet mat eller sjukdomar •Även de överviktiga kan lida av näringsbrist.

6 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 6 varför rekommendationer •nutritionsproblem hos äldre är annorlunda än hos yngre •Pga fysiologiska förändringar och sjukdomar •-fysisk aktivitet •-basalomsättning •-matlust •Största risk för >80-åringar är energibrist och avmagring hellre än övervikt

7 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 7 Varför rekommendationer (2) •andra utmaningar :funktionsförmåga • energikonsumtion kostens kvalitet • kognition •Svårigheter att handla mat •Riklig alkoholkonsumtion

8 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 8 Varför rekommendationer (3) •Viktiga målsättningar för god nutrition är •en individuell kostbehandling •prevention av viktminskning •underhålla muskelkonditionen •bevara funktionsförmågan •

9 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 9 Målsättningar och målgrupper för rekommendationer •Finska allmänna kostrekommendationer (SND) som bas • •Förtydliga skillnader i äldres kost bland olika åldersgrupper likaså skillnader i kostbehandlingens mål •Göra god praxis enhetlig, öka kunskaper om särdragen i äldres nutrition •Bedömning av näringsstatus och planering av kostbehandling bör vara en del av god vård för äldre såväl hemma,ålderdomshem som på sjukhus •Målgruppen för rekommendationer är sakkunniga dvs •. •Personalen inom hälso-och socialvården som inom kostförsörjning/kosthåll

10 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 10 Kroppen förändras

11 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 11 Kroppen förändras (2) MINDRE •Vätska •Vikten av benvävnaden och inre organ •Blodcirkulationen •Dvs •Den aktiva vävnaden och basalomsättningen minskar och •ENERGIBEHOVET MINSKAR

12 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 12 Kroppen förändras (3) •Effekter på näringsstatus: Sjukdomar •Smak- och lukttröskeln ↓ •Saltsyraproduktionen ↓ •Absorptionen av näringsämnen ↓ •Mättnadskänslan fortare •Tjocktarmens sammandragning ↓ därför fiberbehovet viktigt

13 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 13 Följder av fel-/malnutrition(1) •Ouppsåtlig viktreduktion,låg BMI •Negativ effekt på funktionsförmågan, •ökad dödlighet •Kroppens näringsförråden avtar •Felnäring har sambandet med många sjd som trycksår,sprickor •Sinnesstämningen går ner,uppförandesymtom hos minnessjuka ökar

14 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 14 Sarkopeni och funktionsförmåga •Muskelförlust- en del av det normala åldrandet •Muskelmassan och muskelstyrkan går ner ca. 50 % •Pga •Sjukdom, fys. inaktivitet, för litet av energi och protein i maten •Kvinnor mera sårbara •Undvik upprepande vikförändringar – risken för sarkopenisk fetma

15 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 15 Energi och protein (1) •Stor variation i energi-konsumtionen •Lätt övervikt vid BMI knappast skadligt för de äldre •Återhämtning från variationer i energi-protein –balansen sker långsammare hos åldringar •Kosttillägg: små portioner med fett-tillägg •Näringspreparat: matmängden liten, vikten låg och återhämtningen från sjukdom för långsamt

16 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 16 Protein (2) •Behovet: 1-1,2g/kg normalvikt hos äldre •Proteinomsättningen ↓ •Utnyttjandet från maten ↓ •Stora proteinmängder som sådan kan ej ensam hindra sarkopenin •Fysisk aktivitet och fullvärdig kost tillsammans kan hämma muskelmassans reducering

17 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 17 Fett •Bra energikälla •Skydd för inre organ •Värmeisolering •Förmedlar smakegenskaper och –nyanser •Matens struktur •Rekommendation: E% •K an vara högre när det finns svårigheter att äta tillräckligt och matens energitäthet utökas

18 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 18 Alkohol •Energitillskott!!! Rikligt socker •Kan påverka matmängden och näringsintaget (ensidigt) •Ytterligare förvärra aptitlösheten och orsaka mag- och hudproblem •Intensiv kostbehandling + näringspreparat för att förbättra näringsstatus •Effekten i kroppen förstärks med åldern, då vätskamängden minskar och omsättningen blir långsammare •> 65år: max 2 port/gång, max 7 portioner/vecka

19 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 19 VÄTSKA •Mängden av kroppsvikten 50-60%. Regleras normalt av törst och njurarna med urinutsöndring. •Behovet: 30ml/kg kroppsvikt/dygn kan också räknas med 1ml/kcal (0.24ml/kJ) • •Dryck kan också vara en bra näringskälla och mellanmål. Praktisk tillägg av energi och näringsämnen,

20 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 20 D-VITAMIN •Bristen orsakar: muskelkordination svagare, trötthet, infektionskänslighet •Risken för osteoporos •För att förebygga fall och benbrott 20mcg(800IU) från näringspreparat •Ev.funktionsstörning i lever och njurar påverkar kroppens D-vitaminnivån. •Vissa sjukdomar och mediciner kan minska D-vit absorptionen från maten.

21 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 21 Näringsstatus och funktionsförmåga •Äldre sköra/fragila :lågt intag av •Protein,C-,D-,B2vitamin samt Ca,Zn och fiber. •Följder av försämrad näringsstatus - sjukligheten ökar - infektionsspiralen - immuniteten går ner - sarkopenin accelererar - ökat behov av hälsoservice

22 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 22 Bra mat - hjärnans väl •Mest forskade näringsämnen är •Antioksidanter,B-vitaminer,D-och K- vitamin,Zn,kostfiber,omega-3 fettsyror •Betydelsen av närinstillskott osäkert •Kosten försämrats före minnesjukdom-diagnos •- viktreduktion:måltidsrytmen ändras,begäret av sött,smak-och luktförändringar,beteendeförändringar

23 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 23 NÄRINGSVÅRD •Kosttillägg: •-på kronikeravdelningar •-på ålderdomshem Ökat energi Nedsatt funktionsförmåga blivit långsammare mindre sjukv.dagar

24 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 24 Kosttillägg från Apotek •Matmängden för liten •Vid behov av mos-eller flytande konsistens •Vikten låg eller ”på väg neråt” •Tillfrisknandet från sjukdom blivit långsam •Hudens kondition är dålig •Trycksår

25 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 25 Specialkoster

26 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 26 Rekommendation(kommande) funktionsförmåga år år år 5. Terminalvård Kronikervård på sjukhus Sängpatient, hjälpbehov vid alla ADL-funktioner Gående med eller utan hjälpmedel,handledning vid andra ADL-funktioner,kognitionen minskar Sjukdomar,oredighe ev.hjälpbehov vid ADL-f och IADL-f 4. Vård i ålderdomshem 3.Sköra,risk för anstaltvård,stöd hemma upprepad sjukhusvård 2.Många sjukdomar hemmaboende föråldras 1.Bra funktions- förmåga,1-2 sjdr,1-5 mediciner,hem- boende Skörhet,långsamhet begränsade funktioner Kroniska sjukdomar,fysi ologiska skador

27 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 27 Rekommendationer(kommande) Nivå 1 Pensionsålder är ofta >30år varav år som aktiva och friska. Kroniska sjd finns, oftas också mediciner Fysiska o psykiska funktions- förmåga helt normal,sköter om Självständigt sina ärenden Hälsovårdskostnade knappast mer än vid medelåldern Kvinnor insjuknar hjärt-kärl.sjd. efter 70 levnadsår Nutritionellt kan jämföras med arbetsför befolkning

28 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 28 Rekommendationer(kommande) Nivå 2 För en del vid pensionsålder Ca. vid 75 år, sjukdomar börjar hopas Uppstår hjärt-och hjärninfarkt, Rygg-och ledbesvär,följder efter fall eller hjärtsjd blir sämre Och farten saktar ner Under denna period åldras man fortare, men få behöver än utomståendes hjälp

29 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 29 Rekommendationer(kommande) Nivå 3 Man blir försiktigare, fysisk aktivitett avtar och matlusten blir sämre Trötthet, muskelbortfall Utevistelse avtar, protein och D-vitamin intag blir sämre Osteoporosen tilltar rörelseförmågan minskar ytterligare Man stannar helst hemma Närstående dör, hjälpbehovet utifrån ökar Muskelstyrka och kordination avtar fall och benbrott Minnesförlust tilltar Som följd av för lågt proteinintag blir Infektioner med följder Sjukhusspiralen börjar

30 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 30 Rekommendationer(kommande) Nivå 4-5 Oberoende hemhjälpen med olika stöd,hemsjukvården,tillfälliga sjukhusvistelser, är hemmaboende äldres vård förhållandevis förmånligt Med dessa hjälpåtgärder åldringen Klarar sig ännu hemma 1-3 år Till sist kan ändå dementin bli värre, Inkontinens kommer med i bilden För några blir det anstaltvård,men åldringen rör på sig självständigt och funktionsförmågan måttlig Lättare servisboende el.ålderdomshem ca ett par års tid- förmånligare och humanare alternativ än sjukhusvård Genomsnitt ett år –åldringens sista år vistas åldringen i dyr sjukhusvård

31 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 31 Näringsrekommendationer för serviceboende (1) •Boendes vårdplan innehåller ett plan för kostbehandling •Längd o vikt och BMI för nya boende •Vikten följs upp regelbundet enligt ett individuellt dokumenterat plan,ändå minst 2 ggr per år. •De äldre(>75år) med BMI 10% inom •6mån. eller äter högst hälften av den serverade portionen bör ha energität normalkost(baskost).

32 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 32 Näringsrekommendationer för servicboende (2) Måltidsrytmen: -Frukost -F.m.mellanmål (för boende med energität mat) -Lunch -e,.m. mellanmål -Middag -Kvällsmål/kvällsbit -Tiden mellan lunch och middag bör vara ca.5 timmar, -Nattfasta ej blir längre än 11 timmar

33 Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 33 Näringsrekommendationer vid serviceboende (3) •I samarbete med läkaren försäkrar man sig att D-vitamin –intaget är •Tillräkligt dvs.man ger mcg = IU D-vit.preparat/dag. •Vätskeintaget observeras noggrannt •Alla boende får årligen (eller enligt individuellt vårdplan) kontroll av mun och tänder.Tandvården skötes om korrekt/sakenligt. •Boende och anhöriga tas med vid planering och genomförandet av måltidsorganisering och deras feed back samlas regelbundet. •Alla enheter(avdelningar) har kost-/-näringskontaktperson(- ombudsman)


Ladda ner ppt "Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho 1 ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009 Enligt ETT Merja Suominen Ravitsemuskuntoutus 2009."

Liknande presentationer


Google-annonser