Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför?. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Sommaren 2000 – Översvämningar i Ljungan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför?. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Sommaren 2000 – Översvämningar i Ljungan."— Presentationens avskrift:

1 Varför?

2 Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Sommaren 2000 – Översvämningar i Ljungan

3 Augusti 2001 – Skyfall i Sundsvall Foto MittSverige Vatten Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala Sundsvall September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Bergsåker/Sundsvall

4 Tog klimatförändringarna en paus under vintern 09/10 ? Väder beskriver de aktuella förhållandena. Vädret kan variera från dag till dag eller mellan olika månader eller år. Klimat är en statistisk beskrivning av vädret på en plats, under en längre tidsperiod (flera decennier), med medelvärden, extremer och så vidare. Klimatet varierar därför inte exempelvis från dag till dag.

5 Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under

6 H Hur var väderläget hos oss? Ett mäktigt och ovanligt långvarigt högtryck gav oss vindar från Sibirien. De styrde bort de av golfströmmen värmda atlantvindarna, som istället nådde Grönland Temperaturens avvikelse på jorden under dec till feb 09/10, jämfört med medel under

7 Dec till feb 09/10 i ett klimatperspektiv •Den 5:e varmaste (dec - jan) på jorden, sedan 1880 •Den 9:e varmaste på norra halvklotet, sedan 1880 •Den 2:a varmaste på södra halvklotet, sedan 1880

8 Klimat- och sårbarhetsutredningen är en av flera bakgrunder till vårt projekt

9 Projektets organisation Ledningsgrupp kommundirektionen Styrgrupp utsedd av kommundirektionen Projektledare (samt en informatör på 40 %) Ett flertal arbetsgrupper och delprojektledare

10 Arbetsgrupper •Lokal klimatscenarier •Selångersån •Dagvatten •Krisberedskap •Havet •Ras och skred •Miljörisker •Hälsofrågor •Positiva effekter •Information •EU-projekt •Förvaltnings- och bolagsspecifika analyser

11 Analys av kommunkoncernens sårbarhet och anpassningsbehov •Höjda havsnivåer? •Andra översvämningsrisker •Avledning av dagvatten •Ras och skredrisker •Skador på infrastruktur •Störningar och risker för samhällsviktiga funktioner •Skador på vägar •Mobilisering av markföroreningar och andra föroreningsrisker •Vattenmiljö och vattenkvalitet •Hälsofrågor – smittspridning, värmeböljor, behov av komfortkyla, etc •Fukt och mögel •Frostsprängning •Torka - skogsbränder, bevattningsbehov, mm •Driftsfrågor •Planeringsfrågor •etc Foto Sundsvalls Tidning

12 Sveriges medelnederbörd ökar … Och kommer att fortsätta att öka, främst under vintermånaderna

13 Frekvensen extrema skyfall ser ut att öka redan idag … Diagram från SMHI. Varje stapel i diagrammet visar antalet extrema skyfall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige. För att räknas krävs minst 90 mm (dygn) över ytan minst 1000 km 2 och att nederbörden registreras i en officiell nederbördsmätare.

14 Stora översvämningar – inte säkert att det blir värre i Sundsvall Risken för sensommar- och höstöversvämningar ökar, men vårfloden minskar framför allt längre fram i scenarierna Med nyare och fler klimatmodeller än i Klimat- och sårbarhetsutredningen Ett nivåövervaknings- och prognossystem byggs Forskningssamarbete med SMHI om successiva flödesförändringar i Selångersån

15 Dagvatten Mogatan 27 augusti 2001 Foto Sundsvalls tidning • Ansvarsfrågor • Kända sårbarheter • Avrinning av intensivare nederbörd – samarbete med E4 och Sweco Risken för plötsliga och lokala översvämningar ökar – regnskurarna blir kraftfullare (i Sundsvall gäller det främst under sensommaren och hösten)

16 Inventering av kända sårbarheter och erfarenheter i GIS-miljö

17 Ras och skred Vi utreder 4 typfall/pilotområden •Genomför en geoteknisk utredning med klassiska beräkningsgrunder •Gör om utredningen med nya ingångsdata från klimatscenarier •Bedömer vad det har för konsekvenser för övriga riskområden •Dokumentera i bland annat GIS

18 Delta Commissions (Holland) resultat om höjningar av havets nivå • 0,65 till 1,3 m till 2100 • 2,0 till 4,0 m till 2200 Omräknat till oss (med bland annat hänsyn till landhöjningen): • Från en någon decimeters sänkning till närmare 0,5 m höjning till 2100 • Från knappt 0,5 till drygt 2 m till 2200

19 Vi har genomfört en laserskanning för bättre höjddata i Sundsvall och längs Selångersån

20 ”En återställning av havets nivå till 1930/40 - talet”

21 Framtagande av en långsiktlig strategi för att hantera risker för nivåförändringar i havet

22 Hälsofrågor •Värmeböljor •Fukt och mögel •Smittspridning •Luftkvalitet •Vattenkvalitet

23 • Förändrad ytvattenkvalitet påverkar grundvattensystemen (med infiltration av ytvatten som bas i grundvattenbildningen) • Ökande föroreningsrisker vid skyfall (kemiska och mikrobiella) Infiltration av ytvatten Grundvattentäkt Mer humus vid infiltration ökar syreförbrukningen i grundvattensystem, med till exempel ökande järn- /manganhalter som följd. Ökat humusinnehåll i ytvatten (Humus är nedbrytningsprodukter från växter) Dricksvattenkvalitet

24 Miljörisker – klimatförändringar kan öka vissa spridningsrisker

25 I medeltal sjunkande markvattenhalter under främst våren samt juni/juli Risken för svårare torkor ökar i juni och juli Foto Räddningstjänsten, Ånge Markvattenhalternas medelförändring i % Resultat från 6 olika klimatmodeller

26 Krisberedskap … exempelvis hemtjänsten måste fram i alla väder

27 Bolags och förvaltningsspecifika analyser Exemplet fastigheter – identifierade problemställningar att hantera Mer frekvent med slagregn Nollpassager ökar i antal => halkbekämpning blir klart dyrare Nollpassager ökar i antal => risk för frostsprängning av murverk och putsade fasader Mer vinternederbörd, risk för höga taklaster (fuktig snö, kanske rent utav regn i snö) Höga daggpunktstemperaturer på sensommaren? Kondens - fukt-/mögelproblematik Skyfall - Vattenavledning på tomter och tomters topografi Ökat kylbehov Steg 1: Solavskärmning + korrigera dumheter med ”varma luftintag” o dyl Steg 2: Miljövänlig kyla (bortom år 2040?) Mer värmeböljor? Tuffare torrperioder sliter sannolikt mer på träkonstruktioner Fuktigare och längre höstar kanske sliter mer på träkonstruktioner Skyfall kan kanske förorsaka kollaps av platta tak där vattenavbördningen inte fungerar riktigt bra Tjälproblemen kanske ökar p g a mer vatten i marken med ökat portryck som följd Dock måste framhållas att: Uppvärmningskostnaden kommer att minska – minskningen behövs för att finansiera problemen noterade ovan.

28 Projektinformation •Hemsida •Broschyr •Förhandsrapporter/rapporter •Informationsfilm •Facebook •Föreläsningar •Viktigt med samverkan med andra projekt

29 Erfarenheter

30 En viktig framgångsfaktor för projektet är också samarbeten med andra projekt. · E4-Sundsvall · RSA-projekt, Räddningstjänsten · Varumärke Sundsvalls Kommun · SAMT · Övningsprojekt, Räddningstjänsten och länsstyrelsen · Norra och södra kajen, projektgrupper · Kajrenovering-SBK · Kommande ÖP-arbete · Klimatanpassning i andra kommuner · Utvecklingsprojekt - avledning av nederbörd i urbana miljöer på SWECO · Klimatforskning på SMHI

31 Och vi ska se de nya möjligheterna som kan finnas i ett förändrat klimat … En del av vår klimatanpassning går säkert att göra inom ramen för normalt underhåll, reinvesteringar eller nyinvesteringar Men då måste vi med kunskap börja göra rätt redan idag Att finansiera klimatanpassningen åren framöver Om vi hanterar hotbilderna kan vi också planera för möjligheterna

32 Exemplet ”Ringen” – att arbeta med en vision Visionen ”Ringen” ritades 1995 och då var bilden ca 35 % sann. 15 år senare har bilden blivit 85 % sann, genom att visionen har funnits med vid normala reinvesteringar och underhållsåtgärder ”Ringen” är ett system för reserv- vattenförsörjning på vattenlednings- nätet i Sundsvall

33 Annat exempel •Konsekvent långsiktig minskning av det fossila beroendet •Successiv konvertering till fjärrvärme •Strukturerat energispararbete •Hög målsättning avseende energi- effektiv utformning vid ny-, om- och tillbyggnad

34 Visionen är att Sundsvall ska bli ”safe for climate change impact” och vara en attraktiv stad i framtiden Projekt Klimatanpassa Sundsvall ska ge underlag Och vi har sannolikt ”goda förutsättningar”

35 … och vi ska inte hamna bland de dåliga exemplen, som idag visas i olika föreläsningar runt omkring i landet Nybyggda hus i Kalmar som är svåra att skydda mot framtida höjningar i havet Nybyggda hus på mark med risk för översvämning i Karlstad

36 Lennart Olsson - Delprojektledare Klimatanpassa Sundsvall – Havets nivå - Fastighetschef – Sundsvalls Kommun Övriga uppdrag: - Ordförande i Kommunaltekniska Föreningens Kommitté för bygg- och förvaltningsfrågor - Medlem i Redaktionsrådet för Stadsbyggnad - Ledamot i SVR:s Regionala Styrelse - Ledamot Styrgrupp Projekt inom SKL:s Utvecklingsfond Bakgrund: Civilingenjör Väg & Vatten Chalmers Kompletterad med ekonomi, administration, juridik, management, energi, projektledning, entreprenadjuridik mm Projektör, entreprenör, projektledare, fastighetschef, regionchef, teknisk chef Fastighetschef, Sundsvalls Kommun

37 Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (drygt 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: - VAKA – Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning (Ansvarig utredare för dricksvattenfrågor, 06/07) - Klimatkonsekvens-utredning på SGU - Referensgrupp för Klimatportalen - SAMVA - Styrgrupp Chalmers vattenforskning Bakgrund: Examen hydrogeologi, Uppsala Universitet. Kompletterat med meteorologi / klimatologi, Uppsala Universitet Entreprenör / brunnsborrare / hydrogeolog, Sven Andersson AB Hydrogeolog / dammkontrollant, Geoprojektering AB Vatten- och miljökonsult / kontorschef, VBB Viak Produktionschef, Sundsvall Vatten


Ladda ner ppt "Varför?. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Sommaren 2000 – Översvämningar i Ljungan."

Liknande presentationer


Google-annonser