Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välfärdsstatens logik och framväxt Det svenska politiska systemet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välfärdsstatens logik och framväxt Det svenska politiska systemet."— Presentationens avskrift:

1 Välfärdsstatens logik och framväxt Det svenska politiska systemet

2 Uppläggning  Vad är en välfärdsstat?  Vad är den svenska välfärdsstatens karaktäristiska drag?  Utvecklingen inom några politikområden

3 Statens förändrade karaktär  Medeltida statsförvaltningen ( )  Militär och merkantil statsförvaltning ( )  Infrastrukturstat ( )  Välfärdsstat (1930-)

4 Välfärdsstater: olika typer  Den liberala (individuell, frivillighet, behovsprövning, begränsad stat)  Den konservativa (kollektiv, avtalsorienterad, ”mellanstark” stat)  Den socialdemokratiska (generell, obligatorisk, stark stat)

5 Den svenska välfärdsstatens framväxt och konsolidering (1930-tal tom 1970) några centrala principer  Generell välfärdspolitik: såväl när det gäller finansiering som fördelning  Reformism: successiva reformer  Samförståndsanda mellan de politiska partierna  Samförståndsanda mellan stat och intresse- organisationer (Korporatism & förhandlings- ekonomi)

6 Socialpolitiken: centrala beslut under 1940 och 50-talet  Generella barnbidrag  Allmän sjukförsäkring  Fri sjukvård  Pensionsreformer (folkpension på 1940-talet, ATP på talet)

7 Socialförsäkringssystemen: fallet ATP  Reform av pensionssystemet: folkomröstning 1957  Tre huvudlinjer (alla föreslog höjd folkpension): 1. Allmän, obligatorisk, finansiering av arbetsgivare (s) (sk) 2. Frivillig, men i statlig regi och med statliga bidrag (bf) 3. Frivillig, avtal mellan arbetsmarknadens parter (hp) (fp)  Ingen linje får egen majoritet, och (s) linje förlorar voteringen i riksdagen: nyval!  Jämnviktsriksdag, men vid ny votering lägger (fp)-ledamot ner röst: ATP-förslaget vinner

8 Näringspolitiken: inriktning  Centrala frågor: ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt i ekonomin. (s) menar att många branscher måste rationaliseras och drivas mer effektivt (t.ex. byggbransch, försäkringsbransch etc.)  1940-tal: Planhushållningsdebatten. (s) vill öka kontrollen över produktionskrafterna. De borgerliga värnar marknadsekonomin  Resultat: bland- och förhandlingsekonomi

9 Näringspolitiken: styrinstrument  Skattesystem som gynnar större företag  Kontinuerliga förhandlingar mellan stat och näringsliv  Staten satsar på stöd till teknisk forskning och utveckling  ”Utvecklingspar”: täta samarbeten mellan t.ex. ASEA och Vattenfall, Ericsson och Televerket  Under 1960-tal kommer en ny industripolitisk offensiv, ökad statlig kontroll över kapitalbildning och ägandet av produktionsmedlen (Stålverk 80).

10 Arbetsmarknadspolitiken: centrala principer  Saltsjöbadsandan: Centrala (nationella) intresseorganisationer förhandlar om löner (kollektivavtal) och villkor (arbetsmiljö etc.)  Rhen-Meidner-modellen  Huvudprincip: förhandling ”i skuggan av hierarki”

11 Arbetsmarknadspolitiken: styrinstrument  Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS): verktyg för en smidig arbetsmarknad.  Korporatistisk styrning av AMS: Kontrollerad av arbetarrörelsen?  1970-talet: statlig inblandning ökar, t.ex. genom MBL

12 Den sociala bostadspolitiken: Inriktning  Bostadspolitisken utreddes under 1930-talet (Gunnar och Alva Myrdal,  Lubbe Nordströms reportage om ”Lort-Sverige”  Bostadspolitiken var starkt reglerad under det ndra världskriget…  ….och staten bibehöll stark kontroll över bostadspolitiken men med nya motiv  rationellare byggande,  billigare och bättre bostäder för flera

13 Bostadspolitiken: styrinstrument:  Reglering av kreditgivning (lånesubventioner mm)  Byggnadsnormer  Restriktioner i äganderätten (Kommunal planmonopol, expropriationsrätt etc.)  Gynnande av allmännyttan (kommunala bostadsbolag)  Bostadsbidrag

14 Sverige och andra världskriget  Huvudlinjen alliansfrihet: undvika konflikten mellan stormakterna  Relationen till Finland: Sverige icke-krigförande (ej neutrala) under finska vinterkriget  Tyskvänlighet?  1941: Tyskland dominerar Europa, invasion av Sovjetunionen i samverkan med bland annat Finland  Tysk press på Sverige: handel och transport av trupper genom Sverige

15 Midsommarkrisen  Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det ockuperade Norge. Kräver snabbt besked  Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av neutralitetspolitiken  Günther (opol.), Bagge (hp) m.fl.: ge efter för krav, realpolitisk linje  Gustav V roll: sympatier med Tyskland  Per Albin Hansson (s): får stöd för att ge efter men som en engångsföreteelse  Viktiga faktorer: idéer om neutralitetspolitik, värderingar, monarkins roll, den skicklige Per-Albin Hansson

16 Svensk neutralitetspolitik: några huvuddrag  ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig”  Partipolitisk enighet eller socialdemokratins hegemoni  Realpolitik eller idépolitik? Kollektiv säkerhet och FN:s roll: den moraliska neutralitetspolitiken  Den ”demokratiska gemenskapen” med väst och hotet från Ryssland: den realpolitiska (dolda) neutralitetspolitiken

17 1940-tal tom 60-tal: kallt krig  Realpolitiskt förhållande: Sovjetunionens dominans i Europa  Idéerna roll: Bildandet av FN, Sverige sätter stor tilltro till kollektiv säkerhet  Koreakriget: svensk neutralitetspolitik sätts på prov  Svensk upprustning, tom svenska kärnvapen?  Alliansfrihet i princip, hur var det i praktiken? Spänt förhållande till Sovjetunionen

18 1970-tal: avspänning  Kalla kriget i Europa klingar av under 1960-talet, kriget i Vietnam, Brezjnevdoktrinen  1970-tal: Avspänningen, ”Detente”  Olof Palme och neutralitetspolitiken: kritik mot Rysslands invasion i Tjeckoslovakien och mot USA:s krig i Vietnamn  Den tredje vägens politik: mellan socialism och kapitalism?

19 1980-tal: ubåtskris  Åter kallt krig: Afghanistan, Ronald Reagan, kärnvapenupprustning i Europa  Ökad spänning i Östersjöområdet  Rysk ubåt i Karlskrona skärgård (U 137)  Ubåtsjakt i Hårsfjärden: sovjetiska ubåtar, Nato-ubåtar eller minkar?  Ökade partipolitiska skillnader mellan (s) och (m): Olof Palme och Carl Bildt

20 Svensk modell med fläckar?  Välfärdsmodellens baksida:  Genuskontraktet bakom välfärdsstaten  Glömda grupper, steriliseringsdebatten  Neutralitetspolitiken  En ”omoralisk” neutralitetspolitik under andra världskriget?  En ”falsk” neutralitetspolitik under det kalla kriget?


Ladda ner ppt "Välfärdsstatens logik och framväxt Det svenska politiska systemet."

Liknande presentationer


Google-annonser