Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Löneförhandlingar i Sverige Anna-Stina Elfving Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Löneförhandlingar i Sverige Anna-Stina Elfving Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR."— Presentationens avskrift:

1 Löneförhandlingar i Sverige Anna-Stina Elfving Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR

2 Arbetsmarknaden TCO 15 förbund 1,2 milj Saco 22 förbund 630 tusen LO 14 förbund 1,5 milj Staten Kommun Landsting Privat 49 förbund

3 Arbetsmarknaden • 90 procent täcks av kollektivavtal • 70 procent medlem i facket • Ett kollektivavtal på en arbetsplats gäller alla även oorganiserade • Mer än 100 parter, fack och arbetsgivare • 650 kollektivavtal om löner • Inga lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring av avtal

4 Parternas och statens roll • Fack och arbetsgivare - självständiga parter som förhandlar fritt • Staten - skapar förutsättningar för parterna • Lagstiftning för arbetsmarknaden • Riksbanken – penningpolitiken • Medlingsinstitutet – väl fungerande lönebildning • Regeringen – reformer och lagstiftning

5 Offentlig och privat sektor • Båda sektorerna styrs av samma lagstiftning, har samma typ av kollektivavtal och samma process inför löneförhandlingar • MI –konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande • Facken inom industrin (LO, Saco, TCO) sätter märket (normen) • LO-samordning – gemensamma yrkanden, lyfta lågavlönade/kvinnor • Facken inom offentlig sektor – eget konfliktlösningsavtal

6 Hur avtal förbereds • Fackliga organisationer vill ha reallöneökningar och bättre villkor • Samhällsekonomiska förutsättningar fås från • KI:s lönebildningsrapport • Regeringens budgetproposition • Egna och motparters rapporter • Medlemsmöten för att fånga upp olika medlemsgruppers önskemål • Arbetsgivarsidan förbereder sig på likartat sätt

7 Avtalets innehåll och avtalsperiod • Avtalet innehåller tidsperiod, datum för lönerevision, hur mycket lönen ska öka (minst), hur löneökningen beräknas (potten), hur löneutrymmet ska fördelas, lokala förhandlingsprocesser • Villkorsfrågor – semester, arbetstid, OB, arbetsmiljö, fler heltidsanställda, minska antalet visstidsanställda, olika arbetsgrupper (ofta frågor man inte lyckats lösa i förhandlingarna) • Nya avtalet gäller från då det gamla går ut • Om nytt avtal inte klart när gamla löpt ut – uppsagt men prolongeras • För att kunna strejka måste avtalet sägas upp • Konflikträtten hörnsten i löneförhandlingar

8 Centralisering - decentralisering • På 1970/80-talen – förhandlingskarteller • På 1990-talet - enskilda förbund, eller i samverkan som förhandlar med motpart • De senaste åren driver arbetsgivaren mer sifferlösa avtal på central nivå. Löneutrymmet ska bestämmas på lokal nivå.

9 För- och nackdelar • Fördel - förbunden förhandlar själva • Nackdel - att industrins normerande roll är så stark. Svårt förändra lönerelationerna mellan avtalsområden. Drabbar mest fack på offentliga sektorn. • Lönerörelsen hårt styrd av Riksbanken, KI och MI – men har gett reallöneökningar • MI – utser medlare. Vid medling går de aldrig över normen/märket. Men på offentliga sektorn eget avtal om konfliktlösning. Utser egna medlare, ändå svårt att nå högre än normen. • Sifferlösa avtal fungerar inte om alla har det. • Sifferlösa avtal gäller under flera år, har inte rätt att ta till konflikt om missnöjd med löneökningarna


Ladda ner ppt "Löneförhandlingar i Sverige Anna-Stina Elfving Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR."

Liknande presentationer


Google-annonser