Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Svensk skola i internationell belysning – en översikt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Svensk skola i internationell belysning – en översikt."— Presentationens avskrift:

1 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Svensk skola i internationell belysning – en översikt

2 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Fyra delar: 1. Kommentarer om internationella jämförelser och mätningar 2. Försök att fånga Sverige-bilden som helhet 3. Några valda nedslag 4. Utbildning och humankapital Jag kommer att visa en mångsidig och sammansatt bild.

3 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys 1. Om internationella jämförelser

4 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Internationella jämförelser: växer och frodas •Europeiska koordineringsprocesser: Bologna – Köpenhamn – Lissabon – •Inne: Mätningar och indikatorer - Kunskaper (funktionella) - Jämförelser o ranking. Och drömmen om att kunna ge framgångsrecept •OECD i hög grad på arenan: PISAs policyeffekt! ’Education at a Glance’ varje år. IEA, EU •Nya mätningar på gång: ESLC, L2L?, PIAAC, TALIS, Creativity.. •Globalisering!

5 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys k källor: - Education at a Glance (EAG) -EU-kommissionen: Progress report.. (Lissabon) -Eurostat: Adult Education Survey -Det svenska utbildningsväsendet i ett utifrån-perspektiv (OECD-granskningar) - Peter Mortimore: Teacher’s Time. A study of Denmark and three comparable countries, Erik Mellander och Christina Håkansson: Transparency in Human Capital Policy.. (2006) - OECD: Macroeconomic and Structural Policy Analysis (2006) - Utbildningsdep: Trender inom utbildningsområdet – (2009)

6 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys The good news.. •De internationella jämförelserna innehåller alltfler intressanta variabler (inte minst på output-/resultat-sidan) •Jämförelserna blir genom arbete med kvaliteten bättre och bättre

7 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys and the bad.. Vi mäter ofta inte riktigt samma sak och på samma sätt i olika länder Vi jämför oss med olika länder vid olika tillfällen Det finns så mycket jämförande data att det också går att ge divergerande bilder. Så kommer det nog att förbli

8 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Det sker en utveckling av jämförelserna, men det finns goda skäl att ställa kritiska frågor. Avgörande för bilden alltså: •vilka vi jämför oss med •om vi mätt samma sak och på samma sätt •om vi lyckas mäta det som vi uppfattar som det centrala •om vi lyckas visa utvecklingen över tid •(vad det är avsändaren vill visa)..alltså:

9 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys 2. Försök att fånga Sverige-bilden

10 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Sverige-bilden i korthet.. • Det som beskrivs som centralt idag – kunskapsmät- ningarna – visar en nedåtgående trend vad gäller s.k. basfärdigheter. Varierad resultatbild som helhet. • I huvudsak klart positivt om man ser till hela indikator-fältet; utbildningsnivå, yngre barns läsförmåga, livslångt lärande, tillgänglighet. • Sverige satsar mycket resurser på utbildning, från förskola till forskarutbildning. Även generösa kringresurser (lokaler, måltider, skolskjuts, samt studiestöd). • Bra, genomtänkta universella system, säger OECD. Inte alltid lever genomförandet upp till de höga ambitionerna. ’Dropouts’, mattekunskaperna, minskande likvärdighet.

11 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys PISA, TIMSS och PIRLS • PIRLS: Svenska 4:eklassare läser bra. En viss nedgång efter 2001 från toppnivå. Ny mätning 2011 – redovisas hösten • PISA: Svenska 15åringar hade 2009 genomsnittlig läsförmåga, en successiv försämring sedan Även kunskaperna i matematik och naturvetenskap har sjunkit under perioden – och är genomsnittliga el ngt under i 2009 års mätning. Ny mätning • TIMSS: Svenska 8:eklassare presterade 2007 som högst på medelnivå i matematik och naturkunskap, även här en sänkning. Ny mätning 2011.

12 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Andra internationella kunskapsmätningar • Digital reading (15åringar läser och navigerar på dator): Svenska elever presterade över OECD-snittet. Ej gjord tidigare. •ICCS: samhällskunskap och demokratisk kompetens. Svenska elever presterade över internationella snittet i båda delarna av provet. • ESLC: mäter kompetens i de två största främmande språken i resp EU-land första mätning – engelska resp.spanska.

13 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys EU-maskineriets utbildningsindikatorer Två ramar: * EU 2020 – den stora processen. -Inom unionen ska minst 40 procent av åringarna ha en eftergymnasial utbildning (SE 42% 2009) -Inom unionen ska mindre än 10 procent ha mindre än en gymn- utbildning (SE ca 10% 2009) * ET 2020 – processen vad avser utbildningssamarbetet. -Fem indikatorer, varav tre utöver ovanstående: andel i förskola, andel svagpresterande i läsning etc, andel vuxna i ngn form av utbildning (SE ligger bättre alt mycket bättre jmf med EU-snitt)

14 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Sverige-bilden i stort..

15 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Kuriosa: Vid en genomgång nyligen var Sverige det land som hade högsta genomsnittliga rankingen på de 145 EAG- indikatorerna.. (..men alla indikatorer hade getts samma vikt!) Sverige-bilden i stort..

16 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Sverige-bilden i stort.. En svensk profil?

17 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Exempel: Investeringar i utbildning - rangprofil

18 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Sverige-bilden i stort.. Sannolikheten att hamna i viss rangordning, EU-indikatorer, slumpvis viktningsförfarande (Mellander, Håkansson)

19 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Sverige-bilden i stort.. Sannolikheten att hamna i viss rangordning, EU-indikatorer, slumpvis viktningsförfarande (Mellander, Håkansson)

20 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys 3. Några nedslag i de internationella jmf

21 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Utbildningsnivå – olika sätt att mäta, olika bilder.. •EU: slutförd gymn- utbildning bland åringar som indikator (figuren). •OECD visar dito vid ’typisk examinations- ålder’ (19 i SE) – här kommer Sverige med sina 75% långt ner.

22 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys

23 Mera om studier och utbildningsnivå •Andelen unga (25-34år) med minst 3-årig högskola är numera relativ hög. (Flera utbildningar förlängdes och blev 3-åriga på 90-talet)

24 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Andel 25-34åringar med 3års högskola, 1998 och 2006

25 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Mera om studier och utbildningsnivå •Andelen unga (25-34år) med minst 3-årig högskola är numera relativt hög. (Flera utbildningar förlängdes och blev 3åriga på 90-talet) •Endast var sjätte vuxen svensk (25-64 år) är idag lågutbildad (men USA och några till har ännu lägre andel).

26 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Vad hänger god läsförmåga ihop med? •Svar 1: Det hänger ihop med läslust •Svar 2: Det hänger ihop med om man läser på fritiden Detta gäller i alla länder. Sverige och flera nord länder har stor skillnad i läsförmåga mellan dem som läser (ngt) på fritiden och dem som inte gör det (alls). (* Svar 3: Läsförmågan har givetvis också ett samband med socioekonomisk hemmiljö. Detta samband är nu tyvärr inte lika svagt i Sverige som tidigare!)

27 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys mer jämförelser.. •Många högutbildade, men har vi också många kvalificerade (skilled) jobb på arbetsmarknaden?

28 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Andel av arbetskraften i ’skilled jobs’ Svar: ja

29 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys mer jämförelser.. •Många högutbildade, men har vi också många med kvalificerade (skilled) jobb på arbetsmarknaden? •Tid i skolan – för elever •Lärare: lön, lärartid, demografi, fortbildn m.m. [en hög veckoarbetsbörda i Sverige enligt Mortimore]

30 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Totalarbetstid per vecka (uppskattad) för lärare

31 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Utbildningsnivå - arbetsmarknad

32 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys mer jämförelser.. •Många högutbildade, men har vi också många med kvalificerade (skilled) jobb på arbetsmarknaden? •Tid i skolan – för elever •Lärare: lön, lärartid, demografi, fortbildn m.m. [en hög veckoarbetsbörda i Sverige enligt Mortimore] •Inkomstskillnaderna mellan högre och lägre utbildade är betydligt större i OECD (snitt) och t.ex. i USA än i Sverige.

33 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Privat – offentligt •Offentliga investeringar dominerar i Sverige. •Även våra privat drivna skolor bygger (i motsats t.ex. till anglosaxiska länder) helt på offentliga medel •Men - Sverige har höga ’privata’ investeringar i utbildning på två sätt: För det första: Många i studier /livslångt lärande innebär att individer satsar tid och ansträngning (ökning av humankapitalet)

34 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Privat - offentligt.. ’Andel vuxna i någon form av studier’ i EU-länder

35 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Privat – offentligt.. För det andra: •Relativt omfattande personalutbildning i Sverige: SCB beräknar att den årliga investeringen nästan är i nivå med grundskolans kostnader. •”…OECD menar att den privata vuxenfortbildningen som sker inom svenska företag är som en svart låda som sällan systematiskt kopplas till den formella och offentligt finansierade vuxenutbildningen..” (Rapport till Utbildningsdepartementet, Metamatrix) * Andelen i fristående /privata skolor: Sverige ett ”medelland”

36 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Effektivitet? •Sverige satsar mycket resurser – men hur mycket kommer ut av dem? Kan vi meningsfullt jämföra relationen utbildnings- satsningar / utbildningsresultat mellan länder? •OECD har gjort vissa försök, men det återstår troligen en hel del arbete för att få fram robusta resultat. Kritik mot tillämpade metoder har framförts. •En stor del av de mål som satts upp mäts inte!

37 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys 4.4. Skola och utbildning Humankapital?

38 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Utbildning och humankapital •Humankapitalteori – 60talet och framåt. •Vad bidrar till humankapital? •Antal utbildningsår som standardmått •”Inte kvantitet utan kvalitet” - PISA som mått Hanushek - Wössman •Vad mäts? Om icke-kognitiva faktorers betydelse Omfattande forskning pekar på att icke-kognitiva förmågor (sociala-emotionella, beteendemässiga) spelar stor roll för framgång senare i livet.

39 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys..slutligen: •34 procent av alla examina i högskolan förra läsåret togs ut av män – dvs. 66 procent av kvinnor; en internationell trend! •Attraktiviteten i att bli och vara lärare är en nyckelfråga – här finns utmaningar för Sverige, och en hel del andra länder •Mellanskolvariansen i kunskaper ökar i Sverige; analyser tyder på att det i sig drar ner kunskapsresultaten..!

40 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys •Vi ska inte glömma de kvalitativa jämförelserna – att jämföra också där olikheterna är stora och där vi saknar mått! •Hur skapa en motiverande skola?

41 Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Tack för mig!


Ladda ner ppt "Utbildningsdepartementet 2004Dk Analys Svensk skola i internationell belysning – en översikt."

Liknande presentationer


Google-annonser