Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Akademiskt skrivande del 1 Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Anna Winlund

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Akademiskt skrivande del 1 Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Anna Winlund"— Presentationens avskrift:

1 Akademiskt skrivande del 1 Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Anna Winlund

2 Innehåll •Strategier – skrivprocess •Krav på en akademisk text •Struktur, organisation, sammanhang •Formalia – citat, referenser, källor

3 Hur ska jag komma igång?

4 ”De kräver andra saker på den här utbildningen än på gymnasiet, men jag vet inte riktigt vad de är ute efter.” •Skrivandet är en del av en ämneskultur. •som varierar från ämne till ämne •och har många gemensamma drag. •Att skriva facktexter innebär att skriva in sig i en ämneskultur. •Skrivandet är en viktig lärostrategi. •Genom att skriva blir tankarna tydliga. ” När du skriver upptäcker du vad du inte förstått.” ”Du kommer fram till nya kunskaper medan du skriver.”

5 Kritik och kreativitet? Kritikern inkopplad Kritikern urkopplad

6 Vad kan man lära av erfarna fackskribenter? •Skriver under hela forskningsprocessen •Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas kvar i den färdiga texten •Har en plan, men är också beredda att ändra planen •Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt utan att bry sig så mycket om det formella •Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver •Ber om feedback under skivandets gång

7 Vad är viktigt när man skriver facktexter? •Att vara analytisk •Att vara kritisk •Att logiskt strukturera texten •Att utveckla en central problemställning i texten •Att utveckla en argumentation •Att dra slutsatser •Att använda korrekt terminologi •Att använda citat •Att dokumentera källor •Att tolka material •Att uttrycka egna ståndpunkter och underbygga dem

8 Var hämtar jag material? •Skrivuppgiften – gör en analys •Överblick över facklitteraturen och relevant material •Anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar •Grupparbeten •Skrivanvisningar •Övrigt material

9 Hur ska jag komma igång? Tankeskrivande - fackdagbok - för mig själv Presentationsskrivande - utkast som omarbetas stegvis till en slutgiltig version - för en läsare (fritt efter Dysthe m.fl. 2002, s 39)

10 Hur ska jag komma igång? •Gör en preliminär disposition – vilka delar måste finnas med? •Gör en disposition – även tidsmässigt •Börja med det som du tycker är roligt •Skriv vad som helst (fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)

11 Varför? För vem? - Klargör syftet med texten - Vem är mottagare av texten? - Efter vilka kriterier ska texten bli bedömd? bedömd?

12 Hur ska texten utformas? -Texttyp -Avsnitt, styckindelning, rubriker -Referenser

13 Krav på en akademisk text Sträva efter att göra din text •Koncentrerad •Korrekt •Organiserad •Enkel •Akademisk (fritt efter Studentens skrivhandbok. Schött m fl 2007, sid 113f)

14 Koncentrerad •Håll dig till saken •Undvik att vara ”pratig” •Kan en hel mening ersättas med ett par ord? •Vad kan jag ta bort?

15 Koncentrerad ”problem med dålig hälsa som har att göra med vad man äter” ”kostrelaterade ohälsoproblem”

16 Koncentrerad ”hur kunderna möter de olika delarna av apoteksområdet och hur kunderna uppfattar och förstår det som man arbetar med där” ”apoteksverksamheterna ur ett kundperspektiv”

17 Korrekt •Innehållsmässigt och språkligt •Faktauppgifter •Rättstavningskontrollen •”Svenska skrivregler”, ”SAOL”

18 Organiserad •Fungerande disposition på alla nivåer •Tydligt språk, syftningar och sammanhang •Visa läsaren hur du lagt upp texten

19 Enkel •Skriv inte svårare än du behöver •Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker •Nivå - dina kurskamrater

20 Enkelt men precist ” I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas.” (Jarrick & Josephson, 1996:115)

21 Begrepp ” använda begrepp ska ha en entydig, en klart urskiljbar och en konsekvent fasthållen betydelse.” (Jarrick & Josephson, 1996:25)

22 Akademisk •Hög innehållspackning = koncentration •Specifikation •Formalitet – objektiv, saklig, opersonlig

23 Akademiskt – vardagligt språkbruk ”Jag upptäckte att lärarna ville hjälpa till så att barnen skulle förstå nya saker. De berättade för mig att de alltid arbetade med att förbereda barnen för det nya och att det var viktigt att bearbeta det efteråt också.”

24 Akademiskt – vardagligt språkbruk ”I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning”. (Axelsson, 2000) ”I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning”. (Axelsson, 2000)

25 Formalitet Jag? Personlig Opersonlig

26 Styckeindelning •Delar in texten i logiska enheter •Gör texten rytmisk och sammanhängande •Underlättar för läsaren – och skribenten

27 Ett tankeled – ett stycke! •Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) •En ny aspekt av ämnet •Ett nytt argument (Studentens skrivhandbok) (Studentens skrivhandbok)

28 Styckeindelning ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad” (Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8)

29 Styckeindelningen? utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

30 Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

31 Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

32 Undvik ”FALSKA INDRAG” Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

33 UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.

34 Samband i ett stycke •Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga •Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel (Studentens skrivhandbok)

35 Kärnmening Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.

36 Stycken och kärnmening 1. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning… 2. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material…. 3. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning…

37 Tydliga samband •I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att... •Den = ?

38 Tydliga samband Exempel på lösning: Exempel på lösning: •Upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../. Undersökningen visar också... •Denna, dessa, detta (den här...) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../. Denna undersökning visar också...

39 Tydliga samband •Sambandsord binder ihop texten •Ger texten flyt •Visar läsaren din avsikt

40 Sambandsord •Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan •Orsak - därför att, på grund av, detta beror på att

41 Sambandsord •Jämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan å ena sidan – å andra sidan •Motsats - men, däremot, i motsats till, trots att Tips: Synonymordbok

42 Sambandsord •Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare (Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92-97)

43 Källor/referenser •Använd många relevanta källor men redovisa samtliga. Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten.

44 Referenser •Respekt för tidigare forskning •Respekt för idéer och resultat •Synliggöra källor •Bygger upp din trovärdighet inför läsaren (Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok)

45 (studentens skrivhandbok) Citat (studentens skrivhandbok) •”Du får inte ändra nagot i ett citat.” •Var sparsam •Korta citat (1-3 rader): ” ” i den löpande texten

46 (studentens skrivhandbok) Citat (studentens skrivhandbok) •Långa citat (mer än 3 rader): eget stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. (Ström, 2004: 25)

47 (studentens skrivhandbok) Citat (studentens skrivhandbok) •Citat: •Namn, utgivningsår, sida: Lundberg menar/påpekar/understryker att språk är ”källan till allt” (Lundberg, 1977, s. 58). Enligt Lundberg är…..

48 Referenser Vancouversystemet Hälso- och sjukvårdslagen beskriver tydligt patienternas rättigheter. Hälso- och sjukvården ska främja goda kontakter mellan patienten och vårdpersonalen. Kontakterna skall bygga på respekt för patientens integritet, värdighet, autonomi och självbestämmande. Vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet och skapa goda vårdrelationer (1). Röntgensjuksköterskans främsta arbetsuppgift är att förmedla trygghet och välbefinnande till patienten. Sjuksköterskans arbete oavsett hennes arbetsplats skall präglas av ett etiskt förhållningssätt och byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i enlighet med gällande författningar (lagar och föreskrifter) och andra riktlinjer (2). För att kunna lyckas ge patienten ett gott …

49 Referenser REFERENSLISTA 1. Raadu G. Författningshandbok. Stockholm: Liber AB; Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat från: 78-CDC-420A-B8B4- 2AAF01FCDFD9/3113/ pdf:

50 Referenser Harvardsystemet De regler som forskare bör följa när de skriver vetenskapliga texter gäller även texter som är vanliga i arbetslivet och i gymnasieskolan t ex rapporter och pm (Strömqvist 2008 s. 209).

51 Referenser (studentens skrivhandbok) •Namn, utgivningsår, (sida/sidor) •I en bok om olika språkteorier (Lundberg, 1977) beskrivs •Fler än två författare: (Ström m. fl., 2008) •(Ström et al, 2009) •Flera verk: •Enligt flera verk om språkteorier (Lundberg, 1977; Ström m fl, 2008; Lund, 1953) behandlas...

52 Referenser (studentens skrivhandbok) •Utan författare: •I Svensk ordbok (2004) behandlas verbet... •Du kan referera till sidnummer I en bok om språkteorier menar Lundberg (1977, sid 97) att...

53 Referenser Referenslista Litteraturlista Källförteckning Claesson, Silwa, 2002: Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Staffan,1996: Vardagslärande och vuxenstudier. I: Ellström, Gustavsson & Larsson (red). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.

54 Referenser Pramling Samuelsson, Ingrid & Ström, Bengt, 1999: Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Skolverket, 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Hämtad

55 Lästips •Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2002): Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur •Schött, Kristina, Melin, Lars, Strand, Hans & Moberg, Bodil, Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber 2007 •Strömquist, Siv, 2008: Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups

56 Formulera problemet. Gör en preliminär layout Fyll på med text. Låt någon annan läsa och kommentera texten. Gör nytt utkast. Kontrollera: Fokus Form Formuleringar Rättskrivning Referenser Lämna texten till: Opponent Basgrupp Lärare Skriv slutmanus.

57 Ord Mening Stycke Kapitel Hel text Tanke

58 Vad är typiskt för akademisk text? •Objektiv •Analytisk och kritisk •Logiskt strukturerad •Utveckla en central problemställning •Diskutera dvs. redovisa olika teorier/skolor •Argumentera i förhållande till vad andra har skrivit/sagt •Sammanfoga teori och empiri •Dra slutsatser •Referera (fritt efter Dysthe et al 2002, sid )

59 Kontakt Språkhandledningen vid Göteborgs universitet


Ladda ner ppt "Akademiskt skrivande del 1 Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Anna Winlund"

Liknande presentationer


Google-annonser