Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Akademiskt skrivande Språkhandledningen vid Göteborgs universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Akademiskt skrivande Språkhandledningen vid Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Akademiskt skrivande Språkhandledningen vid Göteborgs universitet

2 Disposition Skrivandet är en process. Före Medan Efter

3 Materialinsamling SkrivuppgiftenSkrivuppgiften Dubbla anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar = interaktion med författarnaDubbla anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar = interaktion med författarna Loggbok från VFULoggbok från VFU

4 Dubbla anteckningar Anteckningar från texter Citat eller omformuleringar Författare, boktitel, sida Föreläsares namn, datum Nyckelord, kommentarer, reflektioner, associationer Korta kommentarer: Enig/oenig, stämmer inte, viktigt, kolla upp Frågor Referenser till annan litteratur Vidareutveckling av tankar

5 Övning Läs en textsida i en kursbok och gör dubbla anteckningar.

6 Att komma igång Gör en disposition – även tidsmässigt.Gör en disposition – även tidsmässigt. Börja med det lättaste.Börja med det lättaste. Skriv varje dag.Skriv varje dag. Var stilmedveten.Var stilmedveten. Träningsskriv runt ett nyckelord.Träningsskriv runt ett nyckelord. (fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)(fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)

7 Textens utformning -Rapportens olika delar och texttyper -Delarnas längd -Styckeindelning (ny tanke: nytt stycke) -Referenser

8 Exempel på rapport 1.Inledning med en preciserad fråga. (metatext) 2.Undersökning (t ex beskrivning av en situation på VFU) 3.Analys av situationen utifrån olika perspektiv 4.Svar på den inledande frågan (diskussion )

9 Disposition Följ instruktionen för uppgiftenFölj instruktionen för uppgiften Planera med mind map eller graphic organizerPlanera med mind map eller graphic organizer

10 Öva att göra mind maps eller graphic oraganizers Tänk på en situation under VFU:n. Frågeställning? Gör en tankekarta. Stryk, lägg till och numrera.

11 Samband i ett stycke Det viktiga förstDet viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga KärnmeningKärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel (Studentens skrivhandbok)

12 Styckeindelning Kan ett nyckelord i din mind map bli ett stycke eller bör flera nyckelord sammanföras till ett stycke?Kan ett nyckelord i din mind map bli ett stycke eller bör flera nyckelord sammanföras till ett stycke?

13 Koncentrerad Håll dig till saken.Håll dig till saken. Undvik att vara ”pratig”.Undvik att vara ”pratig”. Sträva efter det mest träffande ordet och uttryckssättet.Sträva efter det mest träffande ordet och uttryckssättet.

14 Enkel men akademisk stil Skriv inte svårare än du behöverSkriv inte svårare än du behöver Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade sakerKomplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker Nivå - dina kurskamraterNivå - dina kurskamrater

15 Exempel på akademisk stil Vi skiljer i den här boken mellan tankeskrivande och presentationsskrivande. Det första är ett informellt, utforskande skrivande där det primära syftet är att få fram idéer och komma vidare i tänkandet kring ett visst tema, medan det andra är ett skrivande som syftar till att kommunicera och presentera ett material för läsare. Det handlar inte om någon absolut åtskillnad, och övergångarna kan vara glidande. Men eftersom det trots allt handlar om skrivformer med olika karaktärer, är det lämpligt att skilja mellan dem. (Dysthe m fl, 2000, s. 39)

16 Styckeindelning ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad””Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad” (Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8)

17 Styckeindelningen? utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

18 Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

19 Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

20 ”FALSKA INDRAG” Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

21 UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.

22 Kärnmening Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.

23 Tydliga samband I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att... Den = ?

24 Tydliga samband Exempel på lösning: Exempel på lösning: UpprepningUpprepning I Ströms undersökning av exporten /.../. Undersökningen visar också... Denna, dessa, detta (den här...) + upprepningDenna, dessa, detta (den här...) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../. Denna undersökning visar också...

25 Tydliga samband Sambandsord Sambandsord binder ihop textenSambandsord binder ihop texten Ger texten flytGer texten flyt Visar läsaren din avsiktVisar läsaren din avsikt

26 Sambandsord TidTid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan OrsakOrsak - därför att, på grund av, detta beror på att

27 Sambandsord JämförelseJämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan MotsatsMotsats - men, däremot, i motsats till, trots att Tips: Synonymordbok

28 Sambandsord TilläggTillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare (Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92-97)

29 Tempus Använd presens så långt det är möjligt. Imperfekt kan användas när du berättar vad du gjorde i din undersökning.

30 Korrekturläs Textbindning: sambandsord, varierad meningslängd, korrekt ordföljd Ordval - lexikon i WordFinder Skiljetecken: punkt, komma, frågetecken, … APA-manualen (Google)

31 Källor/referenser Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten.Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten.

32 Referenser Respekt för tidigare forskningRespekt för tidigare forskning Respekt för idéer och resultatRespekt för idéer och resultat Synliggöra källorSynliggöra källor Bygger upp din trovärdighet inför läsarenBygger upp din trovärdighet inför läsaren (Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok)

33 Formulera problemet. Gör en preliminär layout Fyll på med text. Låt någon annan läsa och kommentera texten. Gör nytt utkast. Kontrollera: Fokus Form Formuleringar Rättskrivning Referenser Lämna texten till: Opponent Basgrupp Lärare Skriv slutmanus.

34 Sammanfattning Ord Mening Stycke Kapitel Hel text Tanke

35 Skrivhandböcker Backman, Jarl (2009). Rapporter och uppsatser Ask, Sofia (2006). Hållbara texter Dysthe, Olga m.fl. (2002). Skriva för att lära Schött, Kristina (red.) (1998 eller senare). Studentens skrivhandbok Strömquist, Siv (2000 eller senare). Skrivboken Strömquist, Siv (1993 eller senare). Skrivprocessen Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap


Ladda ner ppt "Www.gu.se Akademiskt skrivande Språkhandledningen vid Göteborgs universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser