Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

”Energi, resurser och klimat i ett långsiktigt perspektiv” Kommentarer av Anders Wijkman vid EnergiVision Norr i Örnsköldsvik 18 april, 2012.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "”Energi, resurser och klimat i ett långsiktigt perspektiv” Kommentarer av Anders Wijkman vid EnergiVision Norr i Örnsköldsvik 18 april, 2012."— Presentationens avskrift:

1 ”Energi, resurser och klimat i ett långsiktigt perspektiv” Kommentarer av Anders Wijkman vid EnergiVision Norr i Örnsköldsvik 18 april, 2012

2 Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen • Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll • Akuta krisen dominerar, men där finns en parallell problematik som är lika farlig - miljö- och resursutrymmet som krymper: - Klimatförändringen - 2/3 av viktigaste ekosystemen överutnyttjas - Planetens Gränsvillkor - ”Peak oil”, ”Peak fosfor”, ”Peak rare earths”

3

4 Investeringarna i framtiden ligger i Syd •90 % av all ny energiproduktion till 2030 •Bostäder, lokaler, infrastruktur likaså •20 miljarder m2 bostadsyta i Kina till 2020 •7000 sålda bilar i Kina 1978 - 40 milj 2020 •OECD-ländernas per capita-användning av resurser fortsatt mycket större •U-länderna behöver förebilder •”China will not do what the west tells her to do, but what the west does!”

5

6 Energy Poverty •Runt 1,5 Billion saknar tillgång till el •C:a 3 billion kokar mat m fasta bränslen •Energy Poverty cementerar fattigdomen •Varje hushåll som kopplas upp beräknas kosta 2.000 US - dock mycket lägre med decentraliserade lösningar •Kina bytte ut 180 miljoner spisar 1980-2000 •Att tex koppla upp 25 miljoner till nätet skulle kosta max 50 Billion per år < 5 % av beräknade årliga investeringarna i ny energiproduktion i världen •HUR få till finansieringen?

7 7 Uncertain uncertainty 3 ºC 6 ºC Climate Sensitivity

8 Feedbacks – adding uncertainty • Albedo • Methane from frozen hydrates • Carbon uptake by oceans, acidification and warming • Standing biomass decompostion • Aerosols • Clouds ?

9 IEA:s senaste rapport World Energy Outlook 2011 • Trenden f n är att utsläppen ökar och resulterar i en uppvärmning på 3-4° grader • Med nuvarande trend i investeringar kommer utrymmet för CO2-utsläpp att vara intecknat – ”locked in” – från 2017 och framåt för att klara 2°-gradersmålet med rimlig säkerhet • Därefter måste alla investeringar i kraftverk, fabriker och byggnader vara av typen 0-utsläpp. Hur sannolikt är det? • OBS sambandet mellan klimatet, haven och ekosystemen på land

10 Källa: IPCC, 2007

11 CO 2 Emissions by Fossil Fuel Type Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature Geoscience; Data: Boden, Marland, Andres-CDIAC 2011 Time (y) 3 4 2 1 0 Oil 34% Coal 41% Gas Cement 2010 1990 2000 CO 2 emissions (PgC y -1 )

12 Atmospheric CO 2 Concentration Data Source: Thomas Conway, 2011, NOAA/ESRL + Scripts Institution 1970 – 1979: 1.3 ppm y -1 1980 – 1989: 1.6 ppm y 1 1990 – 1999: 1.5 ppm y -1 2000 – 2010: 1.9 ppm y -1 20102.36 20091.63 20081.81 20072.11 20061.83 20052.39 20041.58 20032.20 20022.40 20011.89 20001.22 Annual Mea Growth Rate (ppm y -1 ) End of 2010: 389.6 ppm Annual Growth Rates (decadal means)

13 Top 20 CO 2 Emitters & Per Capita Emissions 2009 Global Carbon Project 2010; Data: Gregg Marland, Thomas Boden-CDIAC 2010; Population World Bank 2010 0 50 100 150 200 250 CHINA USA INDIA RUSSIA JAPAN GERMANY IRAN SOUTH KOREA CANADA UNITED KINGDOM MEXICO SAUDI ARABIA SOUTH AFRICA INDONESIA ITALY BRAZIL AUSTRALIA FRANCE (inl. Monaco) POLAND SPAIN 0 1 2 3 4 5 6 Total CO 2 emissions (x10,000 PgC y -1 ) Per Capita Emissions (tonnes C person -1 y -1 )

14 CO 2 intensity still goes with GDP

15 First task: create a „Kuznets Curve“ „rich and carbon free“

16 Davis & Caldeira 2010, PNAS; See also Peters & Hertwich 2008, Environ, Sci & Tech. Fluxes of Emissions Embodied in Trade (Mt CO 2 y -1 ) From dominant net exporting countries (blue) to dominant net importing countries (red). Year 2004

17 Global emission pathways in compliance with a 2 ºC guardrail (WBGU 2009)

18 The common global climate development challenge

19 ”Peak oil” hot mot ekonomin • Billig olja stor del förklaringen till den standardökning vi haft • Ökad efterfrågan kräver nytt Saudi vart 3:e år. Få tror detta är möjligt. IEA spår växande gap mellan efterfrågan och utbud • Allvarliga konsekvenser för världsekonomin – inte minst transporter och jordbruk • Att ersätta dagens oljeberoende tar decennier • Liten diskussion om detta; dock många varningar från militära tankesmedjor – dom tänker långsiktigt • VARNING: Ett alternativ kan bli kraftigt ökad utvinning av smutsig olja • Det bästa vore en steg för steg övergång till förnybar energi

20

21 EROI betyder mycket • EROI för råolja fram till 1970 – 50:1 till 100:1 • Idag < 20:1 • EROI för tjärsand i Kanada – c:a 5:1 • EROI för vind – > 15:1 • EROI för ethanol from corn – 1,2:1 • EROI för kärnkraft – ? • EROI för sol – > 15:1 • En sak är klar: Energin kommer att kosta väsentligt mer i framtiden.

22

23 Peak everything? • Resource constraints likely in many areas – fuelled by growth of emerging economies • China´s share of Consumption: Cement 53 %, Iron ore 48 %, Coal 47 %, Aluminium 40 %, Eggs 37 %, Rice 28 %, Soybeans 25 %, Oil 10 %, Cattle 10 % • OECD countries still dominate in terms of per capita consumption • Ethical dilemma. We built our wealth on cheap oil and commdities; Low-income countries will face radically different situation

24 Real commodity prices, 1980-2011* Note: 2011 is Jan-Feb average

25 Orsaken till prisökningarna • Kraftigt ökad efterfrågan, inte minst från emerging economies • De rikaste malmerna har redan utnyttjats • Peak oil, dvs oljan svårare att ta fram • Produktiviteten i jordbruket planar ut • Vi ser klart trendbrott • Vilken blir effekten på tillväxten?

26 ”Can the planet support more Americas?” (op-ed IHT 7/6 2011) • If the Chinese and Indians were to use as much energy per capita as Americans do, their total power consumption would eventually be 14 times bigger than that of the US • If car use would be the same in developing countries as in the Western World, the number of cars would easily quadruple – reaching more than 3 Billion a few decades from now. • Conclusion: ”Do more with less”.

27 In a resource-constrained world • Competition for water, land, energy and materials will be fierce • Investments in resource-efficient infrastructure and renewables must have top priority • Recycling and reuse will be KEY • R&D must be aiming at sustainable innovation

28 Vilka förändringar av energisystemen krävs? Huvudstrategi: • Energieffektivitet, särskilt i slutlig användning • Förnybar energi, inkl nya och smarta nät • Avskaffa subsidier för fossilenergi • Särskild satsning på Energy Access • Kolinfångning och lagring (Carbon Capture and Storage) • Kärnkraft ? Investeringarna i energisektorn minst fördubblas; Investeringarna i förnybart minst fyrdubblas

29

30 Svårigheter vid snabb utbyggnad av förnybar energi • Att kommersialisera ny teknik tar > 20 år • Att skala upp tar också lång tid • Vad skall ersättas – el eller bränslen? • Inte bara pengar som behövs – komponenter, typ sällsynta metaller ( gallium, indium m fl) • Intermittency • Energitäthet • Behov av vatten • Kostnaderna ökar, när tex oljan blir dyrare • Spillvärme vs effektivisering • EROI

31 Deluchi-Jacobsson ”Plan to power 100 % of thePlanet in 2030 with RES” • Bygger på att ersätta förbränningsprocesser med el • Därmed blir efterfrågan på primärenergi mycket lägre • Baseras på 50 % vind – 3, 8 miljoner aggregat på i snitt 5 MW – samt 40 % solkraft – 90.000 aggregat pV och CSP på i snitt 300 MW • Ytan som krävs skulle vara 1,5 % av planetens landyta • Förutsätter nya grids samt snabb utveckling av vätgas och/eller batteriteknik samt pV-celler på hustaken • Kostnaderna bedöms bli lägre under drift än fortsatt fossilenergi; dock stora kostnader för själva övergången • OBS: det produceras > 70 miljoner bilar i världen idag!

32 Figur från Tomas Kåberger

33

34

35

36 Source: H.J. Schellnhuber

37 Bold efficiency thinking is at the heart of Factor Five December, 2009 March, 2010 October, 2010

38 “Passiv Hus” Source: Jan Barta, Center for Passive Buildings, www.pasivnidomy.cz

39 Exampel på besparingar vid stora renoveringar Reconstruction according to the passive house principle -90% 15 kWh/(m²a)over 150 kWh/(m²a) Before reconstruction Source: Jan Barta, Center for Passive Buildings, www.pasivnidomy.cz, EEBW2006

40 LED replacing incandescent bulbs: a factor of 10

41 From urban sprawl to high density cities (cheap petrol) (costly petrol )

42 Inte bara energi står i fokus • Ekosystemen – ytterst en fråga om matproduktionen • Vissa ändliga resurser brist på sikt – rare earths, fosfor etc • Starka samband mellan energi- och resursanvändningen • En ekonomi som bygger på evig tillväxt i energi- och resursanvändningen kommer att krascha • Vad som förestår är en revolution i sättet vi använder resurser – detta pekas nu ut som Flagship Programme för Resouce Efficiency inom EU-kommissionen • Om inte detta sker är det svårt att se HUR vi kan undvika allt starkare spänningar och konflikter runt energi och resurser – och, på sikt, en minskning av befolkningen med flera miljarder.

43 EU:s mål för 2050 • 80-95 % minskning av GHG till 2050 • Strategin = kombination av investering i alternativ energi, ökad energieffektivisering, stärkt FoU, teknikutveckling, ökad resurseffektivitet, minskad påverkan från jordbruket, avskaffande av fossilsubventioner m m • El kommer att få ökad betydelse • Konsumtion och livsstil nämns, men inga direkta initiativ ännu • Målet enklare nå ju snabbare minskningen påbörjas – alltså helt rätt öka ambitionen fr 20 % till 30 % reduktion år 2020 • Eurokrisen har gjort att klimatstrategin kommit i kläm; Ex Förslaget till energieffektivisering möter starkt motstånd från många medlemsstater – bl a Sverige

44

45 Sveriges målbild • Netto nollutsläpp av GHG 2050 • Oklart hur ”netto” skall tolkas - skall sänkorna expandera? – svår metodik - skall internationella CO2-krediter utnyttjas? – carbon trading har många brister idag • Ambitiöst mål – men inte tillräckligt för ”350 ppm” • Märk att målet grundas på fysiska utsläppen i Sverige – om importen inkluderas blir bilden en helt annan • Märk också att inte ens om vi räknar fysiska utsläpp i Sverige så har sambandet ekonomisk tillväxt – klimatpåverkan brutits; Utsläppen ökade rejält 2010

46 Sektorsvisa förutsättningar enligt Naturvårdsverkets prel bedömning • Möjligheterna goda för fossilfritt 2050 - elproduktion, fjärrvärme, uppvärmning - industriproduktion – vissa branscher kan gå • Möjligheterna mindre självklara - transporter, om lyckas – förutsätter max utveckling av elfordon och klimatanpassad samhällsplanering - jordbruket – med matproduktion följer utsläpp! - järn- och stål, omöjligt utan stor utbyggnad av CCS - övrig industri – halvering av industriutsläppen till 2050 för de industrier som är med i ETS, men övriga? Föruts goda för effektivisering! - byggandet – nollutsläpp för cement? – bygga i trä? • För netto nollutsläpp totalt krävs u a f CCS med biomassa • Men långt mer aktiv politik helt nödvändig över hela linjen • Kritisk fråga är utbyggnad av infrastrukturen, konsumtionskulturen • OBS CCS osäkert kort

47 Stor omställning förestår • Inte bara klimat • Resursanvändningen i stort • Industriproduktionen • Affärsmodeller • Livsstil och konsumtionsvanor

48 ”Decoupling – en utmaning” • Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten • Relativ ”decoupling” har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar • ”Som att jaga sin egen svans”, enligt Christer Sanne • Om ”decoupling” skall fungera behövs starka styrmedel

49 Broader understanding of productivity Old : 20 fold increase of labour productivity Add: 5 fold increase of resource productivity

50 Innovation och tekniksprång • Ökad energi- och resurseffektivitet • Sluta kretsloppen – from cradle to cradle • Restprodukter inte ses som avfall – istället resurser för nya produkter o tjänster • Biomimicry – lära av naturen • Jordbruk – stärka eko-tjänster + binda kol i marken • Bioraffinaderier • Energilagring • Smarta nät • ICT för att underlätta hållbara lösningar/ System • Forskningen inriktas på ”sustainable solutions” 50

51 Utmaningar för offentlig sektor • Energi- och resurseffektivitet högsta prio • Samhällsplaneringen i stort • Transformativa lösningar; både teknik o organisation • Infrastrukturen särskilt viktig/ Offentliga = 50 % • Nybyggnation, tuffa normer – Vad gör Boverket? • Bygga i trä • Miljonprogrammets renovering – stora möjligheter • Kraftnätet – supergrids o smart grids • Spårtrafik vs Väg vs Bredband

52 Utmaningar för Offentlig Sektor II • Mot en cirkulär ekonomi /”From cradle to cradle” • Från att köpa produkter till att hyra funktion • Systemlösningar – världen skriker efter sådana • Klart att Offentlig Upphandling har en roll • Upphandlingens regelverk ses över – FOKUS på större strategisk blick, ökat utrymme för förhandling, bättre uppföljning, höjd kompetens, applicera livscykelperspektiv, upphandla funktion, hjälp till med innovativa och transformativa lösningar

53 För att sammanfatta • Både klimatförändringen, peak oil/energisäkerhet och resursknapphet måste tas på mycket större allvar • Teknologier på väg som kan ersätta fossilenergin – men det krävs långt mera FoU och investeringar • Effektivisering av energianvändningen central – Obs Rekyleffekten • Samarbete Nord/Syd helt centralt • Glöm inte resursanvändningen i stort, inkl ekosystem och biologisk mångfald • Vad som krävs är en mycket aktivare politik • Sveriges förutsättningar – inte minst på energiområdet – är unika!


Ladda ner ppt "”Energi, resurser och klimat i ett långsiktigt perspektiv” Kommentarer av Anders Wijkman vid EnergiVision Norr i Örnsköldsvik 18 april, 2012."

Liknande presentationer


Google-annonser