Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Framgångsfaktorer och hinder för en lyckad implementering Björn Trägårdh, docent Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Framgångsfaktorer och hinder för en lyckad implementering Björn Trägårdh, docent Handelshögskolan vid Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Framgångsfaktorer och hinder för en lyckad implementering Björn Trägårdh, docent Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

2 ”Temporära organisationer för permanenta problem” I studien granskas sju ESF-projekt ( ) vilka riktades mot ”unga vuxna långt från arbetsmarknaden”. Utvärderingar visade att projekten lyckades rätt bra. Men de implementerades inte – metoder och arbetssätt togs inte över i ordinarie verksamheter. Huvudsyftet är att beskriva och analysera varför det blev så och diskutera alternativ. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet, 2012:1

3 Navigator- Center, Göteborg Jobbcoach, Ale Mellan Rum, Ale Tusen nya ungdomsjobb, Luleå KomPaRe, Piteå och Skellefteå Nuevo, Uppsala Nuevo, Västerås Projekt som ingått i studien:

4 Detta tänkte jag prata om 1.Projekt och implementering – några utgångspunkter 2.Varför blev det (nästan) ingen implementering? Eller varför blev det (lite) implementering? 3.Hur organisera så att implementering inte blir ett problem?

5 Projektens 4 T Time Team Task Transition Team: projektgrupper samverkar över organisationsgränser. Time: 2-3 år. Task: samverka och utveckla metoder och som bryter deltagarnas utanförskap. Transition: vid goda resultat – ordinarie verksamheter implementerar. (Lundin& Söderholm, 1995)

6 Två grundläggande utmaningar vid utvecklingsprojekt: 1. Utveckla det vi behöver i projektform 2. Implementera det vi har utvecklat 1 a) Idéfas 1b) Planerings- fas 1c) Genom- förandefas 2. Avslutnings- och överlämningsfas

7 En avgörande fråga för permanenta organisationer $ Ordinarie verksamhet/kontinuitet Alternativa metoder/arbetssätt prövas Löser eller skapar projektutvecklade metoder och arbetssätt problem i ordinarie verksamhet? Projekt som lösning; Särkoppling Problem

8 A. Policyorganisationer B. Permanenta organisationer C. Temporära organisationer Kommunens socialtjänst Lokal arbets- förmedling Projekt ESF-rådet AF nationellt Kommun- styrelsen Tar initiativ till projekt Sätter regler och ramar Agerar projektägare Tillsätter styrgrupp Implementerar Genomför projekt Temagruppen unga i arbetslivet Projekt är beroende part i ett större system Projekt

9 Implementering är särskilt problematiskt i samverkansprojekt Huvudman 1 Huvudman 2 Samverkansprojekt ? ?

10 Mål och ansvar ESF-direktiv Sprida erfarenheter Implementera lyckade projektmetoder/-arbetssätt 2. Utveckla metoder och arbetssätt 3. Samverka i projektet 1. Coacha projekt- deltagare Effektmål Projektledar- ansvar Projektägar- ansvar Projekt mål Ge projektdirektiv

11 Resultat – fjäderlätt implementering • I projekten samverkade man, prövade metoder och arbetssätt för att få deltagare i jobb/studier. Projekten rapporterade goda resultat. Alltså borde permanenta organisationer implementera metoderna och arbetssätten. • Styrgrupper/ordinarie verksamheter måste bestämma sig – vad gör vi nu? • Implementeringsfrågan hanterades genom a och/eller b: a) införa en liten (billig) del av projektets metod/arbetssätt/samverkan b) söka medel för nya projekt. • Att starta nya projekt är betydligt enklare än att fullt ut implementera projektutvecklade metoder, arbetssätt och samverkan i ordinarie strukturer. Varför?

12 Varför bara svag implementering? ESF-projektet Projekt mål Implementera lyckade projektmetoder/-arbetssätt 1. Ingen tar ansvar för att nå effektmål

13 Varför bara svag implementering? Metod/arbetssätt i ordinarie verksamhet efter politiska villkor Olika slags lärande Olika identiteter 2. Två världar - särkoppling mellan permanent och temporär organisering Metod/arbetssätt i projektet enligt plan Parallella men olika processer

14 Varför bara svag implementering? $ Ordinarie verksamhet i ständig förändring Entusiastiska eldsjälar i stabila projekt Ja tack! Nej tack! Implementering kanske lönar sig på sikt, men blir dyrt direkt! 3. Externa medel möjliggör stabila projekt, men ökar förändringskrav i ordinarie strukturer ”Den grå vardagen”

15 Varför svag implementering - en sammanfattning $ Ordinarie verksamhet/kontinuitet Ja tack! Nej tack! 1. Ingen tar effektmålsansvar 2. Särkoppling – olika villkor, processer och lärande 3. Fördyrande på kort sikt Projekt

16 Tre åtgärder för att underlätta implementering $ Permanenta organisationer Utveckla implementeringsvänliga metoder och arbetssätt (”lean projects”) Ja tack! Styrningen - fokus på effektmål Minska särkopplingen: - kontinuerlig dialog

17 Organisatoriskt problem Organisatorisk lösning Temporär (projekt) Hållbar utveckling Permanent organisation Implementering 2. Pärlbandsstrategin (från projekt till projekt) 1. Tvåstegsstrategin (från samverkansprojekt till löpande verksamhet) 4. Strategi för permanent samverkan 3. Huvudmanna- strategin Fyra sätt att organisera samverkan (Samordningsförbund ) (en huvudman/organisation har ansvaret)

18 1. Tvåstegsstrategin (Först utveckla i projekt och sedan implementera i permanent(a) organisation(er)) Poänger • Ger möjlighet att pröva nya saker • Anpassad till finansiärers utvecklingslogik • Projektmål nås ofta Problem • Implementeringsfientliga lösningar • Projekt utgår inte från realia i permanenta organisationer • Effektmål nås sällan Motsättningar bildas mellan projekt och ordinarie struktur Det som utvecklats blir ofta svårt att implementera

19 2. Pärlbandsstrategin Poänger • Lätt att få projektpengar och samverka i projektform • Fokus på projektmål – stort stöd till projektdeltagare • Stör inte löpande verksamhet Problem • Stick i stäv med finansiärens intentioner • Bara för projektdeltagare - effektmål utesluts • Ingen utveckling av löpande verksamhet Det som utvecklats implementeras inte Ryckigt för målgruppen

20 3. Huvudmannastrategin Poäng • En permanent organisation får ansvar och mandat att hantera ett permanent problem Problem • Ansvarig huvudman har inte mandat att styra andra huvudmän = fortsatta implementeringsproblem Motsättningen mellan projekt och ordinarie struktur förskjuts till motsättning mellan ordinarie strukturer

21 4. Strategi för permanent samverkan Poänger • Permanent organisation hanterar permanenta (samordnings)problem • En huvudman för målgruppen • Implementering undviks Problem • Samordningsförbunden har svag ställning • ”Stuprör” och ”hängrännor ” separeras = former stelnar och lärande begränsas Huvudmännen outsourcar samverkansuppgifter, men avsätts makt och medel för hållbar utveckling?

22 Några råd om Tvåstegsstrategin fortsätter att vara officiell huvudstrategi: Permanent organisation: •Specificera villkoren för implementering under projektplaneringen. •Avsätt resurser för implementering (pengar, tid, kompetens, uppmärksamhet …). •Löpande dialog med temporär organisation om implementering. Temporär organisation: •Designa projekten ”implementeringsvänligt” – anpassa till rådande villkor i ordinarie verksamheter. •Fastställ, mät och värdera vad som varit framgångsrikt. •Löpande dialog med permanenta organisationer om implementering.


Ladda ner ppt "Framgångsfaktorer och hinder för en lyckad implementering Björn Trägårdh, docent Handelshögskolan vid Göteborgs universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser