Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Otätheten suger •Konsekvenser •Kostnader •Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Otätheten suger •Konsekvenser •Kostnader •Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler."— Presentationens avskrift:

1 1 Otätheten suger •Konsekvenser •Kostnader •Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger

2 2 Lufttätt informationsmaterial •Otätheten suger, ppt •Täta tätt, affisch •Lufttäthetens Lov, tidningen •Lufttäthetens Handbok – problem och möjligheter Lufttätt informationsmaterial

3 3 Otäthet ger mögel Det möglar inte för att det är lufttätt utan för att det är otätt! •Täta diffusions/luftspärrar. •Mekanisk ventilation. •Återvinning på frånluften. Hus ska andas med sitt ventilations- system!

4 4 Önskad utveckling Önskad utveckling från A till B Total kostnad, LCC Täthet AB

5 5 Konsekvenser av luftotäthet •Ökad energianvändning •Försämrad termisk komfort •Dålig luftkvalitet •Fuktskador

6 6 Minskat värmemotstånd Ökad energianvändning på grund av Minskat värmemotstånd Vindskydd 0,22–4,9 • m 2 /m 2 s. 10 m höjd. Uppmätt ökad energianvändning 15 % för väggarna per år. Antag förluster: 0,33 ventilation, 0,33 fönster o dörrar, 0,33 klimatskal (varav 0,66 yttervägg) 0,15 • 0,33 • 0,66 ≈ 0,3 Ökning 3–4 % av den totala värmeförlusten i det här exemplet.

7 7 Ökat ventilationsflöde Ökad energianvändning på grund av Ökat ventilationsflöde Uppvärmning av småhus 130 m 2. Otäthet från 1–6 oms/h. (Svensk normtäthet, 0,8 l/m 2 s motsvarar 2–3 oms/h) Vid stora otätheter (6 oms/h) står infiltration/otäthet för ca 30 % av värmeförlusterna

8 8 Ökat ventilationsflöde Ökad energianvändning på grund av Ökat ventilationsflöde Sex våningar, 1050 m 2 0,8 l/m 2 s och 2,0 l/m 2 s i stadsmiljö respektive i vindutsatt läge. 1 kr/kWh Otätheten kostar 50– per år!

9 9 Minskad effektivitet hos VVX Ökad energianvändning på grund av Minskad effektivitet hos VVX Sex våningar, 1050 m 2. Otätt 2,0 l/m 2 s i stadsmiljö. Ett hus med VVX, ett utan. 1 kr/kWh. 20 procent mindre energianvändning med VVX! Kanske 40 % vid normtäthet, 0,8 l/m 2 s

10 10 Försämrad termisk komfort Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Värmeutbyte med omgivningen •Konvektion •Strålning •Ledning •Andning och avdunstning PPD För att beskriva hur man upplever den termiska komforten finns begreppet PPD (Predicted Percentage of Dissatisfied).

11 11 Drag Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Drag Ofta kring fönster och dörrar och vid tak- och golvvinkel. Redan vid lufthastigheter över 0,1 m/s blir vissa personer besvärade. Termogram tak – vägg

12 12 Vertikal temperaturskillnad Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Vertikal temperaturskillnad En stor vertikal temperaturskillnad kan orsaka obehag. Andelen missnöjda personer som funktion av den vertikala temperaturskillnaden. Enligt SS EN ISO (0,1 och 1,1 över golvet för sittande personer).

13 13 Kalla golv/tak Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Kalla golv/tak Luftläckage vid golvvinkeln, vid kallvindar (via t.ex. dåligt tätade imkanaler), vid mellanbjälklag. Andelen missnöjda som en funktion av golvtemperaturen enligt SS EN ISO 7730.

14 14 Otäthet vid syllen Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Otäthet vid syllen -10 ºC ute och 22 ºC inne och en tryckskillnad på 20 Pa. •Tätremsa av extruderad polystyren XPS. •Papp mot slät betong. Enligt BBR golvtemp > 16 ºC, > 18 ºC i hygienrum > 20 ºC i lokaler avsedda för barn. Vistelsezonen börjar 0,6 m från ytterväggen.

15 15 Skillnad i strålningstemperatur Ökad energianvändning på grund av Försämrad termisk komfort Skillnader i strålningstemperatur Många är t.ex. känsliga för kalla väggar och fönster. Andelen missnöjda som funktion av skillnader i strålnings- temperaturen orsakade av en nerkyld vägg enligt SS EN ISO 7730.

16 16 Klassindelning Klassindelning och krav på termisk komfort •SS EN ISO 7730 ger förslag på klassindelning av inomhusklimatet. •Utgår från det förväntade PPD-värdet. •Kvalitetskategorin B (motsvarar < 10 procent missnöjda) Rekommenderade värden för kvalitetskategori B enligt SS EN ISO 7730.

17 17 Klassindelning Klassindelning och krav på termisk komfort BBR allmänt råd anvisningar om termisk komfort. Termisk komfort i Boverkets byggregler, avsnitt 6:42, Allmänt råd. Ytterligare regler ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. (Vistelsezon: Över 0,1 m och under 2,0 m höjd. 0,6 m från ytterväggar, 1,0 m vid fönster och dörr.)

18 18 Värdering termisk komfort Värdering av försämrad termisk komfort Antag att den kallare delen utgör 1/6 av rymdvinkeln. För samma operativa temperatur måste lufttemperaturen höjas. Enkelt överslag ger följande ekvation: T l = 23 ºC En höjning från 22 till 23 grader betyder cirka fem procents ökning av energibehovet i detta rum.

19 19 Värdering termisk komfort Värdering av försämrad termisk komfort Försämrad termisk komfort ger minskad produktivitet Samband mellan relativ prestation (i procent) i kontorsarbete och andelen missnöjda med den termiska komforten Övertemp Undertemp

20 20 Värdering termisk komfort Värdering av försämrad termisk komfort Kostnader för bad will, klagomål etc •Hyresgästen klagar. •Hyresgästen talar illa om fastighetsägaren och fastigheten. •Hyresgästen flyttar. •Direkta kostnader – telefonsamtal, besiktning och administration. •Indirekta kostnader – bad will, intäktsbortfall, betalningsovillighet.

21 21 Dålig luftkvalitet Otätheter ger en oönskad spridningsväg för gaser och partiklar. •Spridning via entrédörrar till trapphuset. •Från lägenhet till trapphus i de nedre våningsplanen. •Från trapphus till lägenhet i de övre våningsplanen.

22 22 Spridning av brandgaser Dålig luftkvalitet Spridning av brandgaser Lägenheter är normalt egna brandceller. BBR:”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser …”. Denna täthet kontrolleras sällan. BBR har inget kvantifierat krav på tillåten otäthet.

23 23 Spridning av markradon Tre förutsättningar •Radon i marken •Lufttrycksskillnad (inv undertryck) •Otätheter i byggnadsdelar mot mark Medverkar Termiska drivkrafterna Ventilationssystem med självdrag, mekanisk frånluft. Täta Genomföringar (vatten, avlopp, golvbrunnar, elledningar etc), Anslutningar golv–vägg Sprickor pga. sättningar eller krympning. Lättklinkerblock, bör putsas på bägge sidor för att ge fullgod lufttäthet. Dålig luftkvalitet Spridning av markradon

24 24 Dålig luft utifrån Exempel: •Partiklar •Ozon •Kolmonoxid •Kvävedioxid •Svaveldioxid •Bly Även damm, lösningsmedel, PCB m.m. Uteluften filtreras och/eller luftintagen placeras där luftkvaliteten är god. Dålig luftkvalitet Dålig luft utifrån

25 25 Ventilationssystemets funktion En minskning av ventilationsflödet kan ge minskad produktivitet och därmed värderas ekonomiskt. Dålig luftväxling kan också medföra ökad sjukfrånvaro, framför allt korttidsfrånvaro. (En halvering av luftflödet skulle kunna öka sjukfrånvaron med 30 procent.) Sambandet mellan relativ produktivitet och andelen missnöjda med luftkvaliteten. Värdena ur Seppänen & Fisk (2005) och gäller maskinskrivning. Dålig luftkvalitet Ventilationssystemets funktion

26 26 Fuktskador Fuktskador av luftläckage Otätt vindsbjälklag Fuktkonvektion: Fukt transporteras med en luftström, kyls och kondenserar •Fukt i inneluften •Lufttrycksskillnad •Otätheter i byggnadsskalet

27 27 Fuktskador Fuktskador av luftläckage Otät luftspärr mellan tak och vägg gav fuktskada i nybyggd villa (I ett likadant hus med samma otätheter men med frånluftsventilation uppstod ingen skada. Frånluftsventilationen ger ett svagt undertryck i huset som gör att ingen fuktig och varm luft trycks ut på vinden.) Rimfrost i fuktskadat tak. Isolering med lösull. Genom otäthet i luftspärren läcker varm luft ut och kondenserar mot tak och takstol.

28 28 Kalkyl Faktorer •Kortsiktiga hårda faktorer ingår naturligt i kalkylen. •Långsiktigt hårda faktorer fördelas över användningstiden. •Mjuka korta faktorer görs jämförbara mellan alternativen. •Mjuka långa faktorer är svåra att värdera men viktiga i en helhetsbedömning. Ett sätt är att poängbedöma och vikta faktorerna sinsemellan, så att de kan jämföras även om det inte sker i reda pengar.

29 29 Särintäkter Kalkyl Särintäkter •Energianvändning, från 2 l/m 2 s till 0,8 l/m 2 s – ca 55 kWh/m 2 år. 1 kr/kWh. •Termisk komfort, uthyrningsgrad, hyresnivå. 25–50 kr/m 2 år. Produktivitet, 62,5–125 kr/m 2 år •Luftkvalitet, ljudisolering. •Fuktskador, 10 kkr/år och 5 kr/m 2 år.

30 30 Särkostnader Kalkyl Särkostnader •Arbetskostnader, 0,5–1 tim/m kr/tim. •Utbildning 20– kr. •Kontrollkostnader, ca 0,05 tim/m 2. •Övriga kostnader 20–40 kr/m 2.

31 31 Kalkylmodell Modellen finns som exelblad och kan laddas ner från se

32 32 Kalkyl för hyreshus Fastighets- ägaren antas bygga två liknande hus vardera 2000 m 2 BRA.

33 33 Kalkylför kontorshus Fastighets- ägaren antas bygga fyra liknade kontor om 2000 m 2 BRA vardera.

34 34 Byggherrens krav Byggherrens ambition avspeglas i •eget engagemang •kravformulering •kompetens hos anlitade aktörer •utbildning och information •eget arbete med att följa upp krav •konsekvenser om krav ej uppfylls •gratifikationer om kraven uppfylls Byggherrens krav för lufttät byggnad

35 35 Byggherrens checklista Byggherrens checklista •formulera tydliga krav avseende lufttäthet •tydliggöra ansvarsfördelning för att de olika kraven skall uppfyllas •kontrollera/säkerställa att de upphandlade aktörerna har erforderlig kompetens •följa upp att kraven uppfyllts

36 36 Byggherrens krav 1–4 Krav 1: Ansvarig Krav 2: Täthetskrav alt a: ≤ 0,2 l/m 2 s alt b: ≤ 0,4 l/m 2 s alt c: ≤ 0,6 l/m 2 s täthetskrav för fönster och dörrar Krav 3: Beständiga lösningar Krav 4: Redovisning / dokumentation Byggherrens krav – projektering

37 37 Byggherrens krav 5–10 Krav 5:En ansvarig Krav 6: Arbetsplanering i samråd med projektör, plan för egenkontroller Krav 7: Utbildning innan arbetena påbörjas – objektsanpassad Krav 8: Dokumentation av egenkontroller Krav 9: Tidig läckagemätning Krav 10: Verifierande mätning vid färdigställandet alt a: ≤ 0,2 l/m 2 s alt b: ≤ 0,4 l/m 2 s alt c: ≤ 0,6 l/m 2 s Byggherrens krav – byggskede

38 38 Täthetsprovning Täthetsprovning enligt EN13829:2000 med läckagesökning •Stora byggnader: Ange om täthetskravet gäller del av byggnad, t.ex. brandcell och om täthetsprovningen skall ske -med mottryck i angränsande utrymmen -utan mottryck i angränsande utrymmen Täthetsprovning

39 39 Radhus i Glumslöv Krav: 0,16 l/m 2 s (uppmätt 0,1 l/m 2 s) •Specialist på tätning •Dagliga kontroller •Utbildade snickare •Täthetsprovningar Träregelstomme med indragen luftspärr. Platta på mark med underliggande isolering. Skarvar i luftspärr tätade med dubbelhäftande bitumenband. Glumslöv 1 AB Landskronahem prime project AB Generalentreprenad 2004– lgh radhus och parhus

40 40 Radhus i Glumslöv Skarvar i luftspärr tätade med dubbelhäftande bitumenband. Glumslöv 2

41 41 Lindås 1 Radhus i Lindås •Krav på låg energianvändning – krav på god lufttäthet •Målvärde och kravvärde (0,2 resp 0,8 l/m 2 s) •Forskargrupp deltog •Kontroller och täthetsprovning •Resultat 0,2–0,44 l/m 2 s Egnahemsbolaget radhus- lägenheter 4 huskroppar

42 42 Lindås 2 Radhus i Lindås Täthetsprovning när pe-folien och skivbeklädnader var monterade så att brister kunde åtgärdas. Stor omsorg om detaljer, utformning och utförande.

43 43 Krav i andra länder Norge: 4 oms/h för småhus och radhus 2 oms/h för andra byggnader upp till 2 våningar 1,5 oms/h för andra byggnader över 2 våningar Danmark: 1,5 l/m 2 s – ytan avser golvytan Finland: 1 oms/h Tyskland/Österrike: 1,5 oms/h för ventilerade byggnader Passivhusstandard i Tyskland: 0,6 oms/h Exempel på krav i andra länder

44 44 Checklista BHs uppföljning av projektering 1 Enkel checklista för byggherrens uppföljning av av projektering

45 45 Checklista BHs uppföljning av projektering 2 Enkel checklista för byggherrens uppföljning av av projektering

46 46 Exempel på kontrollplan Enkel checklista för byggherrens kontroll av entreprenörens egenkontroller Exempel på kontrollplan för lufttätt byggande

47 47 Vad säger BBR? 5:62 ”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser …” 6:255 ”Klimatskärmen bör ha tillräckligt god täthet i förhållande till det valda ventilationssystemet för en god funktion och för injustering av flöden i de enskilda rummen.” 6:531 ”För att undvika skador pga fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt.” 9:4 ”Byggnadens klimatskärm skall vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/ m 2 s”. Gäller endast specialfall (<100 m 2 etc). Det gamla kravet 0,8 l/ m 2 s vid 50 Pa finns inte längre. Lämplig täthet ligger i intervallet 0,1–0,6 l/ m 2 s vid 50 Pa.

48 48 Sammanfattning •Många negativa konsekvenser av dålig lufttäthet: ökad energianvändning, försämrad innemiljö och fuktskador •Förbättrad lufttäthet är lönsam! •Byggherren/beställaren måste ställa krav! •Lämplig täthet: i intervallet 0,1–0,6 l/m 2 s vid 50 Pa Man kan aldrig bygga för tätt – glöm inte ventilationen!


Ladda ner ppt "1 Otätheten suger •Konsekvenser •Kostnader •Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler."

Liknande presentationer


Google-annonser