KLIMATPROBLEMET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT VI ÖVERUTNYTTJAR

En presentation över ämnet: "KLIMATPROBLEMET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT VI ÖVERUTNYTTJAR"— Presentationens avskrift:

1

2 KLIMATPROBLEMET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT VI ÖVERUTNYTTJAR
JORDENS RESURSER. - FLER INTECKNINGAR FINNS I LIVSRUMMET Vad vi måste göra i Sverige, och så även i Sigtuna, är att ta bort 40% av våra CO2-utsläpp till 2020 = ca 3 ton CO2 per person och år. Till 2050 måste även resten, ca 3 ton per person, tas bort. VI MÅSTE SAMTIDIGT ÄVEN BIDRA TILL ATT DET DUBBLA TAS BORT UTE I VÄRLDEN, dels för våra historiska utsläpp och dels för våra utsläpp idag från import och flygresor utomlands (enl. SEI, oktober 2008).

3 Vår moderna civilisation gör ohållbara resursuttag ur naturen:
Hur möter vår kommun detta i sin ÖP? Borde vara en UP = Uthållighetsplan!

4

5 MED NATUREN KAN VI INTE FÖRHANDLA – MEN MED VARANDRA!
Bilden visar IEAs syn på hur fossil energi kunde ersättas, så att alla energirelaterade CO2- utsläpp var borta redan Merparten kan ersättas med besparingar och effektivisering av själva energianvändningen. Vi är dock tveksamma till om CCS blir en tillräckligt säker metod. Kärnkraften är en ändlig resurs med mycket stora frågetecken. Vi menar att både förnyelsebara energislag i allmänhet och bioenergi i synnerhet kan ges en mycket större roll och kan ges kapa- citet att ersätta såväl CCS som kolsänka och kärnkraftens elproduktion, givet effektivisering. Snabba beslut om starka ekonomiska drivkrafter blir avgörande för den långsiktig utvecklingen.

6 KLIMATHOTET KRÄVER KRAFTFULL ÅTGÄRD FÖR ATT FASA UT ALLA FOSSILA BRÄNSLEN
= SNABB ÖVERGÅNG TILL FORDON MED ELDRIFT - och samtidigt biogas till alla bussar. DET MINSKAR CO2-UTSLÄPPEN MED HELA 2 TON PER PERSON ÅRLIGEN, om elen framställs förnybart.

7 PÅ KORT SIKT: HYBRIDBILAR SOM KOMBINERAR LADDNING AV EL MED EN FÖRBRÄNNINGSMOTOR SOM ”HJÄLPSNURRA” – helst med förnybart drivmedel. PÅ LÅNG SIKT: BILBEROENDET MÅSTE MINSKAS! Kollektivtrafik, cykling och gång i samspel med var/hur bebyggelse tillkommer är metoden för det. Särskilt viktigt är att lokala spårsystem samplaneras med befint-lig och ny bebyggelse i städer och i hela ortsnätverk. Då kan man i samhället skapa det ”utsläppsutrymme” som landsbygdens hushåll och verksamheter fort-farande behöver innan även alla fordon där får eldrift. Bilismens infrastruktur är redan så väl utbyggd att den räcker till. Ny sådan alstrar mer bilanvändning och dessutom: att bygga sådan infrastruktur är både dyrt och ger stora CO2-utsläpp i sig. Och den stjäl utrymme i lägen där konkurrensen om marken är stor och även behövs för närodlad mat i framtiden.

8 FÖRSTKLASSIG KOLLEKTIVTRAFIK ÄR ABSOLUT NÖDVÄNDIG!
FÖRSE SIGTUNA KOMMUN MED SPÅRBILAR I SAMSPEL MED ÖVRIGA SPÅR- OCH BUSS-SYSTEM! DRAG FRAM ROSLAGSBANAN ÄNDA FRAM TILL SIGTUNA KOMMUN OCH LÅT SPÅRBILAR FÖRBINDA DEN MED ARLANDA OCH KOMMUNEN I STORT!

9

10

11 STÄDER STÅR FÖR 70 PROCENT AV DE GLOBALA CO2-UTSLÄPPEN
STÄDER STÅR FÖR 70 PROCENT AV DE GLOBALA CO2-UTSLÄPPEN. STÄDERNAS ”EKOLOGISKA FOTAVTRYCK” HAR EFTERHAND BLIVIT ENORMA: MÅNGA HUNDRA GÅNGER STÖRRE ÄN DEN EGNA YTAN GÅR ÅT FÖR ATT FÖRSÖRJA EN STAD. BYGGER VI MARKEFFEKTIVT I STRÅK KAN STORA GRÖNA KILAR FÖR ODLING AV MAT OCH ENERGI MÖTA STADEN. STAD OCH LAND BEHÖVER VARANDRA – YTTERST SETT ÄR DET SOLLJUSET SOM DRIVER DET GRÖNA ATT GE LIV! EN NY PLANJURIDIK BÖR SKAPAS SOM SKYDDAR DE GRÖNA KILARNA FRÅN ATT EFTERHAND BYGGAS IGEN: IDAG ÄR DET ALLDELES FÖR LÄTT ATT PRIORITERA BYGGANDE FRAMFÖR MAT, MILJÖ, ENERGI OCH NATURVÄRDEN.

12

13 Terrasshus-kvarteren har s k 3-dimensionell fastighetsbildning med både bostäder och lokaler för affärer, kontor, service och andra verksamheter. Fastighetsgränsen går diagonalt i stommen, som samtidigt utgör ett massivt energimagasin för värme/kyla från solterrasserna och överskottsvärme från lokalerna under. Energin jämnas ut mellan lokaler och bostäder under olika årstider. På sommaren ger de soliga terrasserna och solfångarna där, värme till marklagret för vintern. Hela kvarteret är så energieffektivt att det även kan leverera energi: Vi vill alltså flytta fram visionen från ”passivhus” till ”aktivhus”!

14 HUNGERN OCH BEFOLKNINGEN ÖKAR I VÄRLDEN – 1 MILJARD SVÄLTER NU!
Jordbruket står för ca ¼ av de totala klimatgaserna och konstgödsel medverkar till övergödning av våra vatten och hav när alltmer fosfor och kväve hamnar fel i takt med urbanisering utan kretslopp. Vid tillverkningen av konstgödsel avgår stora mängder CO2 och luftens kväve förs över till skadliga reaktiva former, som leder till minskad biodiversitet. HELA VÄGEN FRÅN JORD TILL BORD ÅTGÅR I SNITT 10 KG OLJA FÖR 1 KG MAT. Sinande olja ställer krav på nya systemlösningar för jordbruket och matproduktionen i alla led: från gödsel, traktorer, drivmedel till kyldiskar och spisar.

15

16

17 VÅRT SKATTESYSTEM GÖR DET LÖNSAMT ATT FÖRBRUKA
ÄNDLIGA OCH SKADLIGA RESURSER I STÄNDIGT ÖKAD TAKT. MEN NU HAR VI KOMMIT TILL DEN VÄGENS ÄNDE. DET BEHÖVS EN SKATTEVÄXLING SÅ ATT ARBETE BLIR BILLIGARE OCH PRYLAR OCH ENERGI DYRARE – LIKSOM DET MÅSTE BLI DYRARE ATT SLÖSA OCH FRAKTA ONÖDIG LÅNGT. Främjar minskad sårbarhet, ökad uthållighet, ökad livskvalitet och minskad arbetslöshet

18

19 DET FINNS TRE TYDLIGA DIMENSIONER I FRUKTBARA ÅTGÄRDER:
1. NATURENS EGEN BÄRKRAFT – RESILIENS 2. MÅTTFULL MATERIELL KONSUMTION – SOLIDARISK ETIK 3. EKOLOGISK MODERNISERING – GRÖN TEKNIK OFTA STÄLLS DESSA MOT VARANDRA – DET ÄR OFRUKTBART! FRAMSYNTA LÖSNINGAR VÄVER SAMMAN ALLA TRE!

20

21 Åtgärder som kan genomföras eller initieras nu!
Utbildning i uthållig utveckling för medborgare, politiker och tjänstemän med hjälp av framtidsbilden ”Uthålliga Sigtuna” Kräv hög och ökande andel ”passivhus” i detaljplan, entreprenörsavtal och/eller lokal byggnadsstadga. Utveckla även vidare till ”aktivhus”! Främja andelar för kommun och hushåll i kooperativa verksamheter för förnyelsebar energi – t.ex. vindkraft , solfångare, solceller – samt för energieffektivisering Projekt med separationstoaletter för ökat kretslopp Extrem återhållsamhet vid ianspråktagande av åkermark för annat än livsmedelsproduktion Utveckla stödsystem för närodlat genom koloni- och stadsodling Minska köttkonsumtionen - särskilt nötkött - i kommunens egen verksamhet, öka andelen naturbetesbaserat

22 Inrätta en kollektivtrafikgrupp med användare, kommunen och operatörer
Skapa lövlundar för framställning av drivmedel och biokol som gödsel och kolsänka Inrätta en kollektivtrafikgrupp med användare, kommunen och operatörer Snabb övergång till el-och hybridbilar hos hushåll och inom kommunen (men ej med livsmedelskonkurrerande drivmedel!) Inför spårbilsystem - först Arlanda/ Märsta /Valsta, därefter Til/Sigtuna och Rosersberg Verka för Roslagsbanans förlängning fram till Märsta/Arlandas spårbilsystem Samhällsplanera för ett samhälle med livskvalitet som är uthålligt, resurssnålt, natur- och odlingsgynnande samt kollektivtrafik/gång/cykel-anpassat i stället för bilberoende Styr mot mål genom en helt ny Översiktsplan (= Uthållighetsplan), där kravet ”ett uthålligt samhälle” är basen. Omställningsgruppen i Sigtuna, mars 2010

23 Tre ”råd” för svensk nationell och global politik:
Öka väsentligt prioritet och insats för familjeplanering i biståndspolitiken! - Världsbefolkningens ökning är det största hotet mot framtida välfärd och uthållighet för det naturliga systemet Inför starkt, formellt skydd för ianspråktagande av existerande och potentiell åkermark! – Peak Oil, befolkningsökning, klimatförändring leder till global livsmedelsbrist Genomför långtgående skatteväxling från mänskligt arbete (inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, tjänstemoms) till förbrukning av ändliga resurser (energi, knappa & skadliga råvaror, varumoms)!– Ger ökad uthållighet, ökad livskvalitet och minskad arbetslöshet Omställningsgruppen i Sigtuna, mars 2010

24