Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Resultat: - Små/medelstora kommuner - Samordna funktioner: Miljöinspektörer, Planarkitekter, bygglovshandläggare - Planera för en forskningscirkel.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Resultat: - Små/medelstora kommuner - Samordna funktioner: Miljöinspektörer, Planarkitekter, bygglovshandläggare - Planera för en forskningscirkel."— Presentationens avskrift:

1

2 Resultat: - Små/medelstora kommuner - Samordna funktioner: Miljöinspektörer, Planarkitekter, bygglovshandläggare - Planera för en forskningscirkel

3  ”Jag känner att det skall bli intressant och att jag får lära mig mkt. Vi har ju velat få mer information från plansidan - det är en förutsättning för att göra ett bra miljöarbete. Vi sitter ofta med ”facit” tex. ett område där man har byggt in problem och där vi sedan får telefonsamtal med klagomål – hade vi samarbetat från början hade vi kunnat förklara bättre och säga vad som skulle ske i förlängningen om man fattade de besluten”

4

5 Småskalig kvalitativ intervention- som bygger på egna erfarenheter Begreppsliggöra, förbättra och förstå, och därmed omforma en social verklighet Process där yrkesutövare studerar ett problem mer strukturerat och vetenskapligt Lewin (1946) Argryris & Schön (1974) Döös (2007) Målet: Lärande organisationer

6

7 Ekologisk Hållbarhet Ekonomisk Hållbarhet Social Hållbarhet

8

9 Värdegrunder för planarbetet med ”Stenskogen”  - Olika befolkningsgrupper för att undvika ”kategoriboende”  - Mycket av naturmiljön skulle utnyttjas för rekreationsmöjligheter. Särskilt fokus på stora träd  - Känslan av att ”bo i naturen” var ett av målen för området  - Ingen genomfartstrafik, god tillgänglighet och trafiksäkerhet  - Utnyttja befintliga vattenstråk för dagvattenhantering

10

11

12

13

14  Ja det är ständigt städa, städa, städa och jättemkt information hela tiden till allmänheten. Varför är det värdefullt med död ved. insekterna behöver det och fåglarna behöver det, och pollinerade insekter och så…det är ju jättemycket information hela tiden men jag tror att det går nog..även om det inte blir så naturlikt…man får lägga upp det ganska pedagogiskt Dialoggrupperna  Det som vi tänkte var att att höra hur andra kommuner jobbar med detta – för att så fort markpriserna går upp så finns det här problemet överallt tror jag. Vi har ett jättetryck på marken och då blir det de här konflikterna rätt så ofta. Man har en best ä llare eller en exploat ö r som man k ä nner sig trygg med och s å t ä nker man ja men det h ä r kommer att bli bra. Men s å h ä nder det mkt p å v ä gen och det blir inte som man t ä nkt fr å n b ö rjan, och det har vi diskuterat ganska mkt hur man kan hitta former f ö r det. F å det att f ö lja fr å n den f ö rsta tanken ä nda till det st å r f ä rdigt och ä ven n ä r det anv ä nts sedan n ä r man liksom sl ä ppt det ifr å n v å rat bord. F ö r det ä r mycket det som ä r problemet i planarbetet. Man har ett planskede och sedan ett exploateringsskede och kontinuiteten kanske man tappar n å gonstans p å v ä gen. Den som var den h ä r ursprungliga tanken ”

15

16 För att säkerställa att naturvärden bevaras och skyddas finns olika vägar att gå i planarbetet och i skeden efter detaljplanens antagande.  1. Planbestämmelser Genom vegetationsbestämmelser kan utformning av allmänna platser anges, t.ex. trädplantering, gräs, damm. Skyddsbestämmelser kan också användas t.ex. ”n” eller ”q” m.m. Genom beteckningen ”n” kan enskilda träd skyddas genom detaljplanebestämmelser. Om däremot ett större natur område behöver skyddas finns möjligheten att använda ”q”.  Områdesbestämmelser kan antas för alla typer av grönområden, oavsett storlek men området ska ha en klar koppling till boende eller skydd.  Skyddsbestämmelser får utfärdas för tomter och allmänna platser, vars trädgårds- eller gårdsanläggningar, respektive park- eller torganläggningar är särkilt värdefulla. För att öka säkerheten i skyddet bör de kombineras med lovplikt för kritiska åtgärder  För kvartersmark kan utformnings - bestämmelser användas liksom skydds - bestämmelser. Skyddsbestämmelser kan leda till ersättning, om fastighetsägaren orsakas en ekonomisk skada över en viss gräns  Även områdesbestämmelser kan i vissa fall användas för att tillvarata vegetations och andra naturvärden och marklovsplikt kan införas för schaktning, fyllning, trädfällning, eller skogsplantering. Det kan handla om både planerade och befintliga områden

17 Handlingsplan forts….. 2. Skötselplaner  Upprätta en skötselplan för områdets långsiktiga skötsel  Skötselplanen bör anges redan i planskedet om det finns en sådan process kopplad till ett område för att få ett långsiktigt skydd. Skötselplanen kan då kopplas till skyddsbestämmelser i detaljplanen  3. Exploateringsavtal  I exploateringsavtalet kan konkreta förutsättningar som gäller bevarande av skyddsvärda träd eller grönområden under byggskedet läggas fast. Till detta bör även kopplas vitesbelopp.  Exploateringsavtalet har till uppgift att reglera exploateringen och kan inte styra områdets framtida skötsel.

18  För att hitta den ultimata kombinationen av attraktiva bostäder och attraktiv närmiljö behöver de gröna aspekterna mer ”stöd” i planeringsfasen eftersom dessa värden inte genererar några inkomster utan ofta tvärtom leder till mångåriga skötselkostnader  Att motivera de gröna värdena både utifrån ett hälsoperspektiv men också utifrån ett attraktivitetsperspektiv är en viktig uppgift i planeringen av nya områden i staden  Ett tätt samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och avdelningar skapar förutsättningar för att de utpekade värdena inte går förlorade senare i byggprocessen  Tydliga planbestämmelser är viktiga för framtida säkerställande av viktiga befintliga parker och naturområden. Genom att koppla skötselplaner till planbestämmelser säkerställs även den kommande skötseln. Genom skötselplanerna finns också större möjligheter att räkna in kommande skötsel i en exploatering

19 ”Vi har gjort en egen grupp som vi kallar lilla FyS plan gruppen. Vi diskuterar själva vad som händer i våra respektive områden, tex pågående planer som är på gång osv… det gör oss möjligheter att komma in väldigt tidigt med synpunkter och på det sättet påverka både från miljö – bygg och plansidan i samverkan i kommunen” ” Jag tycker att det har blivit väldigt mycket bättre samarbete mellan oss nu – dessutom har vi det riktigt trevligt. Det också bra som att vi inte missar onödiga saker. Målet är väl också att vi skall kunna prata så att det inte kommer helt nya saker i samrådet för då är det oftast försent. Alltså så fort man har väldigt mkt streck på papperet så är det väldigt svårt att flytta dem. Så vi har uppfyllt syftet – mer samarbete - ökat förståelsen och vet mer om varandras arbete”

20  ”Gatekeepers ”för ekologisk hållbar utveckling i platsen Oavsett professionstillhörighet så har de ett stort engagemang beträffande miljö och ekologisk hållbarhet som går tvärs över yrkesfunktioner och som berör dem på ett djupt personligt plan Försöker utveckla strategier i planeringsarbetet Emotionell Stress Ekologisk Hållbarhet Ekonomisk Hållbarhet Social Hållbarhet

21 Lokal hållbar utveckling * Utveckla samarbetet med folkhälsoarbetare * Integrera sociala hållbarhetsanalyser *Konsekvensanalyser Bevara naturvärden Arbeta hälsobefrämjan de Främja social inkludering mellan generationer


Ladda ner ppt "Resultat: - Små/medelstora kommuner - Samordna funktioner: Miljöinspektörer, Planarkitekter, bygglovshandläggare - Planera för en forskningscirkel."

Liknande presentationer


Google-annonser