Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Språk och strukturer – spricker Svenskfinland i reformerna? SpråKon – förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Kommunmarknaden 11.9.2008

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Språk och strukturer – spricker Svenskfinland i reformerna? SpråKon – förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Kommunmarknaden 11.9.2008"— Presentationens avskrift:

1 Språk och strukturer – spricker Svenskfinland i reformerna? SpråKon – förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Kommunmarknaden

2 SpråKon – Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser  Samarbetsprojekt –SSKH –Åbo Akademi i Åbo och Vasa  Särprojekt –Del av utvärderingsprogrammet för kommun och servicestrukturreformen (Paras-ARTTU)  Två faser –Fas I: De regionala reformernas språkliga konsekvenser ( ) –Strukturreformens språkliga konsekvenser ( )  Utvärderande men också starkt framtidsinriktat projekt  Nätverk och debatt

3 Språkliga konsekvenser – bred ansats Reformerna och servicens reglering Handlingsalternativ Servicens organisering, servicenät, tillgänglighet Växelverkan: myndigheter, andra aktörer och enskilda (bl.a. myndighetsspråket) Invånarnas handlings- och påverkningsmöjligheter Den framtida organiseringen

4 Spricker Svenskfinland i förvaltningsreformerna?  Reformpolitiken och de dolda förändringarna –Stefan Sjöblom, SSKH  Det kommunala perspektivet –Siv Sandberg, Den finlandssvenska tankesmedjan  Regionernas Finland och språkliga konsekvenser –Bettina C. Lindfors, SSKH

5 Reformpolitiken och de dolda förändringarna Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan

6 Utgångspunkt: reformpolitikens förändring  Intensiv och på många sätt konsekvent reformpolitik  Strukturreformerna bör ses i relation till den sektoriella programpolitiken (t.ex. KASTE)  Programstyrningen ett starkt och normerande instrument  Expertdrivet reformarbete (gäller även den praktiska serviceutformningen)  Reformerna som sådana var sig förstärker eller försvagar den språkliga servicen  Hotbilder men också stora möjligheter

7 De avgörande länkarna utgående från reformpolitiken  Volymen  Integrerad, gränsöverskridande service  Nätverkstänkandet  Personalen

8 Volymen  Nya strukturer sammanför befolkningen på ett nytt sätt  Men: reformerna får stor betydelse också där strukturella förändringar inte sker  Utvecklingsprogrammens integrerande och gränsöver- skridande serviceideal ställer volymmässiga krav  Problem särskilt i kommuner där den språkliga minoriteten är liten  Interna lösningar och vägval i de serviceproducerande organisationerna får en allt större betydelse också i språkligt avseende

9 Integrerad, gränsöverskridande service  Ger många möjligheter men ställer stora krav på lokal initiativkraft och samarbetsförmåga  Föreställningen om serviceorganisationer som ”permanenta utvecklingsstrukturer” (KASTE) skapar ett bestående förändringsimperativ  Särskild utmaning inom områden där de strukturella förändringarna hittills varit små (t.ex. äldreomsorgen)  Personalen på många sätt i nyckelställning  Risk för ökat avstånd mellan ledarskap och personal  Utmaningarna stora oberoende av språk

10 Samarbets- och nätverksstrukturer  Samarbete och nätverk inom ramen för de nya strukturerna  Större enheter innebär vidgat ansvar  Risk: Detta i kombination med volymkraven kan skapa samarbetsstrukturer där språkliga hänsyn drunknar  Möjlighet: Skapa samarbetsstrukturer som utgår från och förstärker de språkliga hänsynen

11 Personalen  Starkt samband mellan kommunens framgångsfaktorer och personalens arbetslivskvalitet  Särskilt känsliga dimensioner: arbetsenhetens sociala öppenhet, påverkningsmöjligheterna, ledarskapet  Personal och ledarskapsstrategierna centrala instrument  Mycket starkt samband mellan arbetslivskvaliteten och brukarnas servicetillfredsställelse  Viktigt att förankra reformarbetet i personalen (Risto Nakari & Stefan Sjöblom: Toimiva kunnallinen palveluorganisaatio, under utgivning)

12 Teser  Reformpolitiken skapar ett starkt förändringsimperativ oberoende av språkliga förhållanden och strukturella lösningar  De interna förändringarna i serviceproduktionen har oerhört stor betydelse också i språkligt avseende

13 Det kommunala perspektivet Siv Sandberg Åbo Akademi/ Den finlandssvenska tankesmedjan

14 Svenskfinland och kommunreformen Olika utgångspunkter – gemensamma utmaningar Särskild utmaning för......men en gemensam angelägenhet eftersom Kommun- indelningen Mindre kommuner Svenskfinland definieras genom kommunindel- ningen Offentlig service på svenska, språkautonomi Större kommuner Samkommuner Tillgången på högkvalitativ svensk service är en ödesfråga Privata och halvoffentliga alternativ Större kommuner med liten svensk minoritet Nya mekanismer behövs för att skapa handlingsalternativ

15 Strukturreformen innebär inte  Att den svenskspråkiga servicen automatiskt förbättras eller försämras  Omedelbara förändringar för förvaltningen och de serviceproducerande enheterna

16 Strukturreformen innebär  Förändringar i kommunens beslutsstruktur  Förändringar i den interna organisationen  Förändringar av samarbetsomgivningen

17 Behov av att se ett steg längre  De interna förändringarna (organisation, program, personal)  Ökat inslag av upphandling och alternativa servicemodeller  Förhållandet till övergripande regionala och nationella reformer (sjukvård, regionala strukturer, ökad valfrihet)

18 Två teser  Problemet är inte att det saknas svenskspråkiga alternativ – utan att de riskerar att inte betyda något i den nya beslutsomgivningen  De nya tvåspråkiga kommunerna och samarbetsområden har ett ansvar som sträcker sig utanför den egna kommunen när det gäller förvaltning och service på svenska

19 Regionernas Finland och språkliga konsekvenser Bettina C. Lindfors Svenska social- oh kommunalhögskolan

20 Den regionala reformpolitikens arv   Under 1990-talets reformpolitik och EU- medlemskap erhöll språkliga konsekvenser underordnad betydelse   Tvåspråkiga regionala förvaltningsorgan idag ; 2 (5 plus Åland) länsstyrelser, 3 (13) miljöcentraler, 3 (15) TE-centraler samt 4 (19) landskapsförbund.   a) Negativa konsekvenserna av Nylands delning b) Positiva konstruktionen av Österbottens förbund c) ”Region Åboland” i Sydväst   Kartläggning av språklig organisering inom regionala förvaltningsenheter inom SpråKon hösten 2008

21 Tendenser gällande svensk service   Från fasta strukturer till lösa nätverk –tvättar bort svenskan reformvåg för reformvåg.   Individernas språkkunskaper framhävs –’service som service.’   Webben viktig servicekälla medan den tysta kunskapen och lokalanknytningen försvinner.   Svenskspråkig service = kritisk framgångsfaktor för regionala myndigheter? (jmf. ALKU-projeket)

22 ALKU - projektet “Effektiv regionförvaltning som agerar medborgar- och kundinriktat”  Beaktar framskridandet av KSSR & utvärdering av de språkliga konsekvenserna   Beredningsgruppens mellanrapport ; ▪ landskapens förstärkta roll som regionutvecklare ▪ Närings-, trafik- och naturresurscentraler (ELLU) ▪ Regionförvaltningsverken (ALLU) Tillsattes 12 underarbetsgrupper och språkkonsekvensbedömningen gäller samtliga grupper. Arbetsgruppen för regionförvaltningens regionindelning lyftas fram med tanke på aktualitet.

23 Arbetsgruppen för regionförvaltningens regionindelning   ”Tvåspråkig service kan ordnas och garanteras genom många slags organiseringar, men det är motiverat att undvika att enskilda tvåspråkiga eller svenskspråkiga kommuner hamnar i en stor grupp av finskspårkiga kommuner, eftersom det kunde försvåra ordnandet av service på svenska” (Halvtidsrapport, )   Språkliga förhållanden beaktas även som regionalt särdrag vid regionindelningen.   Case: Mellersta Österbottens problematik

24 Landskapens utlåtande om samarbetsområden senast Nylands förbund: Metropolialueen maakunnat yhteistyöhön ( ) Nylands förbund: Metropolialueen maakunnat yhteistyöhön ( ) “Uudenmaan ja ympäröivien maakuntien keskinäisissä neuvotteluissa “Uudenmaan ja ympäröivien maakuntien keskinäisissä neuvotteluissa on päädytty yhteistyöhön Uudenmaan, Itä-Uudenmaan ja Hämeen on päädytty yhteistyöhön Uudenmaan, Itä-Uudenmaan ja Hämeen kesken. Uudenmaan liitto haluaisi lisäksi mukaan Päijät-Hämeen. “ kesken. Uudenmaan liitto haluaisi lisäksi mukaan Päijät-Hämeen. “ Österbottens förbund: Blick mot norr, söder och öster (8.9.08) “Landskapsstyrelsens primära alternativ för samarbetsområde är landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten, medan det sekundära alternativet består av dessa tre landskap jämte Birkaland.” Egentliga Finlands förbund ( ) “Käytännössä Satakunnan ja Varsinais-Suomen alueiden yhteistoiminta-aluetta on pidetty luonnollisena…” yhteistoiminta-aluetta on pidetty luonnollisena…”

25 Mentala och funktionella regioner?  Åboland: Region Åboland tvåspråkig, svenskan integrerad del i myndigheternas service men i framtiden?  Österbotten: funktionellt tvåspråkig men spänningar på finskt håll gör det svårt att förutse vilken struktur möjlig på svenska, ”Södra kust-Österbotten”  Nyland: metropol; marginaliseringsrisk för svenska särlösningar då svenska försvinner ur den regionala debatten; möjlighet att mobilisera svenska lösningar inom olika sektorer, svenskhet i perifera delar. Nyland vs Östra Nyland?

26 Sammanfattning  Reformpolitiken skapar ett starkt förändringsimperativ oberoende av språkliga förhållanden och strukturella lösningar  De interna förändringarna i serviceproduktionen har oerhört stor betydelse också i språkligt avseende  Problemet är inte att det saknas svenskspråkiga alternativ – utan att de riskerar att inte betyda något i den nya beslutsomgivningen  De nya tvåspråkiga kommunerna och samarbetsområden har ett ansvar som sträcker sig utanför den egna kommunen när det gäller förvaltning och service på svenska  Svensk service = kritisk framgångsfaktor?


Ladda ner ppt "Språk och strukturer – spricker Svenskfinland i reformerna? SpråKon – förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Kommunmarknaden 11.9.2008"

Liknande presentationer


Google-annonser