Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Soheyla Yazdanpanah Ekonomisk historia institutionen - Stockholms universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Soheyla Yazdanpanah Ekonomisk historia institutionen - Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 Soheyla Yazdanpanah Ekonomisk historia institutionen - Stockholms universitet

2  Baserad på en kunskapsöversikt om genus och våld i arbetslivet –  Paulina de los Reyes & Soheyla Yazdanpanah

3 Kunskapsöversiktens syfte  att ge en bild av det nationella och internationella forskningsläget när det gäller våld i arbetslivet, peka ut områden där kunskapsunderlaget är starkt och områden där det behöver utvecklas.  att lyfta fram på vilket sätt ett genusperspektiv kan ge fördjupad förståelse av såväl de sammanhang där hot och våld förekommer som de institutionella förutsättningar som motverkar detta våld.

4 Vad menas med våld i arbetslivet?  Det finns ingen konsensus i forskningen om vad våld är och vilka handlingar eller beteenden som skall betecknas som våld.  Är våld en viss handling, ett visst beteende, eller är det konsekvenserna av handlingar eller beteenden eller både och?  Generellt associeras våld i arbetet framförallt med fysiskt våld och hot om fysiskt våld.  Det har skett en förskjutning i definitionen av våld över tid; från fysiskt våld till att omfatta också psykosocialt våld som mobbning, sexuella trakasserier och andra former av trakasserier.  Det är svårt att identifiera en lika tydlig förskjutning i forskningen om våld i arbetslivet.

5 Ökat våld i arbetslivet?  Enligt internationella och svenska studier har våld i arbetslivet ökat sedan 1990-talet.  Våld mot kvinnor i arbetslivet har fått ökad uppmärksamhet.

6 Internationella rapporter • Det saknas en systematisk redovisning av könsskillnader rörande olika former av våld i arbetslivet. • Det finns stora skillnader i ländernas rapportering. I en europeisk rapport konstateras exempelvis att våld och trakasserier förekommer oftare i Nordeuropa än i Sydeuropa. • Kvinnor i Tjeckien, Norge, Turkiet, Kroatien, Danmark, Sverige och Storbritannien uppges vara värst drabbade när det gäller sexuella trakasserier. Däremot rapporteras få fall från Italien, Spanien, Malta och Cypern. • I Finland har ca 20 procent av de kvinnliga anställda och ca 13 procent av de manliga anställda utsatts för mobbning eller någon form av trakasserier vilket är den högsta nivån i Europa. Detta kan jämföras med Italien och Bulgarien där andelen kvinnor och män som har utsatts för mobbning eller trakasserier uppges ligga under 3 procent (Eurofound 2007a, diagram 4.2).

7 Internationella rapporter • Våld är ett förekommande inslag i arbetslivet. • Fysiskt våld, hot, mobbning, sexuella och könstrakasserier, ras/etniska trakasserier och andra former av trakasserier är de former av våld som uppmärksammas i rapporterna. • Kvinnor drabbas oftare än män. Detta gäller i synnerhet sexuella trakasserier.  Den generella bild som målas upp i flera rapporter och studier tyder på att (fysiskt) våld och hot har ökat mot yrkesgrupper som har direkt kontakt med patienter, klienter, kunder och andra grupper i arbetslivet.  Kvinnor är överrepresenterade inom dessa yrkesgrupper.

8 Svensk forskning om våld • Svensk forskning visar på samma mönster. • Våld i arbetslivet beskrivs som ett växande problem, särskilt bland kvinnor. • Det gäller framförallt fysiskt våld från patienter, klienter och kunder mot personal inom vård och omsorg, socialtjänst, skola, polis och säkerhetspersonal. • Fysiskt våld och hot i arbetslivet mot kvinnor har ökat snabbare än mot män sedan slutet av 1980-talet i Sverige. Detta trots att färre kvinnor jämfört med tidigare anmäler våld i arbetet. • Kvinnor, i synnerhet unga kvinnor, drabbas oftare än män av mobbning och särskilt sexuella trakasserier. • Den könssegregerade arbetsmarknaden anges som en förklaring till kvinnors utsatthet för våld. • Att bryta könsbarriärerna ökar risken för mobbning och trakasserier för både män och kvinnor. • De som befinner sig i underläge i arbetsorganisationen löper större risk att utsättas för mobbning och trakasserier.

9 Feministisk forskning om våld  Kritik av den manliga normen inom våldsforskningen och särskilt dess fokusering på det våld som män utövar mot andra män – ”främmande män slåss på offentliga platser”.  Kritik av uppdelningen i privat och offentligt när det gäller våldets förekomst samt dess effekter på offren.  Kritik av att betrakta våld som enbart fysiskt.  Våldshandlingar ses i ett maktsammanhang.  Mäns våld mot kvinnor problematiseras.  Fokus på våld i nära relationer.

10 Feministisk forskning om organisation • Fokus ligger på våld inom arbetsorganisationen. • Analyserar organisationer som hierarkisk ordning som avspeglar strukturerna i samhället. • Problematiserar tystnaden om det våld som förekommer i arbetsorganisationer, vilken försvårar situationen för våldsoffren eftersom våld och kränkningar existerar först när de erkänns. • Fokuserar på betydelsen av genusidentiteter och sexualitet i upprätthållandet av den organisatoriska ordningen på arbetsplatsen. • Problematiserar manliga normer, kulturer och manliga hegemonier i arbetsorganisationer. • Våldet utgör ett av många utryck för den manliga dominansen – sexuell objektifiering, nedvärdering och trakasserier. • Uppfattningen att organisationer är könsneutrala eller asexuella utgör ett hinder för att förstå och motverka förekomsten av våld, trakasserier och mobbning på grund av kön och sexualitet. • Föreställningar om skillnader associerade till genus och sexualitet har stor betydelse för hur erfarenheter av våld tolkas och begripliggörs.

11 Tre olika studier om våld i arbete – tre olika sammanhang  Ett utsatt yrke? Kvinnor i det militära (Maud Eduards 2007)  Vård och omsorg. Är alla lika utsatta för våld och hot? (Ewa Menckel och Eija Viitasara, 2000)  Sexuella trakasserier inom högskolan (Bondestam 2004, Carstensen 2004, Andersson 2007) (Förnamn??)

12 Dessa studier visar: • Att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män räcker inte för att förklara utsatthet för våld, hot och trakasserier. • Förekomsten av våld är kopplad till genusordnande processer inom organisationen. • Sexuella trakasserier och andra former av kränkande behandling förekommer i situationer där kvinnors närvaro upplevs som hotande för manlig dominans, manliga ideal och manliga identiteter inom organisationen. • Språket har en betydande roll i hur kunskap om sexuella - och könstrakasserier produceras, uppfattas och tolkas.

13 Genusperspektiv på våld i arbetslivet – sammanfattning • Kvinnor utsätts i betydande utsträckning för olika former av våld i arbetslivet. • Arbetsrelaterat våld är ofta inbäddat i organisationens kultur och uppfattas därför som ett givet inslag i organisationens arbetssätt. • Genusojämlikheter i samhället och i arbetslivet gör kvinnor särskilt utsatta för arbetsrelaterat våld. • Omstruktureringar, avregleringar och nedskärningar ökar risken för våld – kvinnor i offentliga sektorn är särskilt drabbade. • Kvinnliga anställda i osäkra anställningar och på särskilt utsatta positioner i arbetslivet löper större risk att bli utsatta för våld. • Risken är större att våld blir osynligt i hierarkiska arbetsorganisationer och i utsatta yrkesområden. Kvinnor är särskild utsatta.

14 Framtida forskningsbehov  Förstärkning av genusvetenskapliga perspektiven för förståelse av våld i arbetslivet – forskningen är mycket ung och vi vet litet.  Övergripande analys av våld i arbetslivet utifrån ett genusperspektiv.  Forskning om våld i arbetslivet i ett längre historiskt perspektiv.  Forskning om innebörden av de pågående omstruktureringar och omorganiseringar av arbetet, för förekomsten av våld i arbetslivet.  Ett intersektionellt perspektiv på våld i arbetslivet – nödvändigt att se skillnaderna mellan män och kvinnor tillsammans med andra maktförhållanden som lever i arbetsorganisationer och arbetslivet.


Ladda ner ppt "Soheyla Yazdanpanah Ekonomisk historia institutionen - Stockholms universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser