Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige."— Presentationens avskrift:

1 Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

2 ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010

3 Generationsmålet: - Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart - människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas - Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen - En god hushållning sker med naturresurserna - Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, och - Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt

4 Miljöbalken 1 Kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1§, 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås

5 5 VA

6 Svenskt Vatten instämmer i att: - fosfor i avlopp ska återföras - minsta möjliga mängd oönskade ämnen återförs med kretslopp så att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppnås - återföring kan ske på ett hygieniskt betryggande sätt - Dock är vissa delar av förslagets regler skrivna så att en långsiktigt hållbar åter- föring av fosfor avsevärt försvåras

7 Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas.

8 Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Senast år 2018 kommer: Minst 40 % av fosforn och 10 % av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö Svenskt Vatten tillstyrker det föreslagna etappmålet för återföring av fosfor och kväve

9 Användning avloppsslam (2010) Avser Källa: SNV

10 Förslaget innebär svårigheter med användning av slam på mark Avloppsslam –Åkermark Betydligt skärpta gränsvärden Hygienisering krävs –Anläggningsjord Begränsning av inblandad mängd (max 20% slam) Hygienisering kan krävas beroende på användning –Andelen till förbränning kommer att öka Biogödsel Problem att ge full giva 10

11 Konsekvenser av gränsvärden - Svenskt Vatten bedömer att de haltgränsvärden för metaller och gränsvärden för maximal tillförsel till åkermark som Naturvårdsverket föreslår för år 2015 är rimliga.

12 Konsekvenser av gränsvärden - De metallhaltgränsvärden som föreslagits för år 2023 beräknas gå att klara för % av det producerade slammet i Sverige års metallgränsvärden beräknas kunna klaras av 30-50% av det producerade slammet.

13 Konsekvenser av gränsvärden För flera av de gränsvärden som föreslås för 2023 och 2030, finns inte underlag för att bedöma realismen i de föreslagna gränsvärdena Det finns ingen logisk koppling till regeringsuppdragets underlagsrapporter om bedömning av risker för miljön och människors hälsa.

14 Konsekvenser av gränsvärden - De gränsvärden som föreslagits för organiska ämnen är i dagsläget svåra att överblicka då det finns få mätdata. - De mätdata som finns för BDE209 indikerar att år 2023, kommer endast % av det producerade slammet klara både metallgränsvärden och föreslaget gränsvärde för BDE209 och år 2030 blir det 10-15%. - I praktiken blir det troligen betydligt mindre mängder pga logistik och långt till åkermark.

15 Riskbedömning – underlag till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag

16 För samtliga organiska ämnen är säkerhetsmarginalen till det toxikologiskt baserade gränsvärdet en faktor 20 eller mer, ofta betydligt större än 1000 (BDE 209 en faktor 35000). Slutsatsen är att ingen av de totalt ca 30 organiska föroreningar som utvärderats utgör en hälsorisk eller ett betydande bidrag till hälsorisker. Det finns idag inget behov av gräns-värden för organiska ämnen

17 Riskbedömning – underlag till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Av metallerna är säkerhetsmarginalen för hälsoeffekter ca 3 för både kadmium och zink. För övriga studerade metaller är marginalen större än 10. Det totala intaget av kadmium anses vara för högt hos en del av den svenska befolkningen, och det föreligger ett behov att minska exponeringen. Då spannmål och potatis är väsentliga för kadmiumintaget är det önskvärt att halterna i dessa grödor minskar.

18

19 Skåneförsöken - resultat efter 30-års studier ( år för kadmium)

20

21 Slutsatser riskanalysen Det finns inget som idag tyder på att det på kort sikt finns några risker med att fortsätta att återföra näring från slam och rötrester till åkermark. Enligt riskbedömningsrapporten behöver halterna av några ämnen minska inom 100 år för att reducera risken för upplagring av dessa ämnen. Rapporten pekar däremot inte på att dessa minskningar behöver ske i en sådan hast att kretsloppen redan inom några år behöver brytas.

22 Att minska metallhalterna kräver tydliga insatser från flera myndigheter - Svenskt Vatten anser att den enda långsiktigt hållbara lösningen är att samhället fasar ut de ämnen som försämrar kretsloppen - inte att försvåra kretsloppen. - För att kunna klara den minskningstakt av metaller som förslaget kräver, är det nödvändigt att förslaget också ger tydliga uppdrag till andra myndigheter (Boverket koppar i ledningar, KemI Cd i hobbyfärger).

23 Reglering av uppströmsarbetet i förordningen ger stor och onödig byråkrati och ett alltför ineffektivt praktiskt arbete Reglera inte uppströmsarbetet i förordningen. Uppströmsarbetet kan då fortsätta att fungera som i REVAQ, platsanpassat och flexibelt - och kan fortsätta att bedrivas i nära samarbete med tillsynsmyndigheterna. Formuleringarna i förslaget är så oprecisa att såväl konsekvenserna, som ökningen av arbetsinsatsen av reningsverk och tillsynsmyndighet omöjligen går att överblicka.

24 Riskerna för spridning av smitta behöver minska  Krav på att processparametrar följs, i stället för kontroll av resultatet  Viktigt förhindra återkontaminering  Nya metoder kan godkännas efter validering och/eller bedömning. Godkännandet sker genom ändring av föreskriften 24 Hygienisering -Svenskt Vatten stödjer kravet om att slam som ska användas på åkermark genomgår en hygienisering. -Det behövs en tydlig och förutsägbar process för godkännande och validering av godkänd hygieniseringsmetod. Detta saknas i förslaget. Här föreslår Svenskt Vatten ett regelverk som liknar det norska regelverket.

25 Godkända metoder för hygienisering av slam? Viktigt att få besked ! 25

26 Rätt utformad strategi för kretslopp driver på Giftfri Miljö i samhället Väljs förbränningslösningar istället för kretslopp tappas många verktyg som gör att kommuner och tusentals företag och organisationer idag frivilligt arbetar för Giftfri Miljö. Försvinner kretslopp av näringsämnen försvinner även möjligheten att nå till Giftfri Miljömålet. Detta gäller också omvänt, kretslopp av näringsämnen blir omöjliga att uppnå om det inte finns en strävan att nå målet för Giftfri miljö.

27 Kretsloppssamhälle - eller förbränningssamhälle? Lösningen är att fasa ut de ämnen som försämrar kretsloppen istället för att förbjuda kretsloppen. Det finns fortfarande tid (100 år) och det behövs också längre tid än 15 år. Det behövs handlingskraft och tålamod för att nå till ett kretsloppssamhälle. Förslaget som det nu ser ut leder till ökad förbränning av resurser istället för ökad biogasproduktion och kretslopp. Om en infrastruktur för förbränning byggs är vägen tillbaka till kretslopp mycket lång

28 Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten


Ladda ner ppt "Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige VAS-rådet 13 februari Regeringsuppdrag fosfor – konsekvenser för slamanvändning i Sverige."

Liknande presentationer


Google-annonser