Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid."— Presentationens avskrift:

1 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid Göteborgs universitet…..” (analysen börjar på s. 10) 1

2 Syfte 1 för institutionen: Formativ utvärdering vilka svårigheter och möjligheter har uppsatsför- fattarna i examensarbetet på speciallärar- och specialpedagogprogrammen? Syfte 2 för kursen SPP 500: Fördjupa vissa argu- ment från uppsatsen för att underlätta för er att välja och använda teori, design och metod. 2

3 UKÄ-styrt urval: 14 uppsatser för speciallärarexamen 18 uppsatser för specialpedagogexamen. Populationen är alla examensarbeten som blev färdiga under läsåret 2012/13, dvs 79 st. Urvalsprocenten är således 41. 3

4 Gemensamma drag hos de 32 uppsatserna som pekar på en sammanhållen vetenskaplig och pedagogisk miljö: Formalia: anslutning till forskningsetiska principer missivbrev o. informerat samtycke datainsamlingsguider o. mallar i bilagor ljudinspelning och transkribering likartade referenser o. rubriker huvudsaklig gemensam struktur från litteraturöversikt till diskussionskapitel 4

5 Gemensamma drag: Innehåll (1) nästan alla uppsatser redogör för olika s.k. special- pedagogiska perspektiv, som innebär att medi- cinskt-psykologiska (t.ex. benämnda kategoriska) ställs mot pedagogiska (t.ex. relationella) referenser till litteratur av metodisk eller teoretisk art hänvisar ofta till samma verk kvantitativa studier är sällsynta 5

6 Gemensamma drag: Innehåll (2) Teoretiskt och metodologiskt dominerar sociokulturell teori och/eller hermeneutik, som hänvisas till i 27 uppsatser, dvs 84 procent. Kvalitativa studier dominerar starkt i 84 procent av uppsatserna. 81 procent har använt intervju och/eller observation med kvalitativ analys. 6

7 Nästan alla uppsatser har personliga förord (motsv.) som till c:a 90 procent är positiva till värdet av examensarbetet, men hälften uttalar sig också om möda: ”det bidde en tumme, lång och krokig resa, öppet hav, okänt hav, motig seglats, krävande, upp och ned” 7

8 Innehållsliga foci. Antal uppsatser. Typ av svårigheter för elever i svårigheter 16 - lärares syn, ej elevers (8) - elevers situation och deras lärare syn (6) - elevers situation, utan att ge lärares syn (2) Skolutveckling eller kvalitetsarbete 6 Speciallärarens eller specialpedagogens roller5 Handlingsplaner, åtgärdsprogram 2 Föräldrars o. elevers livsvärldar o deras syn på skolans bemötande2 Bedömning som en specifik lärarkompetens 1 S:a32 8

9 Teman i analysen: Hitta något intressant att undersöka Tolka den funna empirin Anknyta egna resultat till teori och annan forskning **************************************** Analysen visar små skillnader mellan programmen i problembild eller antal bra uppsatser. 9

10 Sammanfattning om typ av analyser Hitta något att undersöka: Problemet med lösa tolkningsramar Bristande relation syfte, analysenhet, urval Bortfall i kvantitativa studier Tolka empirin på ett användbart sätt: Nästan inga kvantitativa sambandsanalyser Underskott på praktiskt användbara kvalitativa narrativ Anknyta egna resultat till forskning: Gott om bidrag till den dubbla hermeneutiken Litet intresse för lärares praktiska teorier Transaktionell framställningsform dominerar stort 10

11 Problemet med lös tolkningsram Tolkningsram: (1) innehållslig teori om hur ett område bör förstås eller förklaras, (2) metodologiska riktlinjer. En lös tolkningsram vägleder dåligt till intressant empiri (problem för 34%). T.ex. enbart allmän socio-kulturell teori utan teori för precisa områden. 11

12 Exempel på för lös tolkningsram både i teori och metodologi Uppsats 15: Vad talar lärare om när de diskuterar barns behov? Litteraturgenomgång om socio-kulturell teori (mycket om maktrelationer, som föga tas upp i empirin). Tre gruppintervjuer med lärare får handla om helt olika saker, utan styrning från forskarens sida (enbart om rörelsebehov; mest om en specifik pojke; vikten av föräldrakontakter samt resursbristen i kommunen). Det går inte att skapa ett sammanhang i empirin. 12

13 Exempel på bättre teoretisk och metodologisk grund Uppsats 6: Motsvarar ett elevhälsoteam en praktikgemenskap och följer det skollagens betoning av hälsofrämjande arbete? Teori om praktikgemenskap, frirumsmodellen och salu- togent arbete. Intervjuer och observationer av möten. Nyanserad fallstudie av hur laget hanterar sitt inre arbete och skolan som miljö. Bedömning av hur relevanta begreppen engagemang, gemen- samma och produktiva föreställningar om arbetet samt gemensam inriktning är. 13

14 Design- eller analysinslag Ekholm & Lander: Nya utvärderingspraktikan. starkt induktiv ansats generella sökbegrepp specifika sökbegrepp varianter av generella tankekartor teorianknytning specifika tankekartor teoribaserade prov o. enkäter med fasta svarsalt. starkt deduktiv ansats 14

15 Generella sökbegrepp (sorterar, utan stark teori) t.ex. SWOT-analys: strenghts, weaknesses, opportunities, threats. 15

16 Specifika sökbegrepp med teoretisk grund T.ex. i studie av upplevelser av medelåldern: projekt o. fakticitet (viktigt begreppspar hos Sartre och Heidegger) Ödman, P-J (1979) T.ex. i en studie av relationer o. innehåll i sex- o. samlev- nadsundervisning: makt o. manipulering Giota, J & Lander, R (2004) 16

17 Kombination av generella och specifika sökbegrepp i analys av ledningsorganisationen hos en fristående skolkoncern: För datainsamlingen - SWOT i personalgrupper + personalenkät För analys - delvis induktiva kategorier: Externa relationer Interna relationer - koncernens ideologiska och teoretiska grund - utvecklingsorganisationenteoretiska sökbegrepp - driftsorganisationenenkät- plus intervjudata Bristfällig relation utvecklings- o. driftsorganisation inte ovanligt i skolor (Blossing, 2010), men nära relation förekommer också (Lander, 2009). 17

18 Kompletterande lärarenkät om: Betingelser för vardagsarbetet Samverkan mellan kollegor Ledningskapacitet för utvecklingsarbete Ledningskapacitet i vardagsarbetet (driften) Individuell kapacitetsupplevelse Kollektiv kapacitetsupplevelse hos personalen (Motsv mått finns även i Olin m.fl., 2014) 18

19 Tankekartor Planeringsfasen Utgångspunkt för att söka och tolka sammanhang: Samman- fattning av min teoretiska för- förståelse Kommunikationsmedel med intresserade o. deltagare i studien Underlag för att skapa intervjufrågor, observations- kategorier, enkätfrågor Analysfasen Skärper koherens o. logik i statistiska o. narrativa data Redovisningsfasen Kommunikationsmedel med publiken Underlag för granskning av validitet 19

20 Generella tankekartor t.ex. från ramfaktorteori: ramar planering mål process effekter t.ex. från programteori: handlingsteori (detta gör vi eller tänker vi göra) generativa mekanismer (detta tror vi arbetar för oss resp. emot oss) effektteori (detta hoppas vi på) 20

21 Specifika tankekartor Modeller, matriser etc som knyter specifik teori till ett särskilt innehåll. Tankekartan är inte teorin i sig, utan en samman- fattning av den teoretiska förståelse som vägleder en viss datainsamling eller dess analys 21

22 Problemram som tankekarta för utvärderingens syn på programmet Dialog och medling (Hesslefors & Lander, 2012). Facilitators’ input: content, tasks, frames, repertoares Participants’ input: generative mechanisms to be controlled or stimulated Course process as brokering between theory-practice The course as a temporary system Course output: What participants learned Course outcome: What partici- pants can achieve together with partners Course impact: What happened in the conflict area 22

23 Relationen syfte, analysenhet, urval Problem för 23%. Det är inte ovanligt att den verksamhet som man är intresserad av (analysenhet) inte förekommer på skolorna i urvalet eller att lärarna där inte vet vilken av jämförda alternativ de medverkat i eller i realiteten gjort något annat. Andra studier har lyckats rekognoscera sitt under- sökningsfält och riktat urvalet mot relevanta grupper. 23

24 Kvantitativt bortfall: Tre av fem studier med enkätmetodik har litat helt till frivillighet i besvarandet och inte sökt upp respondenterna där de haft tid att svara. Svars- frekvensen blev 20, 31 resp. 50 procent. Två studier använde hela klasser och fick tid för enkätbesvarandet av rektor eller lärare. Svarsfrek- vensen blev hög. 24

25 Mycket få sambandsanalyser Uppsats 17 använder korstabeller för att demonstrera skillnader mellan olika räknesätt i antal rätta svar. Ingen uppsats använder t.ex. korrelation eller varians- analys eller regression Vanlig missuppfattning: Kvantitativa metoder handlar enbart om hur vanligt något är, men kan inte använ- das för att utröna mönster eller orsaksförhållanden (vilket kvalitativa metoder sägs vara bra på). 25

26 Sambandsanalys: Håll gärna isär skolor, försök, lärargrupper etc Lärargrupper i försök med praktik på gy: Positivt om upplevt stöd från projektledaren67%72%64%58% - projektgruppen22%54%53%0% - skolledningen22%40%42%58% Vilka kvalitativa data kan förklara dessa skillnader? - Varför är inte alla nöjda med projektledarnas stöd? - Vad gör projektledarna som mera sällan projektgrupp o. skolledning inte gör? - Varför upplevs projektgruppen och skolledningens stöd så olika på olika ställen? 26

27 Enkätmått för utvärdering av försök med coaching över ¾ år på en H-skola. (Jfr om index, Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2014, s 74, app. 2-3) Strul a. jag skolkade ofta från lektionerna b. jag kom ofta för sent till lektionerna c. jag glömde ofta det jag skulle ha med till arbetet på lektionerna d. jag var dålig på att lägga upp mitt hemarbete, det blev för lite gjort f. jag hade svårt att sitta still och jobba på lektionerna Kapacitetsupplevelse för självreglering - allmänt a. jag är bra på att lägga upp skolarbetet så att jag hinner med det b. jag klarar av att planera veckans arbete så att jag vet vad jag skall göra f. jag lyckas planera tiden för mitt skolarbete på ett bra sätt Kapacitetsupplevelse för självreglering - kommunikation e. jag är bra på att visa en skolkamrat hur hans/hennes arbete kan bli bättre g. jag är bra på att diskutera med lärare om arbetsuppgifter jag gjort färdiga h. jag är bra på att förklara för mina föräldrar vad jag arbetar med i skolan 27

28 Förändringar över perioden (medelvärdesdifferenser) 28

29 Samband med social bakgrund: Ett slags mått: Kulturellt kapital (näraliggande Bourdieus begrepp). Komplettering av skolverkets SALSA-analys: Betingande faktorerGenerativ mekanismEffekt Föräldrars utbildningÖverföring avMerit- Född utomlandskulturellt kapitalvärde Kön Resultat: Kulturellt kapital viktigare än föräldrars utbildning, men samverkar med den senare. Utländsk bakgrund är negativt för meritvärdet, men positivt om föräldrarna har överfört kulturellt kapital. Kön relativt betydelselöst. (Hansen & Lander, 2009) 29

30 Hur kan man mäta överföring av kulturellt kapital? Enkätfrågor till elever i åk 9 (index) Hur ofta gör någon av dina föräldrar detta? (Femgradig skala från aldrig till ofta) diskuterar politik med dig diskuterar samhälls- eller miljöfrågor med dig pratar med dig om böcker, filmer eller tv-program hjälper dig att förstå saker du tycker är svåra i skolarbetet 30

31 Förslag att diskutera nästa gång: Pröva fallstudier Pröva programteori Pröva praktiskt användbara narrativ 31

32 Referenser Blossing, U. (2010): Viktiga rum och tider när skolor vill förbättra undervisningen för eleverna; i Ekholm, M; Lund, T, Roald, K & Tislevoll, B (red): Skoleutvikling i praxis. Oslo: Universitetsforlaget. Djurfeldt, G; Larsson, R & Stjärnhagen, O (2014): Statistisk verktygslåda – samhällsveten- skaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra uppl. Lund: Studentlitteratur. Ekholm, M & Lander, R: Nya utvärderingspraktikan. Nedladdat 1/ från Giota, J & Lander, R (2004): Samtal och undervisning om sex och samlevnad. Projekter- farenheter och personaleffekter i tre kommuner i Västra Götalandsregionen. IPD-rapport, nr 2004:08. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Hansen, M & Lander, R (2009): Om statens verktyg för skoljämförelser: Vem vill dansa SALSA? Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 14 nr 1 s 1–22. Hesslefors, E & Lander, R (2012): Laboratory for dialogue. Program theory for a course about dialogue and mediation in international conflicts. Stockholm: Folke Bernadotte Academy. Lander, R. (2009): Mobilisering av teknologi och organisation för skolans mål och tid; i Foss Lindblad, R. & Lander, R. (red): Att säkra det osäkra – reflektion och makt i skolans utvär- dering. Lund: Studentlitteratur. Olin, A; Lander, R; Blossing, U; Nehez, J & Gyllander, L (2014). Processledare för skolut- veckling….. RIPS-rapport nr 5. Göteborgs universitet: IPS. Ödman, P-J (1979). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: AWE/Gebers. 32


Ladda ner ppt "Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Rolf Lander: ”32 uppsatser. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen vid."

Liknande presentationer


Google-annonser