Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om att formulera forskningsbara frågor 2010-11-15 Inga Wernersson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om att formulera forskningsbara frågor 2010-11-15 Inga Wernersson."— Presentationens avskrift:

1 Om att formulera forskningsbara frågor Inga Wernersson

2 Vetenskapliga metoder... beprövade metoder för att systematiskt och noggrant undersöka, beskriva och förklara verkligheten

3 Forskningsprocessen  Val av problem/frågeställning  Vad vet vi redan? (orientering om tidigare forskning)  Formulering av forskningsfråga - val av ansats  Utformning och genomförande av undersökning  Beskrivning, analys och tolkning av data  Slutsatser och diskussion om resultat  Dokumentation och presentation  Kritisk granskning av andra forskare

4 Frågeställning Problem: Det relativa arbetslöshetstalet för ungdomar (15-24 år) är (september 2010) 24,0%. Vilket definieras som ett socialt problem. Kan man forska om detta? Hur?

5 Att välja problem  Eftersträva ”mycket kunskap om ett litet problem”! (jmf att få lite kunskap om ett stort problem)  Använd befintliga teorier och begrepp! (jmf ”data talar för sig själva”)  Krångla inte till det med onödigt många tjusiga begrepp!  Samla inte för mycket data (– och inte för lite)!  Anpassa metoden efter problemet!

6 Silvermans råd  Undvik ”sociala problem”. En god undersökning måste avgränsas och preciseras för att resultaten ska vara pålitliga – sociala problem är inte sådana.  Tänk teoretiskt. Teoretiska begrepp hjälper till att hålla ordning på våra tolkningar.

7 Grundläggande begrepp som man behöver för att formulera sin forskningsfråga  Modellen allmän ram för hur man (perspektiv)ser på världen  Begreppen ide inom en viss modell (noggrant bestämd typ av tankeenhet)  Teorien uppsättning begrepp som definierar och/eller förklarar ett fenomen/en företeelse  Hypotesett testbart antagande  Metodologien generell ansats för forskning  Metoden specifik forskningsteknik

8 Om nödvändighet av ”känsla för...”  Känsla för historisk förändring T ex ord och företeelser har inte samma innebörd vid olika tidpunkter  Känsla för ”politisk korrekthet” T ex vad som identifieras som sociala problem kan vara politisk strategi  Känsla för sammanhang T ex olika ord och företeelser har olika innebörd/konnotationer i olika sammanhang

9 ”Kvantitativa” och ”kvalitativa” metoder Widerberg: ”Kvalitativ forskning syftar alltså till att klargöra ett fenomens karaktär, medan kvantitativ forskning handlar om att fastställa mängder” (s 15)... ”Den kvalitativa forskaren ställer frågor av typ: ”Vad betyder fenomenet?” medan den kvantitativa forskaren frågar: ”Hur vanligt är fenomenet?” och ”Vilka är sambanden?”.

10 Men... För att kunna ställa frågor om hur vanligt något är måste man definiera ”något” d v s man har en uppfattning vad det betyder/är....och... För att förstå vad något betyder använder man (ofta) kunskap om hur vanligt det är och hur det hänger ihop med andra fenomen (samband).

11 Kvantitativt: Strukturer/mönster – Kvalitativt: Unika individer/grupper  Med kvalitativa metoder studeras (oftast) enskilda individer/grupper – den ”unika” upplevelsen betonas.  Med kvantitativa metoder studeras strukturer och kategorier – gemensamma ”mönster” betonas.

12 Forskningsmetoder – för datainsamling/-konstruktion Observation Textanalys Intervjuer (Enkäter) Audio- eller videoinspelningar

13 Observationer I kvantitativa studier: - Förundersökningar för t ex utveckling av enkäter - Strukturerade observationer (t ex med bestämda tidsintervall) där kategorier av händelser analyseras med statistiska metoder I kvalitativa studier: - Fundamentala för att förstå andra kulturer/subkulturer – analys av helheter

14 Textanalyser I kvantitativa studier: - Innehållsanalys t ex att räkna förekomst av vissa ord och uttryck eller typ av utsagor I kvalitativa studier: - Identifiera och förstå deltagares/författares kategorier

15 Intervjuer I kvantitativa studier: - ”attitydundersökningar” med bundna svar till stora slumpmässiga urval - kategorisering av öppna svar för statistisk analys I kvalitativa studier: - ”lågstrukturerade” med öppna svar till små urval

16 Audio- eller videoinspelningar I kvantitativa studier: - kategorisering av tal, blickar och kroppsspråk för statistisk analys I kvalitativa studier: - förståelse av tal, blickar och kroppsspråk

17 Några tänkbara avgränsningar av problemet ”ungdomsarbetslöshet”: Samhällsperspektiv: - Arbetsmarknad – hur får man unga i arbete? - Samhällsekonomi – vad är den långsiktiga effekten av ungdomsarbetslöshet på ekonomin? - Vad betyder utbildningssystemets utformning? - Hur har arbetslösheten förändrats över tid? o s v... Individperspektiv: - Hur påverkar arbetslöshet i ungdomen privatekonomin över livstiden? - Vilka effekter har arbetslöshet på identitet och självuppfattning? - Hur upplevs den akuta ekonomiska situation bland arbetslösa ungdomar? - Vilka livsstilar utvecklas bland arbetslösa ungdomar? - Hur påverkar arbetslöshet familjebildning? - Är upplevelsen att vara arbetslös olika i olika situationer? o s v...

18 Olika frågor – olika metoder - Vad är den långsiktiga effekten av ungdomsarbetslöshet på ekonomin? - Hur upplevs den egna ekonomiska situation bland arbetslösa ungdomar?

19 Fyra variationer på det kvalitativa temat (Naturalism observationer av aktörer i autentiska situationer. Söker individers och naturliga gruppers innebörd och meningsskapande.) Ethnometodologi beskriver hur medlemmar och grupper skapar social ordning. Observationer/intervjuer. Fokus på upplevelse/uppfattning snarare än handling.

20 variationer forts... Emotionalism söker förstå mänskliga erfarenheter genom olika former av intervjuer eller livshistorier Postmodernism tar avstånd från objektiv sanning och generella teorier. Använder berättelser mm

21 Hur upplever arbetslösa ungdomar sin akuta ekonomiska situation? Finns tidigare forskning? Teorier? Begrepp? Vad menar vi med ”upplever”? Finns olika former av arbetslöshet? ”Akut ekonomisk situation” –vad är det? Är det ekonomin som är viktig? Skall frågan vidgas?

22 Undersökningar trovärdighet  Den enskilda undersökningens kvalitet Reliabilitet (tillförlitlighet) Validitet (trovärdighet/fruktbarhet)  Det enskilda resultatets räckvidd Generalisering/extern validitet

23 Kriterier för bedömning av forskning (Silverman s 276): 1. Passar metoden för forskningsfrågan? 2. Är kopplingen till tidigare forskning tydlig? 3. Finns tydliga kriterier för hur urval, datainsamling och analys? 4. Stämmer metodernas känslighet med vad som behövs för forskningsfrågan? 5. Var datainsamling och dokumentation systematisk? 6. Används accepterade analysmetoder? 7. Är analysen systematisk? 8. Finns en adekvat diskussion om hur teman, begrepp och kategorier har tagits fram ur data? 9. Finns adekvat diskussion om evidens för och emot forskarens argument? 10. Görs en tydlig distinktion mellan data och tolkningen av data?

24 Hammersley om ”sanning”  Validitet bestäms av tilltro till vår kunskap, men inte på visshet om dess sanning  Verkligheten antas vara oberoende av de påståenden forskaren gör om den  Verkligheten ses alltid genom särskilda perspektiv; sålunda representerar våra förklaringar den, de reproducerar den inte

25 Reliabilitet  ”…i vilken utsträckning ens resultat kan upprepas”  ”…i vilken utsträckning det finns slumpmässiga fel”  ”relaterat till noggrannhet, korrekthet, precision i mätningar/observationer”

26 Validitet  ”ett tests förmåga att mäta det man avser att mäta”  ”i vilken utsträckning vi verkligen undersöker det vi avser att undersöka”  ”i vilken utsträckning vi kan undvika systematiska fel”  ”… i vilken mån ens resultat stämmer överens med verkligheten”

27 Validitetsverktyg  Alltid försöka finna motargument mot de egna slutsatserna (falsifiera)  Analytisk induktion – noggranna jämförelse av alla fall och eventuella korrigeringar av kategorier  Kontinuerlig jämförelse – alla fall jämförs med varandra  Analys av avvikande fall  Alla fall används i analysen  Lämplig tabulering – enkla kvantifieringar

28 Generalisering  Statistisk generalisering = slutsats från stickprov till population  Teoretisk generalisering Hypotestestning Komparativ analys t ex jämförelser mellan olika fall  ”Igenkännlighet” upplevelse av att tolkning stämmer med erfarenhet

29 ”Det trilaterala sanningsbegreppet” korrespondens mening användning

30 Forskningsetiska krav  Informationskravet  Samtyckeskravet  Konfidentialitetskravet  Nyttjandekravet CODEX – regler och riktlinjer för forskning 

31 Etiska grundproblem  Forskningskravet - värdet av förväntat kunskapstillskott - vetenskapliga metodkrav - praktiska förhållanden  Individskydds- kravet - psykiskt eller fysisk skada - förödmjukelse eller kränkning - integritetshotande


Ladda ner ppt "Om att formulera forskningsbara frågor 2010-11-15 Inga Wernersson."

Liknande presentationer


Google-annonser