Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Stephen Hwang Utbildningsutskottet, 12 maj 2016. Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Stephen Hwang Utbildningsutskottet, 12 maj 2016. Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik."— Presentationens avskrift:

1 Stephen Hwang Utbildningsutskottet, 12 maj 2016

2 Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik och olika system för forskningsfinansiering samt lära av dem. En god forskningspolitik och bra modell för forskningsfinansieringen i Sverige ger en god utveckling av forskningens kvalitet

3 Översiktens innehåll 1.Svensk forskningspolitik i en internationell jämförelse 2.Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling 3.Att jämföra länder – hur klarar sig svensk forskning 4.Slutsatser och rekommendationer

4 Sveriges forskningspolitik i en internationell jämförelse ” this country is notable for its jumble of different policy goals and tendency to keep adding new ones, with an apparent disregard for how this may affect the universities’ ability to stay at the forefront of knowledge renewal in terms of new discoveries and understanding.” (Öquist & Benner 2012)

5 2. Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling

6 Från EUA:s Define rapport 2015 Indikatorer för finansiering av utb o forskn

7 Bedöma prestation: 1) Indikatorer 2) Kollegial bedömning Kontrakt mellan regering och lärosäten: Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling PrestationsbedömningLänder IndikatorerSE, NO, DK, FI, AU, SK, BE (Fl), CZ Kollegial bedömningUK, NZ, IT, PT, PL, AU, ES* Länder KontraktAT, DK, IT, DE (delar), FR, EE, FI, IE, LV, GB-EN, NL

8 Några internationella jämförelser - Danmark Mer framgångsrik inom forskningen (bibliometri) än Sverige Ingen explicit forskningspolitik formulerad av regering & riksdag Informell styrning genom ”kontrakt” regering- lärosäten Stor andel direkta forskningsanslag (ca 74%) ca 40% av basanslag baseras på dr-examen och bibliometripoäng (ung. norska systemet)

9 Några internationella jämförelser - UK Har varit framgångsrik inom forskningen (bibliometri) – men har haft en klart sämre utveckling än de främsta En ”intermediär”, HEFCE, fördelar medel till lärosäten Liten styrning från regering o riksdag Liten andel direkta forskningsanslag (41%) Fördelar ca 25 % av direkta anslaget genom peer- review process (infördes 1986) som kostade ca 3,2 miljarder sek 2014

10 Några internationella jämförelser - Nederländerna En av de mest framgångsrika inom forskning (bibliometri) Forskningspolitik formulerad av regering & riksdag – men stor respekt för sektorn Profilering genom ”kontrakt” mellan regering och enskilda lärosäten, 7% av medlen baseras på kontrakten Samlat anslag för utbildning och forskning Nationellt kvalitetssystem (sedan 1993) där lärosätena själva anordnar utvärdering med peer-review Ingen prestationsbaserad system för forskning (däremot för fo utb: dr examina)

11 3. Att jämföra länder – hur klarar sig svensk forskning?

12 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien. Utveckling av impact för Sverige i förhållande till jämförbara länder

13 Svårt att jämföra länder v g nivån på finansiering Stora skillnader avseende: Lokalkostnader Skattesituation Finansiering av doktorander Bedömning av vad som räknas som FoU Oräknade subventioner Utbetalning följt av återtagande av medel Studera istället effekten av förändrad finansiering

14 Förändring av antal top 10% artiklar per ny finansieringsenhet förklarar en mycket stor del av variationen Relationen mellan publiceringsförändring ( ) och finansieringsförändring ( ). Varje punkt motsvarar ett land. ”Mer Medel  Mer framgång” Olika länder

15 Relationen mellan publiceringsförändring ( ) och finansieringsförändring ( ). Varje punkt motsvarar ett land. Länder som är mer framgångsrika

16 Relationen mellan publiceringsförändring ( ) och finansieringsförändring ( ). Varje punkt motsvarar ett land. Länder som är mindre framgångsrika

17 Länder ordnade efter avvikelse från linjen Mer framgångsrika länder Mindre framgångsrika länder

18 Kvalitetsvärderingens effekt Länder med kvalitetsvärdering Länder utan kvalitetsvärdering

19 Effekten av nationell peer-review värdering Länder med kvalitetsvärdering Länder utan kvalitetsvärdering Länder med peer review förd.system

20 Andel projektfinansiering enl OECD (van Steen) Effektivitetsindex Funding modes and the performance of national research systems Ulf Sandström, Ulf Heyman, Peter van den Besselaar (manuskript) Länder utan nationellt kvalitetsvärderingssystem Länder med nationellt kvalitetsvärderingssystem

21 Slutsatser av en noggrann analys Nationella kvalitets- och effektivitetsvärderings- system verkar öka effektiviteten men behöver inte vara kopplade till finansiering. Effektiviteten verkar minska med ökande projektfinansiering. Det finns inget som pekar på att fördelning av medel via peer-review ger en bättre effektivitet

22 Basfinansiering % Steen, J. v. (2012), “Modes of Public Funding of Research and Development: Towards Internationally Comparable Indicators”, OECD Science, Technology and Industry Working Papers, 2012/04

23 4. Slutsatser och rekommendationer

24 Två länder som inspirerar Nederländerna och Danmark Utmärkande drag: - Hög kvalitet på forskningen - Stark kvalitetskultur - Långsiktiga villkor: stor autonomi med hög andel basanslag, - Ökad profilering bland lärosäten

25 Rekommendation 1 Öka tydligheten om lärosätenas olika roller och utveckla långsiktig profilering

26 Rekommendation 2 Utveckla lärosätenas förmåga till strategisk förnyelse och prioritering: öka basanslaget till minst 65%, samordna eller slå ihop statliga fo-finansiärer öka möjlighet att flytta anslag mellan utbildning och forskning

27 Från EUA:s Define rapport 2015  samlat anslag utbildning & forskning

28 Rekommendation 3 Stärk lärosätenas kvalitetskultur med eget ansvar för kvalitetsutveckling: nationellt kvalitetssystem likt NL inget FOKUS system utred införande av bibliometrisystem likt NO/DK

29 Tack för uppmärksamheten! Rapporten finns att ladda ner här: Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education


Ladda ner ppt "Stephen Hwang Utbildningsutskottet, 12 maj 2016. Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik."

Liknande presentationer


Google-annonser