Samordnad individuell plan, SIP Västernorrland

En presentation över ämnet: "Samordnad individuell plan, SIP Västernorrland"— Presentationens avskrift:

1 Samordnad individuell plan, SIP Västernorrland
Barn, vuxna och äldre En förmiddag om Samordnad individuell plan. Planen heter också ” individuell plan enligt SoL eller HSL” men enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket vi här förkortar SIP. SIP gäller för personer i alla åldrar oavsett vilka behov av vård och stöd man har från flera utförare som behöver samordnas. Idag har vi fokus på barn och unga Viveca Axelsson

2 Uppdrag psykisk hälsa Nils Varg Viveca Axelsson nils.varg@skl.se
Viveca Axelsson Presentera oss Viveca Axelsson

3 Innehåll Syfte med SIP Vad är SIP? Vad säger lagen? Vilka är berörda?
SIP en process När SIP? Film Reflektion utifrån vinjetter Delaktighet barn och unga Planen Olika erfarenheter. Hur många deltagit i SIP? Gått utbildning? Snabb genomgång grunderna Fördjupa oss i vissa saker som kommer frågor om, fastnar i Ska få reflektera utifrån några fall Viveca Axelsson

4 Varför SIP Varför SIP Verksamheter inom kommun, landsting och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade, duktiga experter på just sitt sakområde, vilket är positivt MEN …. Det medför också att olika verksamhetskulturer växer fram med egna begrepp och rutiner som underlättar arbetet inom den egna verksamheten men inte när man ska arbeta tillsammans mellan verksamheter emellan. Eller Vi organiserar oss i struprör med vattentäta skott mellan olika huvudmän. Inom respektive stuprör organiserar vi oss i sugrör, (enheter) och inom stuprören i hårstrån (grupper). Vi kan ha olika dokumenthanteringssystem inom en verksamhet, vilket inte underlättar när vi behöver samordna vårt arbete. Om individens behov inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att den skickas runt mellan hårstråna, sugrören och stuprören, utan att den får det stöd som den behöver och har rätt till. Viveca Axelsson

5 Lisa är 14 år deppig av och till,  BUP har kontakt med Lisa och föräldrarna kontakt med BUP
skolkar en del från skolan  elevhälsan och lärare har kontakt med föräldrarna har tagits för snatteri,  polisen och socialtjänsten blev inkopplade, Polisen har kört henne till akuten en gång då man hittade henne nästan medvetslös ute i en park, alkohol och ev något annat? intox Har utretts för en Asperger-diagnos  föräldrarna får råd och stöd från habiliteringen Barnkliniken  diabetes Alla undrar vad alla andra GÖR egentligen för Lisa!!!! Viveca Axelsson

6 Vad är SIP? VAD ÄR DÅ en SIP? En lag strax gå in på
Plan/ Blankett prata lite om i em Viveca Axelsson

7 Ett redskap för samordning
SIP är framförallt ett verktyg som ska användas för att individen ska få det stöd och den hjälp den behöver och har rätt till utifrån sina behov. Ett verktyg för att samordna det stöd verksamheterna ger. Insatserna behöver samordnas så att de skapar en helhet och en tydlighet för för barnet/familjen/individen. Pusslet behöver bli helt! Viveca Axelsson

8 Socialtjänstlagen 2 kap § 7 Hälso- och sjukvårdslagen § 3 f
Pågående stöd från flera verksamheter eller Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning Lagtexten finns i HSL 3 f och i SoL 2 § 7. Det är samma lagtext i båda lagarna. Vad säger lagen? En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det samtidigt finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Viveca Axelsson

9 Socialtjänstlagen 2 kap § 7 och Hälso- och sjukvårdslagen § 3 f
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående God man mm.? Fråga Nils? Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Samtycke från båda vårdnadshavare för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla många aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. I vissa kommuner/landsting finns lokala riktlinjer med tidsgräns för inom vilken tid en plan ska vara upprättad. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här familjen. När det gäller barns delaktighet återkommer vi till det. Även närstående kan delta om familjen vill det. Viveca Axelsson

10 Innehåll i planen Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Vissa saker måste vara med i planen – Återkommer till planen senare idag Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. brukaren/patienten själv kanske har ett önskemål eller den som hen har mest kontakt med. Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Viveca Axelsson

11 Vilka kan få en samordnad individuell plan?
Alla - som har behov av samordning för att få sina behov tillgodosedda Gäller alla åldrar Gäller all typ av problematik Alla oavsett ålder, problematik kan få en SIP Det krävs inga diagnoser eller speciella besvär, det behöver inte heller vara komplex problematik, det gäller oavsett vilka svårigheter jag har, det som krävs är att det finns ett samordningsbehov för att man ska få det stöd man behöver Viveca Axelsson

12 Vilka yrkesverksamma? Gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvård i landstinget Gäller alla verksamheter inom socialtjänsten Myndighet, utförare, LSS, råd och stöd Vård utförd av privata aktörer Skyldigheten att göra SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl psykiatri som den somatiska vården, rehabilitering, habilitering samt MVC Till socialtjänsten räknas myndighetsdel, utförardel och även s.k råd och stödverksamheter. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar även de som får behoven tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det kommer alltså vara landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer. Viveca Axelsson

13 Skola Förskola Skollagen, 29 kap 13 § Inget hindrar att skolan deltar
Skolan har juridisk skyldighet att samverka när socialnämnden begär det om barn riskerar att fara illa Elevhälsan inte skyldighet initiera SIP Inget hindrar att skolan deltar Regionala/lokala överenskommelser beskriver skolans delaktighet Skolledning och elevhälsa ha kunskap om SIP Skolan har inte enligt lag skyldighet att kalla till SIP. Däremot har de samverkansskyldighet utifrån annan lagstiftning. Elevhälsan som arbetar enligt HSL har inte heller skyldighet att kalla till SIP då lagregleringen gäller de som arbetar enligt HSL inom landstinget. Det betyder inte att de inte kan delta i SIP arbetet, inget hinder för att skolan är delaktig. Skolans delaktighet är viktigt eftersom de som ser barnen mest och kanske då också upptäcker behoven. Hur skolans delaktighet i SIP ska se ut regleras ofta i de lokala överenskommelserna om samverkan. Skolan kommer med all säkerhet att delta i möten där SIP upprättas så det är bra om de har kunskap om SIP Viveca Axelsson

14 Exempel på andra viktiga aktörer
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen SIS Kriminalvården Polisen Hemsjukvård Tandvård God man - Ombud - Förvaltare NILS! Förutom de som har skyldighet att kalla eller delta i SIP finns det många andra aktörer som är viktiga att ha med i arbetet och som kan/behöver bjudas in till samordningsmöte. Här är några exempel, det finns säkert fler. Viveca Axelsson

15 SIP är inte bara en plan eller ett möte, det är en hel arbetsprocess med olika steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I lokala rutiner/riktlinjer finns ofta mer detaljer om hur en process kring SIP kan se ut Denna processkarta finns i boken Använd SIP – ett verktyg vid samverkan VISA BOKEN BARN OCH VUXNA (kan laddas ned)från uppdrag ps. hälsa / webutb länk till Inod Visa senare Viveca Axelsson

16 Ett familjeperspektiv
Länk till SIP. Pappa och pojke. Visa gärna denna film som ger ett familjeperspektiv på SIP. Filmen är drygt 8 minuter lång. Internetuppkoppling krävs. Viveca Axelsson

17 Statistik SIP Vi vet inte riktigt vad som är en rimlig nivå men
Både i Sthlm och här Finns utvecklingsmöjligheter Viveca Axelsson

18 Viveca Axelsson

19 När SIP? Olika SIP Ett kort möte Flera möten
”SIP är väldigt bra, jag önskar bara att det hade gjorts långt tidigare!” Inte ett koncept. Inte bara komplexa situationer ska göra SIP?? Väntat för länge. SIP är väldigt bra jag önskar bara att det gjorts långt tidigare. Ska inte skicka runt först, ska inte lämna utan stöd för inte är eniga om var ska få stöd, ska inte förvänta oss att de ska bära runt information emellan verksamheterna Tillfällen där SIP görs kommer att vara olika. Korta möten där skapas tydlighet. Flera möten för att kunna upprätta en SIP. Strax prata mer om näret! Viveca Axelsson

20 Ett samverkansmöte utan delaktighet är inte SIP
SIP och delaktighet SIP kräver delaktighet Barnkonventionen – HSL - SoL Delaktighet ger bättre resultat Ett samverkansmöte utan delaktighet är inte SIP Enbart barn Vuxna mer i em Nils och Mårten. Inte bara SIP. Barnkonventionen barn rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Behöver stöd i att kunna uttrycka vad vill tycker Även i HSL och SoL God vård ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med brukaren 5 § Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776). Forskning visar dock att patientens delaktighet i att planera och genomföra sin egen vård och behandling förbättrar vårdens resultat. Delaktighet kan se olika ut, allt ifrån att bli lyssnad på till att vara med och bestämma. Delaktigheten startar i och med samtycket. Ska vara med redan i planeringsstadiet, (i beslutsfattande processen) inte informeras i efterhand. Om inte vill vara delaktig ska åtminstone informeras Viveca Axelsson

21 Förarbete Behov upptäcks Samtycke
Planering med brukare - vårdnadshavare – barn Jag tror att det stärker ens självkänsla om man får vara med och bestämma! Delaktigheten ska finnas med hela vägen Ju noggrannare förarbete desto större chans att får ett kvalitativt bra möte, delaktighet samt att uppnår bättre resultat. Planering med vårdnadshavare/individen kan ofta innebära ett möte. Viveca Axelsson

22 Delaktighet Barns delaktighet Anpassad information, möteslokal
Rutiner för barns deltagande Se barn som kompetenta Att vara delaktig behöver inte betyda att man är med från början till slut på ett möte och detta är antagligen speciellt viktigt att fundera över när det gäller barn. Även om barnet väljer att inte delta går det att säkerställa att barnets röst blir hörd på något sätt. Kan behöva anpassningar – Få begriplig information om SIP – Vad ska ske vilka deltar- hur kommer det att gå till – Anpassning av var träffas – låta barnet välja? Tydliga rutiner till personal- hur gör vi? Västernorrland utvecklingsarbete inom socialtjänsten. Synen på barn – rapporter/studier som visar att barn tänker och agerar mer än vi tror ibland. (Barns agency) Har olika strategier för att uppnå vad vill. Anette Bolin/Emma Sorbring När många vill hjälpa till. Förväntas inte vara aktiva- leka eller vara uttråkade (Vill delta) Barn ses inte som tillräckligt kompetenta- Skydda barnen – men upplever en massa som blir obegripligt för dem om vi inte låter de vara med tar med dem, . Behöver involveras Hur delaktigheten ska ske beror på ålder, mognad och motivation hos barnet den unge. Anstränga sig för att få med barnets röst. Alla vinner på detta. Viveca Axelsson

23 Förbered ungas delaktighet
Ge tid att fundera/förbereda sig Berätta om sin åsikt för någon Skriva ett brev Ha en stödperson med sig Delta under del av möte Delta via teknisk lösning tex. högtalartelefon/webb Här är några exempel på hur barns delaktighet kan se ut: Hur vi kan skapa bättre förutsättningar för dem att delta Behöver mer tid – inte förvänta oss ska kunna uttrycka direkt på mötet Någon träffar barnet innan och förmedlar barnets röst på mötet. Barnet/den unge skriver ner vad tycker och vad vill. Förstår inte språket. Barnet/den unge är med på mötet men har en stödperson med sig som förklara vad som sägs och som stöder barnet att framföra sin vilja, sina önskemål. Barnet/ den unge är med delvis på mötet. Medverkan via teknik, tex via högtalartelefon eller ett webverktyg. Viveca Axelsson

24 När SIP? Bedömning SoL HSL Brukaren
Huruvida SIP kan vara av godo eller inte är alltid en bedömning. En bedömning som enligt lagen hälso och sjukvården eller socialtjänstens personal ska göra. Om någon begär en SIP ska det i princip göras. KOMMER ATT GÖRA OLIKA BEDÖMNINGAR! Brukaren Viveca Axelsson

25 När SIP? Syftet med SIP Samordning Heltäckande stöd Behovet i centrum
Tydlighet Gemensam plan Delaktighet Till hjälp i sin bedömning kan man ha syftet med SIP som utgångspunkt Lagen om SIP har tillkommit för att man har sett ett behov. Hur ser det ut på dessa områden, fungerar det eller behöver det förbättras att samordna insatser, ge ett heltäckande stöd utifrån behov och inte utifrån vad verksamheter erbjuder, skapa tydlighet- en helhetsbild så alla inblandade vet vad som pågår och vad som ska ske, och upprätta en gemensam skriftlig plan Skapa Delaktighet! Viveca Axelsson

26 Inventering Pågående insatser Behov av insatser Många insatser
Tydlighet kring insatser För verksamheter För familjen Samstämmiga mål Fungerande insatser Problembild och syfte med SIP Göra en inventering: Vilka insatser finns, saknas något, eller är det kanske alldeles för många insatser samtidigt, är det tydligt vad alla gör, vet verksamheterna vad de andra gör (mål-insatser) vet familjen vem som ska göra vad och varför, är målen någorlunda samstämmiga, är en insats beroende av att någon annan gör något, Kan också ha hjälp av att tänka utifrån; Vad är problemet? Har problemet en koppling till syftet med SIP. SIP löser inte allt! Resursbrist – verksamhet i gungning– personalbrist-hög omsättning Inte att har åsikter om vad andra borde göra, Varje verksamhet gör egna bedömningar och tar egna beslut. Inte reda ut oenigheter emellan verksamheter Inte reda ut oenigheter emellan föräldrar Kanske SIP i senare skede. Viveca Axelsson

27 När behövs SIP? Psykisk sjukdom och missbruksproblematik
Allvarliga psykiska sjukdomar Personer med funktionsnedsättning Ungdomar med stora psykosociala behov Dementa med behov av somatiska insatser Behovet av att kalla till SIP är alltså en bedömningsfråga. En bedömning som ni som verksamhetsföreträdare ska göra. I förarbetena till lagstiftningen nämns några särskilda målgrupper som man tänker särskilt behöver SIP. Det är personer med: Psykisk sjukdom och missbruksproblematik Allvarliga psykiska sjukdomar Personer med funktionsnedsättning Ungdomar med stora psykosociala behov Dementa med behov av somatiska insatser Vi återkommer till när man kan vara uppmärksam på om det kan behövas en SIP Viveca Axelsson

28 Exempel från landet? SIP i ett sammanhang Vissa grupper I viss ordning
Pågående kontakt? Annan samverkan SIP existerar inte i ett vacuum för sig själv utan befinner sig ofta i ett sammanhang med andra saker som pågår parallellt. I vilket skede kan det då vara lämpligt att göra SIP? Fortfarande en bedömning. Något att diskutera, vända och vrida lite på, prova Ge exempel: Utgår från att vissa grupper har behov, exv placerade barn, funktionshinder, ensamkommande Har välfungerande samverkansstrukturer, lyft in SIP En samverkanstrappa med olika steg där SIP kommer in när gjort vissa andra saker. Sagamotala.se Exv inte SIP när gör förhandsbedömning inget att komma med. Tänker utifrån verksamhetsperspektiv, familjen kan ha behov nu! Bra med tydliga riktlinjer men också viss risk att väntar för länge, inte gör en egen bedömning om alltför reglerat. Pågående kontakt inte enligt lagens intention. TÄBY rutiner för, träffa först. BRA! Försiktighet med att avvisa, risk fortsätter skicka runt. Ibland framkommer saker i samverkansmöten som inte framkommer i enskilda kontakter. Ex Gotland. Höjt vårdnadsbidrag. Familj själv kontakt bedömde inte aktuell, när verksamhetsrepresentant tog kontakt gjorde en annan bedömning Annan samverkan – nästa bild Viveca Axelsson

29 Konsultation-rådgivning
SIP och andra möten? Information Konsultation-rådgivning Nätverksmöte Samverkansmöte Motivationsmöte Försvinner inte olika typer av möten finns fler. Ex: SIP inte bra! Var inte ett SIP möte, något helt annat. Vad är det vi ska åstadkomma? Vad är syftet med mötet? Även om syftet är ett annat finns inget hinder för att upprätta en SIP om behov av det finns och kriterierna för SIP är uppfyllda. Informationsmöte – (en förälder) någon vill ha info om vilket stöd en verksamhet kan erbjuda. Mötet hålls förutsättningslöst. Konsultations/rådgivningsmöte - en aktör eller (förälder) brukare vill ha stöd i hur man ska arbeta vidare och om en annan verksamhets insatser behövs. Om det vid mötet visar sig att det finns ett behov av den andre huvudmannens insats kan en SIP upprättas. Nätverksmöte - om föräldrar, aktörer, närstående med flera samlas för att informera, samråda och besluta hur man ska arbeta vidare. Vid mötet vill man förtydliga vem som ska göra vad och en SIP upprättas. Samverkansmöte- kan vara samma som nätverksmöte. En SIP kan upprättas om man behöver tydliggöra vem som ska göra vad. Motivationsmöte - oftast med föräldrar och/eller barnet där särskilt motivationsarbete behövs för att kontakt ska få tas med annan verksamhet. SIP-möte - om föräldrar, barn och andra aktörer samlas särskilt med avsikt att upprätta en samordnad individuell plan för att barnet ska få sina behov tillgodosedda av både socialtjänst och hälso-och sjukvård Viveca Axelsson

30 Prata med grannen om det finns behov av en SIP
Vinjetter Läs vinjett! Prata med grannen om det finns behov av en SIP Reflketera Viveca Axelsson

31 Lars 45 Bor på en gård med ett mindre jordbruk. Är gift med två tonårsbarn. Har en längre tid haft en ökande alkoholkonsumtion och dricker alltmer destruktivt. Blev nyligen anmäld för vanvård av djur. Strax därefter förlorade han sitt körkort som han är beroende av för sin försörjning. Konsekvenserna ledde fram till en depression och ett allvarligt suicidförsök. Han försökte gasa sig till döds. Lars har inte tidigare haft kontakt med psykiatrin eller missbruksvården men vårdas nu inom den psykiatriska heldygnsvården. Ekonomin är dålig och de riskerar att behöva sälja gården. Hustrun och barnen är mycket oroliga för Lars höga alkoholkonsumtion och höga blodtryck. Lars är mycket ovillig att söka hjälp då han inte vill att myndigheter ska blanda sig i deras liv. Viveca Axelsson

32 Josef 3 år Går hos barnmedicin pga medfött hjärtfel och föräldrarna har en samtalskontakt med kuratorn där. Josefs pappa har sedan några månader en depression. Förskolan har anmält till socialtjänsten då de ansåg att Josefs föräldrar behövde stöd i sitt föräldraskap. Josefs föräldrar har nu stöd från familjebehandlare inom socialtjänstens råd och stöd verksamhet. Dessutom har Josefs pappa kontakt med vuxenpsykiatrin. Josefs föräldrar tycker de har många kontakter Viveca Axelsson

33 Sofie 40 år Har schizofreni, medicinerar via injektion. Senaste skovet med inläggning för tre år sedan. Träffar psykiatrin 1g/månad för sin injektion, det fungerar bra. Har även svår reumatism får behandling 2 gr/v. Har rullstol och färdtjänst. Går i öppen verksamhet 3 dgr/v där hon sysslar med allehanda hantverk. Hon ställer även ut i den lokala konsthallen. Sofie har hemtjänst 1g/v och hjälp med städ och tvätt. Övrigt hushållsarbete klarar hon. Ledsagning 1g/v för att kunna bada. Viveca Axelsson

34 Klara 17 år Diagnos autismspektrumtillstånd sedan 3 år. Under året haft flera perioder av depression och inte gått till skolan. Spelar då dataspel och vänder på dygnet. Bor med mamma och 2 yngre systrar. Skilda föräldrar, träffar pappa när hon själv vill. Fått stöd i form av ”kortis” och kontaktperson men vägrar ta emot insatserna. Har träffat BUP två gånger under året men vill inte ha behandling. Börjat använda våld mot sina syskon. Mamman kontaktar då BUP och socialtjänstens ungdomsenhet. Viveca Axelsson

35 Bengt 65 år Bengt har bott hemma hos mamma Lena i hela sitt liv. Lena tar hand om Bengt och sköter mat, städning och tvätt. Bengt har svårt med sociala kontakter. Han har kontakt med öppenvården för psykisk ohälsa och medicinerar, det fungerar bra. På anhörigutbildningen har Lena berättat att hon vill flytta till ett serviceboende för att få mer hjälp och stöd i vardagen men hon är orolig för hur det ska gå för Bengt som aldrig har klarat sig själv. Viveca Axelsson

36 SIP i förhållande till andra planer
Kort om planen/mallen. Får mkt frågor om. Få se en exempel plan Har andra planer ska göra Skillnaden mot andra planer är att de ofta är skapade för en viss grupp, en viss ålder, en viss verksamhet eller en viss problematik. SIP SKA VARA EN ENKEL, SAMLANDE OCH TYDLIG PLAN DÄR INDIVIDENS SAMTLIGA INSATSER/STÖD SKA FRAMGÅ. Individens plan. Den ska inte innehålla bedömningar och långa underlag eller berättelser. Det ska tydligt framgå vem som gör vad. Den benämns ofta som individens plan, dvs det är inte någon verksamhets plan. De som finns i de olika planerna kan bli en del av SIP Viveca Axelsson

37 Mål Alice träffade en katt. – Vilken väg ska jag ta, frågade Alice.
– Det beror rätt mycket på vart du ska, svarade katten. – Jag vet inte, sa Alice. – Då gör det detsamma åt vilket håll du går, svarade katten. Ur Alice i Underlandet av Lewis Caroll. Mål ska finnas med i planen. Annars vet vi inte om vi är på rätt väg och kommer någonstans. Ska kunna följa upp om det går åt rätt håll. Hjälper Viveca Axelsson

38 Att sätta mål Långsiktigt och övergripande
Att Lisa går i skolan Pelle och mamma vill bråka mindre Kortsiktiga, konkreta och mätbara Vara i skolan vid skolstart 3 dagar i veckan Stanna kvar i skolan hela skoldagen 2 dagar i veckan Ett samtal om dagen med Pelle som inte avslutas med konflikt Över verksamhetsgränser olika erfarenheter av / vana vid I mallen huvudmål och delmål Huvudmål – kan vara mer övergripande och långsiktiga Behöver brytas ner och vara mätbara annars går de inte att följa upp Viktig att familjen/barnet/individen är med och sätter mål. Realistiska förberedas Var och en ansvar för sin insats och uppföljningen av det arbetet. Kommer kanske med mål till det gemensamma arbetet. Enkla och konkreta Mos Anna Melke Viveca Axelsson

39 Exempel plan Nils! Viveca Axelsson

40 Viveca Axelsson

41 Viveca Axelsson

42 Viveca Axelsson

43 www.uppdragpsykiskhalsa.se WWW.UPPDRAGPSYKISKHALSA.SE Klicka på
Viveca Axelsson

44 Viveca Axelsson

45 SKL.SE Viveca Axelsson

46 Supportfunktion för SIP-frågor, varje torsdag fm
Supportfunktion för SIP-frågor, varje torsdag fm. Kontaktuppgifter finns på webben. Viveca Axelsson

47 www.SIPkollen.se Hur är det att få en SIP?
Jag tycker att personalen lyssnade på mig Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad Jag tycker att jag fick svar på mina frågor Jag upplever att det vi kommit överens om i den samordnade individuella planen följts Ges möjlighet att svara på frågan om de vill svara på enkäten eller inte i enlighet med prestationskraven 2015 för barn och unga men ni kan även använda den i ert arbete med vuxna. Ålder Kön Insatsgivande kommun respektive landsting Viveca Axelsson

48 Viveca Axelsson

49 Gradera svaren Viveca Axelsson

50 Diagram Bemötande Medbestämmande Relevans Struktur Information
Uppföljning Viveca Axelsson

51 Viveca Axelsson

52 Grundkrav och prestationer
Viveca Axelsson