Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin.

En presentation över ämnet: "Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin."— Presentationens avskrift:

1 Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin

2 Innehåll Skillnader mellan undersökningar/åtgärder Länsstyrelsens roll Källor till ”diskussion” Exempel från två åtgärdsobjekt

3 Undersökningar Samarbete i en projektgrupp för att nå ett gemensamt mål (färdig Huvudstudie = möjlighet till åtgärder) Gemensamt mål = inga motstående intressen ”Låga” kostnader (0,5-5 Mkr) = liten egeninsats Inom länsstyrelsens kompetensområde (miljö)

4 Undersökningar (forts) Passiv kommunAktiv intresserad kommun Behov av stödSjälvgående Pådrivande aktiv lst--->Medverkande lst

5 Åtgärder Åtgärder = verkställande av huvudstudien Detaljnivån i huvudstudien ofta låg  särskilt vad gäller återställning ”Höga” kostnader (2-200 Mkr) = kännbar egeninsats Inte länsstyrelsens kompetensområde (bygg) Komplicerade projekt = behov av bra organisation

6 Åtgärder (forts) Sammanfattningsvis;  Det gemensamma målet är att genomföra åtgärderna  Enskilda detaljer blir sannolikt föremål för diskussion (särskilt sånt som inte beskrivits eller diskuterats tidigare)  Kännbar egeninsats = kommunala förväntningar om ”mervärden”  Ofta svåra och komplicerade projekt Vad göra?

7 Länsstyrelsens roll Lst är finansiärer! Kanske bör ni finnas med, även i åtgärdsfas? Passiv kommunAktiv intresserad kommun Behov av stödSjälvgående Pådrivande aktiv lst--->Granskande lst Hur göra?

8 Pådrivande aktiv länsstyrelse – i konflikt med rollen som finansiär? – kommunen har ett ansvar som beställare… Enbart granskande länsstyrelse – problem med insyn och information? – kan upplevas byråkratiskt… Medverkan i styrgrupp ?  möjlighet till information och insyn  ev. beslutfattande i stora, principiella frågor  dialog och bättre samarbetsklimat

9 Källor till diskussion Kommunala ”mervärden” Den kommunala egeninsatsen Länsstyrelsens roller (finansiär, tillsyn, prövning) Projektorganisation Behov av ekonomiskt ”mothåll”

10 Förutsättningar/Verktyg Bidragsförordningen Särskilda beslut från NV/lst Vägledning/rapporter från NV ”Hushålla väl med statens medel” (verksförordningen) LOU (regional TSM i konkurrensfrågor )

11 Exempel 1) Impregneringsanläggning – CCA Åtgärdskostnad = 50 Mkr Liten kommun som lst har bra kontakt med a)Kommunens egeninsats Kommunen yrkar att tillgodoräkna sig ersättning för massor som använts vid sluttäckning av den kommunala deponin, motsvarande omhändertagande vid annan anläggning (exklusive transport) Lst medger att den faktiska kostnaden för hantering, utläggning etc får inräknas i egeninsatsen, skillnad mot kommunens förslag = 4 Mkr

12 Exempel 1) Impregneringsanläggning – CCA Åtgärdskostnad = 50 Mkr Liten kommun som lst har bra kontakt med b)Kommunala mervärden Kommunen vill anlägga park med bänkar och asfalterad GC-väg intill området som ersättning för tidigare ”stig” Lst medger att smal grusad stig kan anläggas, enligt principen återställning till ursprungligt skick. Skillnad mot kommunens förslag 0,7 Mkr

13 Exempel 2) Massafabrik, del av tidigare industriområdet Åtgärdskostnad = 15 Mkr Liten kommun som lst har bra kontakt med a)Ekonomiskt mothåll mm Kommunens anlitade projektledare agerar inte för att bemöta entreprenörens krav på tillkommande kostnader och förslag på alternativa lösningar Lst eget stöd i projektet ges mandat att föra en diskussion i kommunens ställe. Resultatet, kreditering på 0,6 Mkr och förlängd garantitid

14 Erfarenheter Projektorganisation viktig – länsstyrelsens roll förändras i någon utsträckning Diskutera och respektera varandras roller i projektet Använd de verktyg som finns – gärna beslut/villkor, men med omdöme Upp med allt på bordet, tidigt! Ställ frågor, sunt förnuft räcker långt…