Vad är (fristående) yrkesexamina ? Möjlighet att påvisa yrkesskickligheten (genom fristående yrkesprov) oberoende hur de kunskaper och färdigheter som.

En presentation över ämnet: "Vad är (fristående) yrkesexamina ? Möjlighet att påvisa yrkesskickligheten (genom fristående yrkesprov) oberoende hur de kunskaper och färdigheter som."— Presentationens avskrift:

1 Vad är (fristående) yrkesexamina ? Möjlighet att påvisa yrkesskickligheten (genom fristående yrkesprov) oberoende hur de kunskaper och färdigheter som ingår i yrkesskickligheten erhållits och utvecklats Svarar mot gemene uppfattning (vems?) om yrkesskicklighet i givna uppgifter inom en given bransch under en given tid Arbetslivet (ej utbildningssystemet) och uppgiftshelheterna i arbetet som utgångspunkt Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

2 Varför yrkesexamen ? > De stora efterkrigstida åldersgruppernas behov > Ta vara på (erkänna) den yrkesskicklighet som erhållits genom arbete/erfarenhet > Höja befolkningens utbildningsnivå > Internationalisering (EU:s examensdirektiv) > Flexibilitet, minskade kostnader (10% jämfört med sedvanlig utbildning) > Ökad samverkan mellan utbildning och arbetsliv > Arbetslivets verkliga behov som utgångspunkt (hur kartlägga?) > Kvalitetssäkring genom trepartsprincipen Centrala principer för förverkligande > Deltagande skulle inte begränsas genom förhandskrav på utbildning eller arbetserfarenhet > Arbetslivsrepresentanterna en central roll i förverkligandet > Yrkesbevis som bevis på erkänd yrkesskicklighet > Styrning genom examensgrunder > Arrangeras som självständiga och i anknytning till yrkesinriktad vuxenutbildning > Relativt få bredbasiga examina Behörighetsgivande examen (gesäll- och mästarbrev) inom givna yrkeskategorier (lag från 1972) år 1992 i drygt hundra yrken (1857 examinander) Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

3 Trepartsprincipen som grund för kvalitetssäkring gällande yrkesskicklighet Lärare Arbets- givare Arbets- tagare Bedömning av yrkesskicklighet Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

4 Utvecklingstendenser/Problem > Intresset för examina var inte lika stort som man hade förväntat sig > Hårda kriterier i början – få som erhöll examina > Nationella krav/kvalitetsnivåer (regionala/lokala behov?) > Yrkesexamina anknutits allt starkare till (förberedande) utbild- ning och tvärtom (förhållandet mellan utbildning och fristående examina) > Förberedande utbildning i stället för information (om krav och kriterier) > Ett stort antal enskilda examina (över 300) och enskilda moduler (över 1000) > De personliga studieplanen svåra att förverkliga (resurskrävande) > Finansieringen > Examensgrunderna utvecklats i långsam takt (saknas inom vissa områden) > Blivit det gängse sättet att utvärdera yrkesskicklighet (även inom ungdomsutbildningen) > Stor variation från bransch till bransch (olika traditioner, situation på arb.marknaden) Arbetsgivarnas intresse och delaktighet ? Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

5 Utbildningsstyrelsen > Styr och koordinerar > Fastställer läroplans/examensgrunderna > Fastställer betygsmodeller > Tillsätter examenskommissionerna Utbildningskommissionerna > Utarbetar examensgrunderna Examenskommissionerna > Övervakar examina inom sitt område (t.ex. avgifter) > Ingår avtal med anordnare > Preciserar tillvägagångssätten och kriterierna för utvärdering > Fastställer examensprestationerna och beviljar examensbetyg > Tar initiativ till utvecklandet av examensgrunderna och verksamheten Utbildarens och anordnarens skyldigheter (enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning) > Yrkesprov betraktas som en del av den förberedande utbildningen, är en del av deltagande i utbildningen/undervisningen (finansiering) > Förberedande utbildning och yrkesprov förverkligas per modul > Examensgrunderna som utgångspunkt för läroplaner > Personliga studieprogram > Tidigare studier och arbetserfarenhet bör räknas till godo > Förverkligas i samverkan med arbetslivet > Förpliktelse att utvärdera förberedande utbildning och ordna möjlig- het till deltagande i fristående examen Organisationen kring yrkesexamina Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

6 Yrkesprov Den tidsmässigt* avgränsade helheten under vilken yrkesskickligheten skall påvisas och utvärderas Bedöms/utvärderas av bedömare (och examinanden) Kan förverkligas t.ex. som; = en enskild uppgift eller en uppgiftshelhet (verklig eller simulerad) = ett teoretiskt prov i anknytning till utbildningen = en (avslutande) del av en praktikperiod = ett kundarbete Två ytterligheter a) en ”översättning” av arbetsuppgifter, en uppgifts- helhet i arbetslivet som förverkligas i en i någon mening konstgjord/simulerad miljö och situation b) ”verkliga” arbetsuppgifter som förverkligas i en autentisk miljö och situation *Den tidsmässiga variationen från några timmar till flera veckor Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

7 Olika typer av uppgifter (sätt att påvisa yrkesskickligheten) > olika typer av skriftliga uppgifter (flerval, svar, essäer, uppsatser) > problemslösningsuppgifter (skriftliga, muntliga, ”färdighetstestande”) > praktiska uppgifter (få någonting att fungera, klarar av att färdigställa) > (arbets)ritningar > dagböcker/rapporter > portfolio > (utvecklings)projekt > par/gruppuppgifter kan utvärderas t.ex. genom > genomgång/-läsning > observation > självvärdering/peer-review > diskussion > feedback från kunden Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

8 Vad är yrkesskicklighet ? Hur kan yrkesskickligheten påvisas ? Hur kan yrkesskickligheten utvärderas ? Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

9 Många olika aspekter på yrkesskicklighet kunna utföra/göra (tillsammans med andra - kolleger/kunder/patienter) veta om/känna till kunna lösa problem (förutse) kunna utvärdera själv (på olika sätt) kunna utveckla/finna nya sätt (innovativ/kreativ) kunna marknadsföra/sälja vara förberedd för framtida utveckling och förändring Hur kommer till uttryck och påverkar utformning av yrkesprov ? Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

10 Olika perspektiv på yrkesskicklighet Uppgiftsrelaterad enskilda, från sammanhanget lösgjorda prestationer, resultat, kunskaper Individrelaterad de uppgiftshelheter, processer, simuleringar som individen är involverad i, processering av kunskaper Socialt relaterad att kunna förstå, hantera och utveckla de relationer, spänningar, utmaningar som existerar i ett arbetsgemenskap rätta svar Förmåga till reflektion Rätta frågor Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

11 Yrkes skick lighet delområden innehållsligt (kognitivt) färdighetsmässigt (psykomotoriskt) socialt (psykosocialt) kontexten Modul/YP Modul/ YP kontext kontext som helhet Yrkesskicklighet påvisa genom yrkesexamen och yrkesprov Utvärdering Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

12 Utvärdering av yrkesskicklighet i samband med yrkesprov Var ? I en konstgjord (skolan) eller autentisk miljö (en verklig arbetsplats) Vem ? Lärare, arbetslivets representanter, arbetskamrater, medexaminander, examinanden själv Vad ? Kunskaper eller färdigheter ? Det som man kan återge, reflektera kring eller förutse ? Syften/målen, processen eller resultatet Yrkesspecifika eller allmänna kvalifikationer ? Hur ? En eller flera metoder ? En eller flera utvärderare ? Utgångspunkt för att kunna ta ställning till frågorna Ett antal för yrket kännetecknande arbetsuppgifter/ uppgiftshelheter betraktade i en naturlig miljö Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

13 Utvärdering av yrkesskicklighet Vad en person kan och vet Hur en person tänker, prosesserar, löser problem, är kreativ, simulerar Varför personen agerar som hon gör - betydelsen av kuns- kaper, handlingar och känslor Objektiv, statiskt i förväg bestämd Subjektiv, öppen, förhandlinsbar Dynamisk, relativ, spännings- laddadrelaterad till omgivnin- gen, situationen, medarbetarna Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

14 Objektiva, skriftliga uppgifter Ett antal normerade, lösgjorda prestationer En simulerad (muntlig/ skriftlig) planering av en arbetsprocess Arbete i en konstgjord simulerad miljö Arbete i en verklig miljö under verkliga betingel- ser (arbetstider, kamra- ter m.m.) A. B. C. Grundläggande, yrkesspecifika rutiner (kunskaper och färdigheter) Mera omfattande processer problemslösning, innovativitet kreativitet Social förmåga kundanpassning, stresstålighet m.m. Utvärdering av yrkesskicklighet I olika sammanhang Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

15 Utvärderingen kan vara (Turpeinen 1998) a) auktoritärt, objektivt, kvantitativt (pragmatiskt – ”det fungerar”) b) auktoritärt, subjektivt, kvantitativt-kvalitativt (”mästaren vet och kan”) c) en dialog i ett socialt sammanhang som tar fasta på kvaliteterna i det man som åstadkommit under processens gång Hur skall kravnivåerna/kriterierna för utvärderingen definieras ? > så att den svara mot verkligheten (uppgifterna i arbetslivet) > så att de förstås på samma sätt av samtliga parter > så att de kan mätas ? (godkänd/icke-godkänd) > så att skillnaden mellan de olika examina är entydig Utvärdering av yrkesskicklighet Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

16 Orsaker till deltagande i yrkesexamen (enligt Haltia & Lemiläinen 1998, N 61) 1.Bättre lön 31 % 2.Formell behörighet 25 % 3.Underlätta arbetssökande 23 % 4.Utvecklande av yrkesskickligheten 18 % Om yrkesexamen och yrkesprov - Petri Salo/Åbo Akademi

17 Om yrkesexamen och yrkesprov Petri Salo/Åbo Akademi Maj 2000 Innehåll: Systemet med yrkesexamen Yrkesprov Utvärdering av yrkesskicklighet www.oph.fi/nayttotutkinnot/ www.oph.fi/oppisopimus/ www.mol.fi/ Källor: > Hallituksen esitys Eduskunnalle ammattitutkintoja koskevaksi lainsäädännöksi (våren 1993) > Haltia, P. & Hämäläinen, V. 1999. Näyttötutkinnoissa vaadittava pätevyys. Työelämän tutkinnot 4/1999. Helsinki: Opetushallitus. > Haltia, P. & Lemiläinen, M. 1998. Näyttötutkinnot ja työelämän vaatimukset. Työelämän tutkinnot 5/1999. Helsinki: Opetushallitus. > Hämäläinen, K. 2000. Föreläsning om utvärdering inom examensmästarutbild- ningen, maj 2000, Vasa > Ammattitutkintolain toimeenpano. Promemorior av undervisningsministeriets arbetsgrupper 10/1996 > Turpeinen, R. 1998. Ammattitaito ja sen arviointi näyttökokeissa. Työelämän tutkinnot 4/1998. Helsinki: Opetushallitus. > Utbildningsstyrelsen 1997. Examina för arbetslivet. Anvisningar för examenskommissioner och examensarrangörer. Helsingfors:Utbildningsstyrelsen > Utbildningsstyrelsen 1999. Fristående examina 1.1.1999. Examina för arbetslivet 5/1999.Helsingfors:Utbildningsstyrelsen. Om yrkesexamina på Internet Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen/Vasa tel: 06- 32 47 412 e-post: psalo@abo.fi