4. Mekanismer och processer

En presentation över ämnet: "4. Mekanismer och processer"— Presentationens avskrift:

1 4. Mekanismer och processer
B. Mental health Mot en evidensbaserad praktik vad gäller förebyggande, vårdande och rehabiliterande insatser för personer med psykiska hälsoproblem 2. Vardagslivet 1. Health promotion 5. Implemen- tering 4. Mekanismer och processer 3. Personcentrerad vård

2 Health promotion Preventivt arbete för att identifiera riskbruk av alkohol och droger och motverka missbruk – Hanne TØnnesen m fl Mental Health First Aid – Bengt Svensson, Lars Hansson m fl inom CEPI

3 Vardagslivet Ett stort antal beskrivande projekt, t ex
Boende (Lars Hansson m fl) Socialt liv (Lars Hansson, Tommy Björkman m fl) Vardagslivets aktiviteter (Mona Eklund, Ulrika Bejerholm, Christel Leufstadius m fl)

4 Personcentrerad vård Flera interventionsprojekt, t ex
Arbete med stöd – supported employment (Ulrika Bejerholm, Tommy Björkman m fl) Utvärdering av antistigmakampanj (Lars Hansson m fl) Berikning av kommunala dagverksamheter (Mona Eklund, Christel Leufstadius m fl) Vardagsrevidering för kvinnor med stressrelaterad ohälsa (Mona Eklund, Lena-Karin Erlandsson m fl) Integrerad psykiatrisk rehabilitering (Bengt Svensson, Lars Hansson m fl) Rehabilitering som inkluderar kroppskännedom (Amanda Lundvik Gyllensten m fl)

5 Mekanismer och processer
Metodstudier, instrumentutveckling, teoriutveckling (Mona Eklund, Lena-Karin Erlandsson, Ulrika Bejerholm, Dennis Persson m fl) Gästforskare Aaron Eakman på besök i september

6 Implementering Studeras i relation till olika interventioner
Supported Employment (Ulrika Bejerholm, Tommy Björkman, Lars Hansson, Bengt Svensson mfl) Case Management (Lars Hansson, Tommy Björkman m fl)

7 Mental illness and mental disability
Lars Hansson Bengt Svensson Tommy Björkman Marie Cedereke Bertil Lundberg

8 Reaction by Neighbours to Community Mental Health Centre in UK
8

9 Stigmatisering, diskriminering av personer med psykisk sjukdom
Målgrupper Allmänheten Professionella Studenter Brukare Studier ”Hjärnkoll” (Handisam) Sjuksköterskor Framtida professionella Erfarenheter, konsekvenser

10 Indivudual Placement & Support, RCT
Projektledare Ulrika Bejerholm

11 Forskningsevidens En stor proportion av personer med långvarigt psykiskt funktionsnedsättning kan, med stöd, få och behålla reguljärt arbete, visar 11 IPS-RCT studier (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Becker et al 1998; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001; Meuser, et al, 2004; Latimer et al, 2006;Burns et al, 2007; Wong et al, 2008; Bond, Drake & Becker, 2008))

12 Individual Placement Support
Vanligt arbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede (Bond, 2008)

13 IPS i Malmö FINSAM finansierar arbetscoacher, ca 3,5 miljon
Forskningsprojektet utgår från Vårdalinstitutet vid Lunds universitet, i samarbete med FK, AF, Malmö kommun och psykiatrin, och FINSAM Finansiering: FINSAM finansierar arbetscoacher, ca 3,5 miljon FAS ansökan, 2 miljoner Vårdalinstitutet finansierar postdoc-forskare helt och doktorander till viss del, IPS-utbildning, material m.m.

14 Co-workers Head of SE: Ulrika Bejerholm
Co-workers: Caisa Hofgren & Tommy Björkman PhD student: Cecilia Areberg, Annika Lexén, Daniel Ekeblom 0,75 research assistant (I arbetsterapeut, 1 psykolog) Miles Rinaldi, IPS-specialist, London (Burns, et al, 2007) Other researchers/co-workers: Staffan Johansson, Henna Hasson, Kristian Bolin, Rickard Stenmark, Lars Wahlgren FINSAM: 2,5 ES Region Skåne: Head of psychiatry, Head of psychosis unit, Head of generel psychiatry unit, 5 team leaders, all staff Private Psychiatry, Integrerad Närsjukvård Malmö, INM, 2 teamleaders, 1 co-ordinator, all staff Social Insurance Agency: Head of SIA, 2nd Head of SIA, 4 handling officers Employment Agency: Head of EA Malmö municipality: Head of …

15 Design RCT design IPS-projektet genomförs som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie (Deane, 2006; GRADE, 2004; Kazdin, 2003) Deltagarna (120) randomiseras till en IPS- grupp (train then place) och en kontrollgrupp (place then train)

16 Outcomes Arbetsmått: erhållet arbete, månadsinkomst,
varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt) Icke-arbetsmått: upplevd hälsa, engagemang och delaktighet i samhället, livskvalitet, arbetsroll, ”empowerment”, självkänsla, kognitiv och sociala förmåga, psykiatriska symtom, hälsoekonomi Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 6 månader efter avslutad IPS. Samtliga deltagare kommer att intervjuas IPS-fidelity: efter 6, 12, 18 och 24 månader Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Deltagare i studien, arbetscoacher, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas. Arbetsmiljö och arbetsplatsanpassning. Implementeringsdata Stigma - Attityder till psykiskt sjukdom hos de psykiatriska teamen, arbetscoacher, deltagarna, vårdpersonal och andra

17 Vocational outcomes: 6 months

18 Non-vocational outcomes: 6 months
A difference was found between measurement points at baseline and 6–months for IPS group concerning Quality of life (p=0.005) and Engagement in daily activities and community participation (p=0.005) No difference between measurement points for control group (Quality of life p=0.12, Engagement p=0.71).

19 (ME, CL, UB, flera doktorander)
Dagverkamhet för personer med psykiskt funktionshinder – ett projekt i flera steg (ME, CL, UB, flera doktorander) Jämförelse av personer som går i dagverksamhet med slumpmässigt utsedd jämförelsegrupp DV-gruppen större socialt nätverk, värderar sina aktiviteter något högre, har lägre utbildning, konsumerar psykiatrisk vård i mindre utsträckning Inga stor skillnader; kan DV-insatserna optimeras bättre? Kvalitativa studier för att identifiera aktiviteter som ger upplevelser av mening Lönearbete och andra vardagliga aktiviteter kan ge likartade meningsupplevelser Karakteristika för att berika DV identifierades

20 Instrumentutveckling
Instrument för att karakterisera aktiviteterna vid DV-enheter – en brukarvariant och en personalvariant Utveckling och utvärdering av program vid DV-enheter 8 enheter – randomiserat urval till interventions- resp kontrollenhet Interventionen består av identifieraing av ”luckor” och skräddarsydda lösningar Interventionstiden 7 månader med två uppföljningar (6+12 mån efter) Utvärdering av valfrihetsreform Studie med tidsseriedesign och 3-4 mätpunkter Reflekterar organisatorisk nivå och individnivå

21 Vi från Mental Health tackar för uppmärksamheten!