Ladda ner presentationen
1
Forum för genusvetenskap
Institutionen för samhällsvetenskap, Sundsvall Siv Fahlgren, docent i genusvetenskap
2
Mittuniversitetet i siffror
Tre campusorter 600 kurser 50 utbildningsprogram 30 magister/master ca studenter ca 240 forskarstuderande 80 anställda professorer Drygt 1 000 anställda 909 mkr i omsättning (år 2011)
3
Genusvetenskap GR (A), Introduktion till Genusvetenskap A1, 15 hp
Syftet med kursen är att ge en allmän introduktion till det genusvetenskapliga och feministiska kunskapsområdet samt till hur genus kan utvecklas som ett vetenskapligt perspektiv inom övriga vetenskapsområden. Centrala begrepp och vetenskaps- och kunskapsteoretiska frågor inom det genusvetenskapliga området behandlas. Därigenom ska kursdeltagarna få en utgångspunkt för att förstå och problematisera dagens diskussion kring kön, genus och jämställdhet
4
Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp
Kursen vänder sig till dig som är intresserad av samtida feministisk debatt samt hur genus är relaterat till andra sociala dimensioner och livslinjer. Kursen ger grundläggande kunskaper om hur genus interagerar med andra sociala kategoriseringar så som etnicitet och klass, liksom ålder och sexualitet samt vilka konsekvenser detta får i relation till människors livsvillkor i det moderna samhället
5
Genusvetenskap GR (A), Lika villkor i undervisning, lärande och forskning I, 7,5 hp
Kursen vänder sig till dig som verksam lärare och forskare inom universitet och högskola, samt till andra intresserade av en grundläggande kunskap om hur maktdimensioner som kön, sexualitet, klass, etnicitet och funktionsförmågor påverkar organisation, utformning och genomförande av yrkesverksamheten inom högre utbildning på sätt som skapar olika villkor.
6
Kön – genus? Vardagsdiskursen:
två ”naturliga” eller ”biologiska” kön, man och kvinna, som är varandras motsatser, utifrån olika roller kring sexualitet, barnafödande och omsorg. Utifrån dessa två kön har vi sedan kommit att förstå ”normal” sexualitet som heterosexualitet, också den har framställts som ”naturgiven”.
7
Det genusforskningen visat är ….
Hur vardagsdiskursen representerar synsätt, idéer, som därmed skulle kunna tänkas annorlunda, men som har ”naturliggjorts” (Fahlgren 1999, Thurén 2000; 2002, Kulik 1987) Hur man till dessa synsätt har knutit en lång rad andra försant-hållanden (Elwin Novak och Thomsson 2003; Thurén 2002, Fahlgren 1999; 2002; m.fl.). Allt detta som vi gör kring kön får sedan konsekvenser för hela vårt samhälleliga liv (Thurén 2002, Thurén 2000) och skapar olika handlingsutrymmen för män och kvinnor.
8
VAD HAR GENUSFORSKNINGEN LÄRT OSS?
Genusordning, könsmönster: förhållandena inom politik, ekonomi, kultur, utbildning, hälsa, familj, sexualitet m.m. hänger ihop och bildar ett rörligt könsmönster, en genusordning som innefattar en sorteringsprincip (män – kvinnor) och en ordningsprincip (norm – den andra)
9
Intersektionalitet Ain´t I a woman? Skillnaderna inom könen
eller mellan kvinnor (män) är stora i relation till Klass Ras/etnicitet Ålder Sexualitet…….
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.