Den kommunala ekonomin – omvärldsbevakning

En presentation över ämnet: "Den kommunala ekonomin – omvärldsbevakning"— Presentationens avskrift:

1 Den kommunala ekonomin – omvärldsbevakning
Bokslutsdagen 2014 Malmö Håkan Hellstrand, SKL

2 Disposition – det här ska jag prata om:
Skatteunderlaget – Varför så bra? Vad måste klaffa? Konjunktur kontra långsiktig trend – återhämtning ger ”snabb” tillväxt! Internationell ekonomisk utveckling – Europa i släpar efter resten av världen Svensk ekonomisk utveckling – inhemska faktorer bär upp återhämtningen Bra eller dålig utveckling på arbetsmarknaden? Budgetpropositionen ur ett makroperspektiv Målet om offentligt finansiellt sparande

3 BNP och realt skatteunderlag
BNP 3,3 1,7 2,0 Produktivitet 2,8 0,9 1,6 Arbetade timmar 0,5 0,8 0,4 Realt skatteunderlag 1,5 1,1 bidrag från: Sysselsättning 0,7 0,3 Pensioner 0,2 0,1 Priseffekt 0,6 Övrigt -0,2 0,0 Svagt kortsiktigt samband mellan BNP och skatte- underlaget. Arbetade timmar viktig komponent, men … … real ökning även utan timökning, tack vare priskomponenten. Betydligt svagare ökning på sikt …

4 Konjunkturåterhämtning ger högre tillväxt
Diagram 4 • Arbetade timmar resp. potentiella timmar Miljoner timmar per kvartal, säsongrensade värden Finanskrisen bröt hög- konjunkturen 2008. Återhämtningen som inleddes 2010 kom snabbt av sig. Därefter utdragen lågkonjunktur. Återhämtningen tar fart under slutet av 2014. Normalkonjunktur nås vid mitten av 2016. Källa: SCB och Sveriges kommuner och Landsting.

5 Tabell 7 • Försörjningsbalans Procentuell förändring
2012 2013 2014 2015 BNP 0,9 1,5 2,0 3,5 Import –0,5 –0,8 5,2 7,8 Hushållens konsumtion 1,6 2,9 3,2 Offentlig konsumtion 0,3 1,1 1,8 Stat 3,6 0,0 Kommunsektorn 0,1 1,3 1,9 Fasta bruttoinvesteringar 3,3 –1,1 4,9 8,2 Lagerinvesteringar* –1,2 0,2 Export 0,8 –0,4 2,8 6,9 Summa användning 0,5 4,7 BNP kalenderkorrigerad 2,1 Svag BNP-tillväxt och 2013, något bättre i år och tydligare återhämtning 2015. Inhemska delar spelar större roll än normalt. Exporten ger inte samma utväxling som tidigare. Ny prognos i december! *Lageromslag i procent av BNP Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

6 Arbetslösheten ger en bild av olika länders arbetsmarknad …
USA och UK kraftig sjunkande Tyskland och Sverige på platå Frankrike och Italien försämras

7 … men sysselsättningsgraden en delvis annan!
Tyskland och Österrike ökar USA och Danmark kvar på lägre nivå Sverige, UK och Frankrike relativt oförändrade, men på olika nivåer.

8 Ingen sprudlande optimism i Europa
Förväntningarna står och stampar. Högst nivåer i UK och Sverige. Euro-området balanserar på 100- strecket. Finland t.o.m. lägre Italien och Frankrike.

9 Betydligt bättre förväntningar i USA!
Ökad optimism under loppet av 2014.

10 Diagram 5 • Relativ arbetslöshet Procent av arbetskraften
Högre arbetslöshet än enligt prognosen hösten Vändning nedåt tar bättre fart under 2015. Arbetslösheten är runt 6,5 procent i normalkonjunktur. Källa: SCB och Sveriges kommuner och Landsting.

11 Befolkning, arbetskraft, sysselsatta och arbetslösa
Förändring från kvartal till kvartal, tusental personer, säsongrensade och trendade värden De senaste åren har arbetskraften vuxit snabbare än befolkningen. Antalet sysselsatta har ökat ungefär som arbetskraften 2013 och Därför ingen minskning av arbetslösheten trots ökad sysselsättning.

12 Diagram 2 • Hushållens konsumtion och sparande Procentuell förändring resp. procent av disponibel inkomst Sparkvoten steg kraftigt i samband med finanskrisen 2008. Sparkvoten bör närma sig normalare nivåer i takt med att konjunk- turen förbättras. Därmed kan hushållens konsumtion bidra till ökad tillväxt.

13 Offentliga sektorns skuldsättning Stabilt på låg nivå, tillgångarna överstiger skulderna
Under 90-talet uppgick bruttoskulden till 70 procent av BNP. Saldomålet infördes bl.a. för att minska bruttoskulden. Bruttoskulden har minskat till motsv. 40 procent av BNP. De finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

14 Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen, procentuell förändring
2014 2015 2016 2017 2018 BNP1 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar1 1,4 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet2 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap3 –2,2 –1,2 –0,5 –0,1 0,0 Timlöner4 3,3 3,5 KPI 0,9 3,2 Finansiellt sparande i off. sektor3 –1,1 –0,3 0,5 Konsoliderad bruttoskuld3 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1Kalenderkorrigerade. 2Procent av arbetskraften. 3Procent av BNP. 4Konjunkturlönestatistiken.

15 Olika skatteunderlagsprognoser
procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 30,2 SKL, okt exkl. BP* 4,7 4,9 28,5 Regeringen, sep* 3,2 ESV, sep* 2,9 4,3 27,4 *Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Regeringen spår ett starkt skatteunderlag kommande år till följd av arbetade timmar, löneökningar och regelförändringar.

16 Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler
Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler. Periodiserad nettoeffekt , miljarder kronor* *Offentligfinansiella effekter är uttryckta i 2015 års priser och volymer. Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. Källa: Regeringen

17 Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - kommunerna
Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 1,2 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Kommunernas statsbidrag minskas med 1,7 miljarder 2015 och 2,4 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 20 miljoner.

18 Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - landstingen
Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Landstingen kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 0,7 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 0,2 miljarder 2015 och 0,5 miljarder 2016 för att neutralisera höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Landstingens statsbidrag minskas med 0,9 miljarder 2015 och 1,3 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 11 miljoner.