Ekonomisk styrning B.

En presentation över ämnet: "Ekonomisk styrning B."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk styrning B

2 Investeringskalkylering
Långsiktiga konsekvenser Betalningsströmmar (inbetalningar och utbetalningar) Stor initialsatsning – löpande in- och utbetalningar.

3 Investeringskalkyler Olika typer av investeringar
Reinvestering - byta ut för att bibehålla kapacitet Expansionsinvestering- utökad kapacitet Rationaliseringsinv. – sänka kostnaderna Miljö- och säkerhets- investeringar

4 Investeringskalkyler Vanliga beteckningar
Inbetalningar G = Grundinvestering a = Inbetalningsöver- skott (inbet.-utbet.) R = Restvärde n = Ekonomisk livslängd i = Kalkylränta a t0 R G Utbetalningar

5 Investeringskalkyler Grundläggande begrepp
Grundinvestering Livslängd - ekonomisk Restvärde / utrangeringsvärde Inbetalningsöverskott = inbetalningar - utbet. Kalkylränta

6 Investeringskalkyler Olika investeringsmetoder
Payback metod Nuvärdemetod Internräntemetod Annuitetsmetod

7 Investeringskalkyler Felkällor - osäker framtid
Kalkylräntan - inflationen Grundinvesteringens storlek Ekonomisk livslängd / utrangeringsvärde Inbetalningöverskottets storlek Tidpunkten för in- och utbetalningar

8 Investeringskalkyler Andra faktorer som påverkar
Skattekonsekvenser (speciellt vid val av köp eller hyra) Finansieringen (framtida lånesituation, risksituation, likviditet Följdinvesteringar (ökade lager, utbildning, marknadssatsning)

9 Omsättningstillgångar exkl varulager
Nyckeltal Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl varulager Kortfristiga skulder = Kortsiktig betalningsförmåga Tumregel >= 1

10 Nyckeltal Soliditet = Eget kapital Totalt kapital
Långsiktig betalningsförmåga Stark soliditet ger stabilitet/kontroll/handlingsutrymme Stark soliditet ”dyr” finansieringslösning

11 Nyckeltal Räntabilitet
Avkastningsmått Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital

12 Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt totalt kapital
Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, RT Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt totalt kapital = Avkastning ur företagsperspektiv ”Finansieringsneutralt”

13 Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital
Nyckeltal Räntabilitet på sysselsatt kapital, Rsyss Resultat efter fin intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital = Sysselsatt kapital = Eget kapital + räntebärande främmande kapital Avkastning ur företagsperspektiv

14 Resultat efter fin intäkter & kostnader Genomsnittligt eget kapital
Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital, RE Resultat efter fin intäkter & kostnader Genomsnittligt eget kapital = Avkastning ur ägarperspektiv

15 Ekonomiska samband Hävstångsformeln
RE = RT + (RT – RS) x S/E RE = Räntabilitet eget kapital RT = Räntabilitet totalt kapital RS = Genomsnittlig skuldränta S/E = Skuldsättningsgrad

16 Resultat efter fin intäkter Genomsn.totalt kapital
Ekonomiska samband DuPont-schema Resultat efter fin intäkter Försäljning = Vinstmarginal x = RT Försäljning Genomsn.totalt kapital = Omsättn.hast.

17 Budget En ekonomisk handlingsplan för en framtida period (i siffror).

18 Budget Olika syften med budgetering
Samordningsinstrument för beslut och åtgärder på olika nivåer och avdelningar i företaget. Verktyg för kommunikation mellan företagsledning och avdelningar Styrinstrument Kontroll- och analysinstrument

19 Budget Samordnar andra planer och kalkyler
Produktkalkyler Investeringskalkyler Lönsamhetskalkyler Finansieringsplaner Övriga handlingsplaner

20 Budget ”Budgeteringscirkeln”
Budgetering - Vilka mål har vi? Genomförande Löpande redovisning av utfallet – Hur gick det? Analys av avvikelser – Vad gick snett? Reviderad och ny budget

21 Budget Dess roll i det ekonomiska systemet
Företagets ekonomisystem utgörs av de olika system som behövs för ekonomistyrningen. Redovisningen är det centrala, den ger underlag för: budgetering kalkylering

22 Organisation Består av flera saker
Organisationsform Ansvarsfördelning Belöningssystem Personalstruktur Beslutsprocesser

23 Organisation Funktionsorganisation
Industrialismens barndom funktions-organisation Nackdelar: svårt att veta var intäkterna uppstår Styr avdelningar mot: kvalitet och produktionsvolym

24 Organisation Divisioner tydligare resultatmätning
Varje avdelning har målstyrning mot ekonomiska mål

25 Organisation Matrisorganisation
I slutet av 70-talet matrisorganisation Man fick kontakt med en divisionschef och en funktionell chef Fördel: belysa problem ur flera synvinklar Nackdel: svårt att veta vem som har ansvaret

26 Organisation Matrisorganisation i industriföretag
VD Person- bilar Lastbilar Bussar Truckar Sverige Övr. Eur. Asien USA

27 Organisation De senaste åren:
Delar in resultatansvar i en liten eller större del av företaget. Fördel: medarbetarna blir mer intresserade och känner sig delaktiga Nackdel: ej kontroll över hela processen ökad administration lägre effektivitet beslut som är bra för en enhet behöver inte vara bra före en annan (enhet).

28 Organisation Resultatenhet
Resultaträkning för varje enhet samt uppföljning av kvalitet och service. Viktigt att chefen har ansvar och befogenhet Man har oftast en budget, produktkalkyler, investeringskalkyler, ABC-kalkyler Man använder sig av internpriser (annars lönsamt att utnyttja sådant som är gratis)

29 Finansiering Två typer av kapital
Eget kapital Främmande kapital

30 Finansiering Två finansieringsmetoder
Intern finansiering Kapitalrationalisering (minskade lager, PIA, ledtider maskiner, inventarier osv) Cash management Självfinansiering via vinsten Banta och slimma verksamheten (minskar kapitalbehovet) Extern finansiering Leverantörskrediter Banklån Leasing, obligations- och konvertibellån Nyemission och ägartillskott

31