Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avBritta Fransson
1
Projekt A Från teori till praktik Vad hände med Projekt A? Och varför?
2
Projekt A lärarinitiativ (speciallärare, lågstadielärare) ”oroliga” elever alternativa undervisningsmetoder 2 år - lågstadiesatsningen projektorganisation studiecirkel med aktiviteter
3
Alternativa undervisningsmetoder motorik och perception laborativ matematik läsinlärning musik och avslappning
4
Aktiviteter Fortbildning (studiedagar, friluftsdagar) Specialkurser i motorik Experter på besök Studiebesök Månadsmöten
5
Tre år senare Motoriken i specialundervisningen Diskussions- och förändringsklimat Lågstadieläraren arbetar traditionellt Spridning av motoriken inom kommunen
6
Reformer - Lgr 80 Människosyn aktiv, skapande Samhällssyn demokratiskt social jämlikhet samverkan skola-hem-omgivning Kunskapssyn kulturbundet deltagande, undersökande
7
80 talet mellan 70-talet och 90-talet Från Centralisering Regelstyrning Jakten på metoden Social jämlikhet kollektiv Mot Decentralisering Målstyrning Variation Lika möjligheter gm valfrihet individualisering
8
Projekt A – mitten av 80-talet Jämlikhet social jämlikhet Särskild undervisning invandarbarn ”oroliga” barn Lokal fortbildning Jakten på metoder
9
Organisation Förbättringsarbetets faser (Blossing) Translationsteori (Røvik) Myter (Larsson & Löwstedt)
10
Förbättringsarbetets faser Initiering(1–2 år) Implementering(3–5 år) Institutionalisering Spridning Blossing (2008)
11
Initiering - framgångsfaktorer lägesbedömning probleminventering skolideologiska samtal kunskapsstudier studiebesök konsulter projektorganisation ? Dessutom Prövade lärarna metoder i egen undervisning Delade erfarenheter med varandra
12
Translationsteorin Initieringsfasen startar ”när de nya idéerna tas hem till skolan och presenteras för lärarna” (Blossing, 2008, s. 14) Dekontextualisering Kontextualisering Översättbarhet - kontextsensitiv
13
Ex: Montessoriinspirerad matematik Reproduktion Dekontextualisering konkret material Kontextualisering göra eget montessori- inspirerat material Kontexten i vilket materialet används togs bort användningen är inflätad i Montessoripraxis synen på vad skola är som institution och organisation människosyn, kunskapssyn, syn på lärmiljö elevernas inskolade i kontexten/värdesystem
14
Ex: Motoriska övningar Teori om barns rörelsebehov och inlärning Speciallärarens specialintresse och kompetens Initiativtagare - eldsjäl Specialläraren gick vidareutbildning Förändrade synen på uppdraget och utförandet Revir Spridning inom kommunen men ej på egna skolan Är rörelseträning en lösning på problemen?
15
Ex: Månadsmötena – arbetsform Diskutera litteratur Pröva och dela med sig av erfarenheter Ej systematiskt Skapat ett öppnare klimat – lärare vågar mer
16
Lärarprofessionen Specialläraren omförhandlade sitt uppdrag och utvidgade hur uppdraget utförs Lågstadieläraren gjorde som tidigare Gränsdragning mellan olika lärarkategorier Identitetsdimensioner (Gustafson, 2010) Aktivist vs. Entreprenör[inflytandedimensionen] Specialist vs. Generalist[omfångsdimensionen] Kollektivist vs. Individualist[sociala dimensionen] Utveckling vs. Prestation[genomförandedimensionen]
17
Resultat och slutsatser (1) Fast i diskursen från 1970-talet - söker lösningen bland undervisningsmetoder Kom inte längre än till initieringsfasen – klarade inte övergången till implementering – brist på organisatoriska strukturer Brist på systematik Eldsjälen/specialläraren skapade ett revir
18
Resultat och slutsatser (2) Trendkänslighet: motorik och inlärning – evidens? Lösningarna svarade inte mot problemen Kontextblindhet vid översättningen av idéer Öppnare och tryggare klimat – processen/formen gav indirekt, icke-planerat resultat som blev det mest bestående
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.