Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:

En presentation över ämnet: "Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:"— Presentationens avskrift:

1 Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Projektstruktur Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:

2 Första mötet Tankar om projektet, syfte med projektet, tankar om miljö m.m. Vi har tagit ett gemensamt ställningstagande kring barnsyn, människosyn, kunskapssyn, pedagogroll, värderingar. Se vår arbetsplan.

3 Vad börjar vi lyssna och leta efter i augusti? Visionera!!

4 Projektuppstart med barngruppen. Barnens egna tankar.

5 Vilka strategier tänker vi att använda oss av i vårt arbete med platser för att projektet och vardagen ska bilda en helhet för barnen?

6 Vad är undersökningsbart i projektet
Vad är undersökningsbart i projektet? Vilka är pedagogernas nyfikenhetsfrågor?

7 Hur ska vi använda oss av vår pedagogiska miljö och material i utforskandet?

8 Hur kan projektet vidga det kollektiva lärandet i gruppen?

9 Vilken bild har barnet av projektet? Vår tolkning!

10 Hur förbinder vi de 100 språken så de bildar en helhet?

11 Observationer och dokumentationer från början, i kronologisk ordning
Observationer och dokumentationer från början, i kronologisk ordning. På hur många olika sätt kan vi förstå observationerna? Lägg in foton, filmer, anteckningar, barnens bilder. Först bilder sedan reflektionerna efteråt för varje vecka eller sekvens. Vecka för vecka, vecka1- vecka2 eller utifrån hur vi upplever att händelserna hänger samman och veckorna kanske inte är väsentliga

12 Mest intressanta uppslag att spinna vidare på förklara och motivera.

13 Hur har vi förändrat i miljön under året
Hur har vi förändrat i miljön under året? Hur har det påverkat projektet?

14 Vilken dialog har vi fört med Sigtuna utifrån projektet?

15 Utvärdering Projekterande arbetssätt:
Utifrån barnens intresse ger vi förutsättningar att under en längre tid få fördjupa sig och skapa relationer till ett ämne, ett fenomen där vi utmanar barnen vidare utifrån deras egna frågeställningar och hypoteser. Process: Hur har vi gett barnen förutsättningar att utforska i ett projekterande arbetssätt? Resultat: Vad blev resultatet av vårt projekterande och utforskande arbetssätt? Vad kan vi se för lärprocesser? Analys: Beskriv vad vi tror har bidragit / begränsat till att alla barnen har förutsättningar för ett projekterande arbetssätt. Hur har projektet bidragit till barnens lärprocesser?

16 Utvärdering Demokratiska värderingar:
Vi arbetar utifrån en filosofi, ett förhållningssätt inte en metod, som vuxit ur en djupt demokratisk syn på människan. En syn på barnet som kommunicerande. Ett barn som konstruerar sin egen kunskap i samspel med andra. Tillsammans (barn och pedagoger) synliggör vi och tar tillvara på allas olikhet. Vi ser olikhet som en tillgång. Process: Hur tar vi tillvara på barnens kompetens och hur synliggör vi det? Hur tar vi tillvara på barnens olikheter och hur synliggör vi det? Resultat: Vad ser vi för resultat av det? Analys: Varför tror vi att vår verksamhet bidrar/begränsar till att barnen konstruerar sin egen kunskap tillsammans med andra?

17 Utvärdering 100-språklighet: Tecknande, fantasi, konstruktion, dans, musik, skrivande, lera, naturkunskap, matematik m.m. Barns rättighet att få tillgång till att uttrycka sig på olika sätt, som även berikar det verbala språket. Uttryckssätten förbinder och berikar varandra. Process: Hur har vi erbjudit barnen tillgång till 100 språk? Hur har vi arrangerat 100 språk så att de berikar varandra? Hur har arbetet med olika uttrycken berikat det verbala språket? Resultat: Vad har det gett för resultat? Analys: Varför blev resultatet så?

18 Utvärdering Lärmiljöer: Hur organiserar vi tid, rum och tillgänglighet skapar förutsättningar för barns utforskande och lärande. Vårt förhållningssätt är grunden till hur barnen får ta del av miljön, material och hur vi presenterar/iscensätter det. Vi designar för mötesplatser. Process: Hur har vi organiserat material, tid, rum och tillgänglighet så att det bidrar till barnens lärprocesser / utforskande. Resultat: Vad ser vi för resultat av det? Analys: Varför har tid och rum och tillgänglighet bidragit/begränsat?

19 Utvärdering Pedagogisk dokumentation: ett kollektivt arbetsverktyg för att synliggöra barns/pedagogers lärprocesser och kompetenser. Genom den pedagogiska dokumentationen kan förskolans verksamhet utvecklas. Pedagogisk dokumentation kan vara ex film, foto, ljudupptagningar, skrivande samt barnens alster m.m. De här verktygen kan hjälpa oss att fånga ögonblicken. Vi reflekterar utifrån observationer och dokumentationer. Reflektionerna kan ske i olika konstellationer som: Barn-pedagog, barn-barn, pedagog-pedagog, barn-familj-pedagog. Process: Hur har vi arbetat med dokumentation så att den varit ett verktyg i verksamheten? (Pedagogisk dokumentation) Resultat: Vad ser vi resultat av i verksamheten? Analys: Varför blev det så?

20 Utvärdering Dialog med familjer och samhälle: Vi märkvärdiggör barnen i samhället. Vi skapar förutsättningar för att barnen ska få tillgång till, ha inflytande över och delaktighet i Sigtuna kommun. Process: Hur har vi gjort barnens utforskande synligt för föräldrar / samhället? Resultat: Vad har det gett för resultat? Analys: Varför blev det så?

21 Slutsatser Beskriv positiva erfarenheter. Beskriv vad vi behöver utveckla i verksamheten och hur

22 Vad tar vi med oss från våra slutsatser och utvärderingar, att utveckla och arbeta vidare med i höst? Som pedagoger? I projektet? I miljön?