Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa januari 2015

En presentation över ämnet: "Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa januari 2015"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa 15-16 januari 2015

2 Program Hålltider: kaffe från 8.30, lunch12.00-13.00, kaffe14.30-15.00
DAG 1: 15 januari Presentation och inledning Våga Visas bakgrund och syfte Inför observation Under observationen Rapportskrivning  DAG 2: 16 januari forts Rapportskrivning Efter observation Summering och avstamp inför vårens uppdrag Utvärdering av utbildningen Berätta om mat – eventuella allergier som inte anmälts…. Mimmi Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

3 Presentation varför vill du bli observatör?
vad förväntar du dig av utbildningen? vilka områden behöver du mest information om? Mimmi leder, Eva skriver Namn Kommun Funktion Punkterna på bilden Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

4 Utbildningens syfte Utbildningen ska syfta till att de nya observatörerna efter genomgången utbildning ska ha en god förståelse och kompetens inom följande områden: uppdragets karaktär och observatörens roll att möta personal och barn/elever under observation etik, sekretess och förhållningssätt att använda bedömningsmatrisen hur en rapport ska skrivas och formuleras Eva Tanken är att man ska känna sig redo för uppdraget Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

5 Kommuner i samverkan om ut-värdering Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna
Upplands Väsby Mimmi Historia Samarbetet startade 1998 utifrån att man från början ville utveckla kvalitativa metoder, började med observationer, med fokus på kollegialt utbyte. Utvecklats till reguljärt samarbete som omfattar flera delar Politiskt beslutat att vi ska arbeta med detta Det finns en samordnare och en organisation i varje kommun för att hantera arbetet Metodutveckling Metoderna har utvecklats under tiden, vi har utvecklat system för att säkra kvaliteten och metoderna har också utvecklats för att få jämförbarhet och tydlighet Vilka som har samarbetat har varierat, men nu är vi de här Utvärdering genomförts under 2013 – handlingsplan för revitalisering med revidering av metodbok och övriga styrdokument Ann S Öhman från Örebro universitet Blev ett lyft efter genomförd och presenterad rapport i förvaltningar och rektorsgrupper Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 5

6 Syfte med Våga Visa Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Mimmi Man måste alltid utgå ifrån att man kan bli bättre Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

7 Kommunens skolförvaltning/ledning Politiker
För vem gör vi detta? Förskola/Skola Kommunens skolförvaltning/ledning Politiker Föräldrar och barn/elever i den kommun förskolan/skolan finns Eva Det är en utmaning att skriva för så många olika Vad innebär det att rapporten ska kunna läsas av så många olika? Vilka förväntningar har de? Förskola/Skola – ge en rättvisande bild, se sin verksamhet, fördjupad bild, ni ska ha förstått deras verksamhets kärna, rätt begrepp Kommunens skolförvaltning/ledning – underlag för dialog, vad verksamheten behöver förbättra och är bra på, att man förstår vad det grundas på Politiker – snabb bild av verksamheten, ev ansvarig för verksamheten, enkla begrepp, Föräldrar och barn/elever i den kommun förskolan/skolan finns – enkla begrepp, är det här en skola för mitt barn,

8 utgår från ett barn- och elevperspektiv
VÅGA VISA: baseras på läroplaner utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och och bidrar till lärande och utveckling Eva Så här ser vårt uppdrag ut idag Utvärderingen utgår från läroplanerna, vad man tittar på, vi har nu sett över metoderna så att de är i samklang med de nya och reviderade styrdokument Barn och elevperspektiv – barnens förskole- och skoltid går inte repris utan vi måste skapa det bästa från att skapa det bästa för alla barn Ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Utan spaning ingen aning Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 8

9 Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet
”Genom observationerna kan vi få en bild som inte är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker besöker skolan och går en snitslad bana. Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.” Mimmi Som man frågar får man svar, - vad säger egentligen enkäter? För att få en bättre bild behöver man använda observatörer. Helhetsbilden

10 Organisation Våga Visa-samarbetet
Styrgrupp – förvaltningschefer från alla deltagande kommuner. Styrgruppen beslutar om ramar samt återkopplar till politikerna Samordnare – en i varje kommun som i en samordnargrupp planerar genomförandet av Våga Visa Koordinator – gemensamt anställd administratör som tillsammans med samordnarna genomför Våga Visa Kommunnivå Ansvar för genomförande och uppföljning av Våga Visa i respektive kommun Mimmi. Hur beslutas vilka enheter som ska observeras? Antal observatörer, tid, sammansättning av lagen. Varje kommun har sitt eget system för urval – kan utgå från hur länge sedan sist eller att förvaltningen fått bekymmerssignaler Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

11 Organisation Observationer genomförs i huvudsak under februari-april och september- november Observation av hela enheter Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret vilar på laget En observationsledare i varje grupp Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen 1-2 veckor, och observationslagets sammansättning. Eva Koordinatorn gör utkast till observationslogistik med lag och tider för terminens observationer som sedan förankras i samordnargruppen Antal personer och dagar varierar beroende på enhetens storlek och komplexitet Erfarna och nya i mix i lagen samt mix från olika kommuner eftersträvas Kommer exempel på nästa bild Titta på lappen om observatörernas ansvar Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

12 Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar
Exempel: Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10 dagar Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2 observatörer 10 dagar Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12 dagar Eva Olika uppdrag från hösten 2013 Även annan komplexitet i uppdrag vägs in Beslut tas i samordnargruppen Om fler dagar behövs … Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

13 Förskola/ Skola Medarbetare Observatörer Föräldrar och elever
Mimmi Avser all verksamhet från förskola till vuxenutbildning Kommunala och fristående Utvärdering sker via observationer, enkäter, självvärdering för att få en så allsidig bild som möjligt Kommunala, fristående, enskilda Hela enheter för att stödja rektors ansvarstagande Nystart 2006 med nytt namn, tydligare och vassare observationsrapporter, arbetat för att utveckla och hålla en hög kvalitet genom rekrytering, utbildning, granskning Så långt möjligt samma metod i alla skolformer och möjlighet till jämförelse mellan olika perspektiv Vissa kommuner även Kulturen, som man kan se på Ekerös hemsida År 2012/2013 44 observatörer ute på ett eller flera uppdrag 669 dagar 12 förskolor 7 grundskolor 2 gymnasium Observatörer Föräldrar och elever Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

14 Utveckling och lärande/kunskaper.
MÅLOMRÅDEN: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Rektors/förskolechefs ansvar Mimmi Inte alla målområden i läroplanerna är med

15 Observationen Kollegial observation
Synliggör verksamheten enligt en given metod Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv En del av den politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete Inte inspektion eller tillsyn Inte lärarhandledning Eva Viktigt att observation sker av professionella som förstår vad man ser och som kan avgöra om det man ser är av hög kvalitet eller inte. Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

16 Observationsuppdraget
Förberedelse skolan/ förskolan Kontakt med skolan/ förskolan Eva Först förbereder samordnare skolan/förskolan om observationen och hur den ska gå till. Inför observation kontaktar observatören skolan Förskolor och skolor observeras som regel vart tredje år. Pedagoger och skolledare bildar lag som observerar en förskola eller skola under en viss period, en till två veckor, beroende på hur stor enheten är. Rapporten skrivs enligt en mall Innan rapporten är klar granskas den både vad gäller fakta, men också att den följer metodboken och att den är tydlig och konsekvent. Att överlämningen och fortsatt hantering bestäms av resp kommun Över- lämnings- möte Rapportskrivning Faktagranskning Metodgranskning Skolans/ För-skolans styrdokument Observationer på plats i verksamheten Intervjuer med barn, elever, personal, ledning Nämnd, skola, tjänstemän Observatörerna Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

17 Observationer i förskola Bredd
Observationer i grund- och gymnasieskola Två typer: Bredd eller Fördjupning Eva Bredd det allra vanligaste Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

18 En observatör . . . är väl insatt i gällande styrdokument
är en erfaren och erkänt skicklig pedagog har god social kompetens har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor har vana att uttrycka sig i tal och skrift har förmåga att se samband och dra slutsatser har kompetens att uttrycka vad han/hon ser Mimmi Vilka krav ställs på en observatör?

19 Viktigt material för dig som observatör
Uppdragsbeskrivningar Metodbok Bedömningsmatris Frågebank vid intervju Rapportmall, mall för faktaunderlag Brevmallar Aktuell version på Mimmi Ta upp Ekerös hemsida och visa Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

20 Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1:
Metodboken: Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 MINDRE GOD KVALITET – verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden. 1.0 STORA BRISTER I KVALITET – verksamheten har stora förbättringsbehov. Mimmi Syftet med skalan – att göra det tydligt var styrkor och förbättringsområden finns, behov av utvecklingsarbeten Förklaringarna till en viss bedömning ska finnas i texten, utgår från stödmaterial och inte löst tyckande Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

21 Lgr 2011: Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och i det inre arbetet i skolan Kundundersökning till föräldrar/elever Självvärdering av medarbetare Observation Ta ställning till: Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete Jag är med och planerar mitt skolarbete Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Reflektera över och ta ställning till om: Jag ger eleverna goda möjligheter till ansvar och inflytande Jag ser till att eleverna tar ansvar för det egna lärandet och är delaktiga i den individuella utvecklingsplanen Beskrivning och bedömning av: Barns/elevers ansvar för det egna lärandet Hur barn/elever ges inflytande över verksamheten/utbildningen Demokratiska arbetsformer Eva De tre benen så här går det till I förskolan kan man läsa Vår uppgift i vv är att ta reda på om förskolan arbetar som det står Genom att använda de tre verktygen får vi olika bilder av detta I kundundersökning ber vi föräldrar ta ställning till… I självvärdering får medarbetarna reflektera över och ta ställning till… Observatörerna beskriver och bedömer hur förskolan arbetar med detta

22 Lägg till spindeldiagram med självvärdering
Eva. Sammanställning av de olika mätverktygen görs i ett spindeldiagram. Där studeras eventuella gap. Lämnas till enheten för vidare analys. Titta på Bedömning och betyg och problematisera

23 Förberedelse förskola/skola
Vad är en observation (samordnare informerar enheten) Information till personal, elever/barn och föräldrar om observation (förskolechef/rektor ansvarar för informationen) Material till observatörer för inläsning (förskolechef/rektor ansvarar) Dialog med observatörerna om tillgång till klasser/grupper och personal. Tex tid för intervjuer och samtal samt principer för lektions-/avdelningsbesök (observationsledaren ansvarar för kontakt med enheten) Mimmi Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

24 Förberedelse med laget
Planering av tidsfördelning Planering av uppgiftsfördelning Planering av besök, intervjuer, samtal Tillfälle till möte för en första planering ges vid kick-off i början av varje termin. Eva (alt. Agneta) Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

25 Hur observerar vi? Vi är kollegor Observatör ej inspektör
Professionella Vi letar goda exempel Agneta Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

26 Hur går det till? Dag 1: möte med skolledning eller förskolechef planering i laget presentation för personal klasssrumsbesök Dag x klassrumsbesök, intervjuer, samtal, möten………… Dag x-x rapportskrivning Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

27 ETIK Sekretess Integritet Skvaller Bemötande Agneta
Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

28 Kort om intervjuteknik
Skillnaden mellan samtal och intervju? Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida Att tänka på inför en intervju: - Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på - Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad - Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför? - Undvik ledande frågor - Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel? Agneta Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

29 VILKA SKA INTERVJUAS? LEDNING PEDAGOGER ELEVHÄLSOTEAM SYV
ARBETSLAGSLEDARE BIBLIOTEKARIE ELEVRÅD ELEVER Agneta Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

30 Vad kännetecknar en bra rapport? (1)
Mottagarna känner igen sig i beskrivningen. Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok, bedömningsmatris och rapportmall. Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv. Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda utifrån Våga Visas bedömningsmatris. Det finns en balans mellan starka sidor och förbättrings-områden – även i en kritisk rapport. Monica

31 Vad kännetecknar en bra rapport? (2)
Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Den är trovärdig och saklig. Det finns belysande exempel och generella citat. Oväsentligheter är bortskalade. Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet. Sammanfattningen ger en god bild av enheten. Slutsatserna är väl underbyggda. Monica

32 Struktur – hur ska rapporten läggas upp
Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (1) Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida Försättsblad Innehållsförteckning Våga Visa Faktadel Observationens metod Sammanfattning (mycket viktig!) - Sammanfattande slutsats - Starka sidor - Förbättringsområden Monica

33 Struktur – hur ska rapporten läggas upp? (2)
Målområde 1 Normer och värden - Beskrivning - Bedömning i text - Bedömning enligt skala Målområde 2 Utveckling och lärande/Kunskaper Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever Målområde 4 Bedömning och betyg (endast skola) Målområde 5 Förskolechefens/Rektors ansvar Jämförelse med tidigare observation Referenser Monica

34 Två rapporter – diskussionsfrågor dag 1
Gå igenom målområdet Normer och värden: Hur väl har observatörerna följt Våga Visa:s metodbok? (S 6-8) Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen? Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? Hur väl stämmer bedömning i text med bedömning enligt skala? Vilka goda kvaliteter har den här rapporten? Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten? Monica

35 Avrundning dag 1 Mimmi och Eva
Hoppas ni inte känner er som barnen på bilden ”Är du lönsam lille vän” utan med tillförsikt ser fram mot nästa dag Presentera uppgiften för morgondagen Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

36 Program Hålltider: kaffe från 8.30, lunch12.00-13.00, kaffe14.30-15.00
DAG 1: 15 januari Presentation och inledning Våga Visas bakgrund och syfte Inför observation Under observationen Rapportskrivning  DAG 2: 16 januari forts Rapportskrivning Efter observation Summering och avstamp inför vårens uppdrag Utvärdering av utbildningen Eva och Mimmi Presentera lunchen – några allergier? Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

37 Rapportskrivningsprocessen
Observationslaget Ansvarar tillsammans för rapportskrivning och överlämning. Planerar hur tiden ska fördelas mellan observation på plats och rapportskrivning. Planerar hur uppgifterna ska fördelas. Kommer överens om hur skrivprocessen ska läggas upp. Observatörerna Deltar aktivt i skrivprocessen och bidrar med textunderlag. Observationsledaren Ansvarar för slutredigering så att rapporten får en enhetlig och sammanhållen slutversion. Monica

38 Rapportskrivningsprocessen – tre modeller
Stora delar av rapportarbetet görs tillsammans. Laget arbetar tillsammans med rapportskrivningen. Var och en har med sig underlag. Rapporten växer fram under gemensamma möten. En arbetsfördelning används i rapportarbetet. Var och en skickar in beskrivningar och exempel till observationsledaren som sammanställer de beskrivande texterna. Diskussion, tolkning och analys görs gemensamt. Bedömningstexter och sammanfattning skrivs tillsammans. Laget arbetar i ett gemensamt dokument i Google (se Våga Visas hemsida). Monica

39 Struktur – Hur gör man rapporten lättläst?
Följ rapportmallen. Använd samma ordningsföljd som i bedömningsmatrisen. Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning. Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren. Monica

40 Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning?
Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och bedömning. Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och bedömning i text. En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning. Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text och bedömning enligt skala. Monica

41 Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning
Innehåll – Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Ex Normer och värden Värdegrundsarbetet Förhållningssätt mellan barn/elever och personal Arbetsklimat för barn och elever Beskriv: Vad har ni observerat? Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal? Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument? Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen. Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock. Monica

42 Innehåll – Hur arbetar man med exempel och citat?
Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar till att ge liv åt texten. Exemplen ska vara kopplade till metodboken och bedömningsmatrisen. Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen som görs i bedömningen. Var sparsam med citat. De citat som används ska vara generella och gärna innehålla en ”knorr”. Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är rektorn/förskolechefen). Monica

43 Hur uttrycker man kritiska synpunkter?
Börja med det positiva. Balansera starka sidor och förbättringsområden. Lägg kraft på beskrivningen. Koppla noga ihop beskrivning och bedömning. Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten. Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?) Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat). Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet. Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst? Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring? Monica

44 Några språkliga tips Använd genomgående presens i beskrivningar och bedömningar. Använd inte ”man”. Skriv i stället vem som avses (skolan, elever, lärare, rektorn). Hitta några bra synonymer till ”se” (t ex observera, lägga märke till, notera). Hitta några synonymer till ”bedöma” (t ex ”vi anser”, ”enligt vår uppfattning”). Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd. Monica

45 Svårigheter Skillnaden mellan beskrivning och bedömning? Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen. Omedveten partiskhet (bias) – diskutera! Hur gör man om observatörerna inte är överens om bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika bakgrund.) - Utgå skarpt från bedömningsmatrisen. - Använd triangulering. - Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror du det? - Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt. Monica

46 Gruppdiskussion 1 – två rapporter
Gå igenom målområdet Utveckling och lärande/Kunskaper. Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen? Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? Diskutera bedömning enligt skala. Vilken siffra skulle ni välja? Vilka goda kvaliteter har den här rapporten? Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten? Monica

47 Gruppdiskussion 2 - en sammanfattning
Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning? Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden? Varför är sammanfattningen så viktig? Monica

48 Gruppdiskussion 3 – Rektors ansvar
Läs beskrivningen och formulera en bedömning utifrån den. Använd bedömningsmatrisen. Bedöm målområdet enligt skala (siffra). Monica Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

49 Vad händer när ni är klara med rapporten?
Faktagranskning görs av rektor/förskolechef. Den görs enbart av beskrivning i text. Bedömning i text och enligt skala samt starka sidor och förbättringsområden ska inte skickas till enheten innan metodgranskning. Metodgranskning, samordnaren i den aktuella kommunen. Alla delar skickas med för metodgranskning Observatörslaget korrigerar enligt faktagranskning och metodgranskning. Olika per kommun om hur den färdiga rapporten distribueras till enheter etc. Mimmi - Exempel från Eva Kommunikationen sker med observationsledaren som sedan har kommunikation inom laget hur man ställer sig till ev ändringar Går lite olika till i de olika kommunerna Monica och Agneta beskriver hur de brukar göra Hur kan man göra när det är många delenheter…….

50 Överlämningsmöte - Olika i olika kommuner - Kommunicera med samordnaren i förväg så att det är klart hur mötet kommer att läggas upp och vad som förväntas av er. - Bidra med att ge lagets muntliga bild av enheten. - Delta i en dialog vars syfte är att observationen ska användas på enheten och bidra till utveckling. Mimmi VAR Kommunhuset eller Ute på enheten – olika i de olika kommunerna UPPLÄGG i Sollentuna 2-4 från förvaltningen, observatörerna, enhetens ledningsgrupp = kan bli en ganska stor grupp Förvaltningschefen hälsar välkommen, presentationsrunda och frågar sen chefen/rektorn om enhetens upplevelse av att bli observerad Lämnar sen ordet till observationsledaren som oftast börjar med att säga några ord om observatörernas upplevelse av att vara på enheten Sammanfattningen, starka sidor – förbättringsområden, lite resonemang kring varje målområde Spindeln presenteras Vad händer sen MONICA och AGNETA Fyller på lite med sina erfarenheter Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

51 Observationerna – en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet
På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande Följs upp efter ett år av förvaltning Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida Mimmi Efter London Diskussion om tillgång – möjlighet till kollegialt lärande Ofsted – outstanding schools arbete med att stödja failing resp in need of improvement Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

52 Kompetensutveckling för observatörer
Introduktionsutbildning Kick-off varje termin En observation per termin i tre terminer för den som är ny Mimmi

53 Blev det som du tänkte dig?
Eva och Mimmi Jämför med förväntningarna. Utvärdering enligt våga visa- metoden med styrkor och förbättringsområden Stora post-it lappar Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA

54 ”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter
”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter. De har rätt till det bästa som finns tillgängligt. Det får inte vara ett lotteri (..).” En repetition av syftet med våga visa Ta fram bild 4 igen Mervyn Benford Introduktionsutbildning för observatörer i VÅGA VISA 54