Överenskommelse om samordning kring barn

En presentation över ämnet: "Överenskommelse om samordning kring barn"— Presentationens avskrift:

1 Överenskommelse om samordning kring barn
Utbildning Välkommen! Presentation. Dagens syfte, upplägg och tider. Visa pyramid-film: 3:30 min. Rörigt för barn, familjer och personal: var finns hjälpen? Pyramiden är en hjälp att strukturera vem som gör vad. Bas: insatser till alla, 1:a linjen: vid ett indikerat problem, specialist: mer komplicerade eller allvarliga tillstånd. Vi måste se till att det inte finns glapp! Vi måste synliggöra och underlätta ingångarna. Det måste finnas möjlighet för barnen att röra sig mellan: vertikalt och horisontellt. Utifrån behov och på ett smidigt sätt. Det måste finnas vägar och rum för kommunikation mellan verksamheterna tillsammans med barn och föräldrar inne i pyramiden. I maj 2011 slöts Överenskommelsen om samordning kring barn mellan Hudiksvalls kommun och Landstinget Gävleborg. Vid uppdateringen i december 2013 gick även Nordanstigs kommun med. Överenskommelsen syftar till att förenkla och kvalitetssäkra arbetet med att informera, länka mellan verksamheter och samordna insatser. ”Syftet med rutinen är att underlätta tidig samverkan mellan kommunens och landstingets verksamheter. Den ska ge stöd för dokumentation, delaktighet och helhetssyn. ” Lagen om SIP finns i SoL och HSL. Men vår överenskommelse tar också med skolan. För tidig upptäckt, tidigt rätt insatser och tidig samordning. Det finns också stöd från forskningen om ett tydligt samband mellan psykisk hälsa och god skolresultat. Den reglerar också att första samordningsmötet inom tre veckor på en fredag

2 Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg
Det här är den pyramid som finns för barnen i Hudiksvalls kommun. Liknande i Nordanstig. Vi ska nu gå igenom de olika verksamheterna från kommun och landsting. Många verksamheter har insatser på flera nivåer men presenteras bara en gång för att undvika att det blir rörigt. Syftet att ge en översikt. Läs mer i överenskommelsen. Basverksamheterna är de generella, hälsofrämjande insatser som riktas till alla barn i en viss åldersgrupp eller situation. Hit hör de generella insatserna inom elevhälsan, MVC/BVC, ungdomsmottagning, familjecentralen, individ- och familjeomsorgen (IFO) inom socialtjänsten, folktandvården, samt förskolan, skolan och fritidsverksamhet. 1:a linjen har flera uppdrag: Att identifiera personer som har behov av insatser för psykisk ohälsa. Att bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. Att behandla/stödja barn och unga som har lindriga/enkla tillstånd där specialistnivån inte behövs. Att remittera/hänvisa till annan lämplig verksamhet eller t ex till specialistnivå. Hit hör barn och familjehälsan 0-12 år, specialpedagoger i förskolan elevhälsan, ungdomsmottagning, individ och familjeomsorgen(IFO) inom socialtjänsten och beroendemottagningen. Specialistinsatser är mer avgränsade eller mer specialiserade på viss typ av problem och svårighetsgrad eller kräver specialistresurser. Till exempel insatser för mer komplicerade allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd. Hit hör barn och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn och ungdomssjukvården, omsorgen om funktionsnedsatta (OMS), Barnahus och pedagogiskt resurscentrum. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

3 Hur guidas barn och familjer till det stöd de behöver?
- Vilken roll har du och din verksamhet? - Vilken kunskap behövs? Olika behov kräver olika funktioner. Vad innebär de olika funktionerna? Vilka roller har du? Funktionerna illustreras av trappsteg i psynktrappan. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

4 Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg
Psynk-trappan I bottenplanet är funktionen att upptäcka ohälsa: personal behöver kunskap och verktyg för detta. Information: Information om var hjälpen finns, vem som gör vad. För målgruppen finns det på 1177, lg.se, Hudiksvall.se och Nordanstig.se. För personal finns det dessutom i överenskommelsen. (gå igenom tabeller och ”verksamheternas uppdrag” i överenskommelsen samt visa webb) Vägvisare: När skriftlig information inte räcker. Personal hänvisar aktivt till annan verksamhet: med saklig information, kontaktuppgifter och utan att ”lova” något om vad den andra verksamhet ska göra. Stafettpinne: Personal skickar remiss, gör anmälan, begär konsultation eller trepartsmöte med annan verksamhet. Släpper inte taget förrän man fått bekräftelse på att den andre mottagit och ger hjälp Mall för anmälan till socialtjänsten finns på En remiss/vårdbegäran innehåller: - En sammanfattande beskrivning till stöd för frågeställningen. - Relevant information om barnet, ex utredningar, bedömningar. - Information om föräldrar och barns samtycke till remissen. - Uppgifter om kontaktperson. Mottagande verksamhet ger skriftlig återkoppling till kontaktpersonen. Plan för samordning: Då flera verksamheter ger insatser, finns behov av samordning eller tydliggöranden? Det kan vara barnet, förälder eller verksamheterna som har behovet av samordning eller tydliggörande. Personalens eller ansvarig chefs roll är att använda rutinen för samordningsmöte: involvera barn och föräldrar, ta initiativ till samordningsmöte inom tre veckor, upprätta en samordnad individuell plan som alla får med sig efter mötet, välj en samordnare, bestäm datum för uppföljning. Initiativ till samordningsmöte med en verksamhet som inte har insatser till det aktuella barnet kan tas om det gagnar barnet. Det kan till exempel vara då barnet annars riskerar att inte få det stöd eller den vård det behöver, då familjen eller barnet har behov av en brygga mellan verksamheterna och därför vanliga remissvägar inte fungerar. Det kan också vara vid behov av tidig samordning. Möjligheten bör användas med försiktighet och förberedas väl av samordnaren som tar kontakt med den andra verksamheten för dialog innan kallelse. Samordningsmöte inte ska ersätta ordinarie remissvägar, anmälan etc Koordinator eller samordnare: Du som har valts till samordnare i SIP har till uppgift att: -Att koordinera insatser: kan t ex innebära att mellan samordningsmöten föra en dialog med berörd verksamhet (kan göras per telefon) ifall allt inte flyter enligt planen. Det kan också innebära att ta beslut om behov av samordningsmöte för ev. revidering av SIP. kalla till och leda uppföljande samverkansmöten Inför ett samordningsmöte föra en dialog med barnet eller familjen om hur barnet ska beredas delaktighet. Utse och kontakta den som ska dokumentera vid mötet; en kollega eller någon av dem som är kallade till mötet. ansvara för att alla får del av den gemensamma dokumentationen vara familjens kontakt till det samlade professionella nätverket. Samordnaren ansvarar också för att inhämta samtycke till samverkan enligt den gemensamma mallen, bilaga 9. Samordnaren ska också skapa möjligheter för barn och föräldrar att fylla i enkäten för uppföljning av hur de uppfattat samordningsmötet. Dokumentation: Dokumentera helst på mötet. Alla som deltagit får en kopia av SIP vid avslutat möte eller inom 48 timmar. Den som dokumenterat på mötet fyller i webbenkäten för uppföljning av samordningsrutin. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

5 Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg
Främja samverkan! Bara informera – inte lova åt andra Respektera varandras uppdrag Dra nytta av olikheter i kultur och kompetens Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

6 Samordnad individuell plan
Allmän presentation – Grundutbildning SKL personal Bilderna 6-14 är hämtade ur SKLs grundutbildning om SIP, samordnad individuell plan. Senast ändrad

7 Lagstiftat sedan 2010 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL
Insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården Bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ Närstående Sedan 1 januari 2010 finns i Socialtjänstlagen och i Hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan. Det här är det som står i lagparagrafen kring hur den ska upprättas. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare som kommun och landsting har upprättat avtal med.

8 Lagstiftat sedan 2010 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL
Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981) Den proposition som ligger till grund för lagen är Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. I lagen finns fyra punkter som måste finnas med i planen: vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

9 Förskola och skola Det finns inget som hindrar att skolan deltar i ett SIP-arbete även om de inte nämns i lagstiftningen. Skolan skyldighet att samverka när socialnämnden begär det om barn riskerar att fara illa (29 kap 13 § skollagen). Regionala eller lokala överenskommelser kan beskriva hur skolan ska delta i arbetet. Det finns inget som hindrar att skolan deltar i ett SIP-arbete även om de inte nämns i lagstiftningen. Skolan har dessutom en juridisk skyldighet att samverka när socialnämnden begär det om barn riskerar att fara illa´(29 kap 13 § skollagen). I regionala eller lokala överenskommelser kan det beskrivas hur skolan ska delta i arbetet. Senast ändrad

10 Det finns fler andra individuella planer som kommun och landsting ska upprätta vid olika situationer. Här är några exempel.  SIP ersätter inte dessa planer men ska samordna och säkerställa samarbetet mellan de olika huvudmännen Skillnaden mellan dessa planer och samordnad individuell plan är att SIP inte är begränsad till vissa specifika målgrupper utan är till för alla, oavsett ålder, som har ett samordningsbehov och insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Om ett barn redan har en annan plan och den uppfyller kriterierna för samordnad individuell plan är den att anses som en sådan. Man väljer själv lokalt hur man vill göra om man vill använda andra planer som en SIP om de uppfyller kriterierna eller om man ändå vill använda SIP-blanketten. Gör det som är enklast för er

11 Samordnad individuell plan – ett verktyg
Arbete med samverkan sker redan mellan verksamheterna. SIP är ett verktyg för att underlätta och säkerställa samverkan. Det går att använda SIP i de strukturer och forum kring samverkan som redan finns Arbete med samverkan sker på många håll och har funnits under lång tid. SIP:en kan ses som ett verktyg för att underlätta detta och för att säkerställa att samverkan sker. Det är viktigt att tänka på att det går att använda SIP i de strukturer och forum kring samverkan som redan finns

12 Olika SIP:ar är olika omfattande
En SIP gör det tydligt vem som gör vad. Omfattande av SIP och omfattning av möte varierar. Ibland behövs längre SIP-möten och ibland mycket korta avstämningar då man kanske inte ses rent fysiskt med verksamheter och familj. En SIP handlar om att göra det tydligt vem som gör vad. Hur omfattande en SIP är och vilken typ och omfattning av möte som behövs varierar. Ibland kan det kanske vara bara två olika verksamheter som hörs med familjen för att i en SIP skriva vem som gör vad för att det ska bli tydligt för alla. Ibland behövs längre möten och ibland kan det vara mycket korta möten då man kanske inte ses rent fysiskt med verksamheter och familj.

13 Delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP-arbetet.
Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbete även exempelvis planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Tänk på att barn kan vara delaktiga på olika sätt. Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP-arbetet Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbete även exempelvis planering av möten . Detta innebär att professionella inte kan ha några möten utan att familjen är med om inte familjen själva godkänt det. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Tänk på att barn kan vara delaktiga på olika sätt. (för tips på hur barn kan vara delaktiga om de ej kan närvara själva på mötet se vår långa webb-utbildning kapitel ”SIP-möte”

14 Varför behövs ett arbete med SIP?
Mängd verksamheter – höga krav på samverkan Öka tydligheten för familjen och professionella Föräldrar och barn behöver inte samordna. Viktig information följer barnet Tidigt samordnade insatser: Helhet, kompletterar Förstärker varandra Rätt tidsföljd Verksamheter idag inom vård- och omsorgssektorn är uppdelade både i nivåer utifrån specialiseringsgrad och olika problemområden. Den ökade specialiseringen samt mångfalden av utförare ställer höga krav på professionerna rörande effektiv samverkan. En SIP kan öka tydligheten för familjen och förenklar för föräldrar så att de inte behöver lägga ner tid och energi på att samordna insatsera. En SIP kan öka tydligheten för de professionella för de professionella, så att man i en verksamhet vet vad den andra verksamheten gör. Om en SIP upprättas i tid kan man få till samordning vilket kan göra att man undviker stora samverkans problem. Att samordna insatserna tidigt gör också att barn så snabbt som möjligt får rätt typ av insats. Kraften av samverkan: 1+1=3, drar åt samma håll’ Helhet: många glasögon kan ge större möjlighet till ökad träffsäkerhet.

15 Är barnets behov sammansatt?
Rådgör med andra aktörer Prata med familjen Bedöm behov av samverkan Fortsätt befintlig samverkan Samordningsmöte inom 3 veckor tydliggör resurser och behov. Aktualisering till berörd verksamhet Samordningsmöte Aktualiserande verksamhet kan fortsätta med stöd av andra. Insatser hos flera verksamheter som behöver samordnas. Behov kan fyllas i den aktualiserande verksamheten. Samtycke Sammanfattning av samordningsprocessen visas i bild 15 och 16. När insatser från flera aktörer behöver samordnas - utifrån barnets eller familjens behov av samordning Involvera barn och föräldrar för att planera ett samordningsmöte och inhämta samtycke. Barnets, vårdnadshavares eller verksamhetens behov av samordning styr. Kalla till samordningsmöte inom tre veckor, med minst en veckas varsel. Detta första samordningsmöte hålls en fredag mellan kl eller 13:00-15:00. Tydliggör mötets syfte i kallelsen och ta kontakt med berörda verksamheter vid behov. Utse och kontakta den som ska dokumentera: en kollega eller någon av dem som är kallade till mötet. Man kan kalla till ett SIP-möte när man ser behov av samordning men sedan beslutar mötet gemensamt om en SIP ska upprättas då, senare eller inte alls. Ibland behöver insatserna inte samordnas, det räcker med kännedom om varandra och var och en kan fortsätta på egen hand. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

16 Insatser hos flera aktörer behöver samordnas
Upprätta SIP Varje aktör genomför insatser Varje aktör följer upp sina insatser Gemensam uppföljning av SIP Bedöm behov av ny SIP Avslut Ändring meddelas skriftligt (Fortsättning sammanfattning av samordningsprocessen.) Samordnad individuell plan, SIP. Mötet tar gemensamt beslut om en samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas. Vägledande är behovet av samordning. Dokumentera, helst direkt så att alla får en kopia av SIP vid avslutat möte, eller inom 48 timmar. Välj samordnare för ärendet utifrån vad som är bäst för barnet och familjen. Vägledande vid val av samordnare är den verksamhet som har tätast uppföljning av insatser eller den familjen har störst förtroende för. Uppföljning. Bestäm gemensamt tid för uppföljning av hela planen. Varje verksamhet ansvarar för avstämning av sina insatser inom ramen för SIP. Om förutsättningarna ändras kan samordnaren ta beslut om ett nytt möte för att revidera SIP före den planerade tiden för uppföljning. Rapportera. Den som dokumenterar på mötet fyller i webbenkät på Dela ut enkät till barn och föräldrar efter uppföljande möte. Eftersträva mer samordning och mindre möten, avstämning kan ibland göras per telefon. Ta möten vid behov. Ibland fyller täta möten en viktig funktion för att hålla i och samla ihop en komplex situation. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

17 Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg
Tänk på… Behovet styr samordning Välj samordnare aktivt Lämplig tid för uppföljning av SIP Dokumentera på plats Barnen och föräldrarna delaktiga Risk- och skydd, ett bra verktyg Fredagar kl 10-15 För barnen! Välj samordnare aktivt: Utifrån barnets bästa. Kan variera över tid. Tänk utifrån verksamhet som familjen har förtroende för eller har tätast uppföljning av insatser med. Lämplig tid för uppföljning av hela SIP. OBS! En eller flera verksamheter kan stämma av delar på egen hand utan ett helt SIP-möte Dokumentera på plats: Gör upp om fördelning av uppgifter vid mötet så att en dokumenterar och en annan håller i mötet. Barnen och föräldrarna delaktiga i hela processen: ju högre grad av delaktighet desto större träffsäkerhet och bättre resultat i insatserna. ”Risk- och skydd”: gör en gemensam bild (av barnets och omgivningens skydd och risker) vid mötet för att tydliggöra all information, reda ut eventuella frågetecken, undvika missförstånd och framförallt skapa ett bra beslutsunderlag. Se bild 20. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

18 Var hittar du all information
REGION GÄVLEBORG Här finns överenskommelsen och alla mallar för kallelse, SIP, enkäter etc. Här finns också en länk till SKLs utbildning om SIP samt till psynk-projektet.

19 Uppföljning av överenskommelsen
Avvikelser om något inte fungerar Webbenkät fylls i av samordnare efter varje SIP. Enkät (med gubbar) till barn och föräldrar efter mötet. Hudiksvalls kommun, Nordanstigs kommun och Landstinget Gävleborg

20 Risk och skydd – Gemensam Kartläggning
Positiv skolgång Positivt förhållningssätt eller problemlösning Positivt umgänge och aktiviteter Medvetenhet och motivation Trots, ilska, oräddhet Överaktivitet, impulsivitet, koncentrationssvårigheter Svårt med empati Bristfälligt språk Nedstämd, självskadande Normbrytande beteende Alkohol, droger Problematiska kamratrelationer Föräldrars/Nätverk/personals ork, engagemang, stöd Föräldrars/nätverk/personals positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrars/Nätverk/personals medvetenhet och motivation Föräldrars egna svårigheter Svårt med föräldra-barnrelation Svårigheter med uppfostring Bristande kunskap hos personal Organisatoriska hinder Barn Omgivning Tips om ett arbetssätt vid SIP- möten: gemensam kartläggning av risk och skydd. Varför? Få en gemensam plattform/bild (få gemensam kunskap om..), dela kunskaper om barnets och omgivningens styrkor och svagheter, att utgå från i den gemensamma planeringen. Ökar möjligheten att vi ”pratar samma språk”. Kunna identifiera de viktigaste områdena för insatser just nu (vilken ände ska vi börja?). När? Vid inledande SIP. När man kört fast. När det finns oro, stressade familjer, stressade verksamheter. När omgivningen sviktar. Är vi på rätt spår? När det finns risk för missförstånd, när vi använder olika begrepp, tolkar olika. När det är mycket information om barnet som ska hanteras och anlyseras: bilden skapar struktur, visualiserar och underlättar analys. Vad? Skapa på mötet en gemensam bild som beskriver: Risk- hjälpbehov- svårigheter Skydd- styrkor-förmågor Utifrån två perspektiv: barnet samt den närmaste omgivningen/familjen.