Projekterande arbetssätt

En presentation över ämnet: "Projekterande arbetssätt"— Presentationens avskrift:

1 Projekterande arbetssätt

2 Ställningstagande Skolverket har gjort det genom Lpfö 98/10
Barn och ungdomsförvaltningen och politikerna har tagit ställning för ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt-projekterande arbetssätt. B.l.a genom Utvecklingsprogrammet för förskolan samt utbildning av pedagogistor. Satsningar på fortbildning. Cheferna har gjort det ex genom samarbetet med Reggio Emilia institutet och Harold Göthsson. Kan vi ta ett annat beslut? Vill vi det?

3 Vad betyder det då? Projekterande arbetssätt Vi arbetar projekterande i mindre barngrupper för att integrera, blanda och skapa växelverkan mellan verksamhetens alla delar och de 100 språken – projektet blir oljan som får kuggarna i verksamheten att snurra i en helhet. Projekt fokuset är av underordnad betydelse – det är barnets undersökande, frågor och teorier som ska vara i fokus. Projektets huvudfråga och ämne kan komma från barnen såväl som från oss pedagoger. Valet av projekt ska utgå från de tankar, antaganden och diskussioner barnen har i sitt vardagsliv. Det kan vara projekt som sträcker sig över en lång eller kort tidsperiod.

4 Hur då? Genom att vi ger barnen rika möjligheter att tänka och reflektera över ett fenomen, ide, sak m.m. Använda oss av det kollektiva lärandet, både vad gäller barn och vuxna. Utforska, leka och uppleva på olika sätt med alla sinnen Lärande på ett djupare plan, att få vända och vrida på sanningar och få prova olika teorier. Lärande genom lek Barnen blir delaktiga och får mer inflytande, barnen blir huvudpersoner i sitt lärande. Bygger på barnens frågeställningar, blir meningsfullt Vi vill att barnen ska vara producenter inte konsumenter Miljö och material, inte så mycket ”färdigt” material Processen viktig, inte alltid ett ”resultat”

5 En början Utan spaning, ingen aning! Gör observationer. Filma, fota. Ge barnen något att interagera med. Iscensättningar, en promenad m.m. Låt barnen återbesöka sina ”platser” med hjälp av dokumentationen. Se vad som händer.

6 Tänk tillsammans Titta på er dokumentation, vad fångas barnen av? Enas om ett gemensamt fokus- inte för snävt. Arbetslagets reflektion, det är ni som gör valen! Inventera era tankar och ideer. Formulera ett syfte att navigera efter. Syftet kan revideras efter resans gång. På hur många sätt kan vi förstå och undersöka detta? Ex vilka matematiska möjligheter inrymmer detta? Hur får vi det hela undersökningsbart? Hur organiserar vi miljön? Projektet ska leva i miljön. Hur finner vi spår att gå vidare med? Hur är barnen delaktiga?

7 Nu inleds en ny fas i projektet
Görandet! Prova olika saker ni har sett fångar barnen. Låt hösten vara ett enda utforskande av vad projektet kan bli. När man kan se var det lutar åt av alla fokusområden, kanske i november. Då gör ni ett nytt val. Vad smalnar vi av på? Vad har detta lett oss fram till? Våren ägnas åt fördjupning av ett fokusområde.

8 Proximala utvecklingszonen
Leif Strandberg tolkar Vygotskij. Se nästa blad

9 Att göra fast vi inte kan…men kan ändå! Tillsammans med andra.
Lille Skutt symboliserar förskolebarnets konkreta tänkande. Skalman symboliserar den vuxnes förmåga till abstrakt tänkande. Katten Jansson och husmusen är de allra yngsta barnen. Skalman gör några saker 1.Svarar att han vet vad det är. Han har ett papper i skalet om det, alltså är det viktigt. 2. Han säger att det kan vara svårt att förstå. 3.Det bästa, han förklarar ändå! Alltså var inte rädd för att bjuda in barnen till abstrakta resonemang. De kanske inte förstår allt men det skapar ett deltagande i ett spännande resonemang och öppnar en dörr för utvecklingen på sin nivå. Det svåra överförs inte men det utövar ett inflytande över det de redan kan. Att befinna sig i sin proximala utvecklingszon är när vi möter något som är över vår förmåga men likafullt utövar inflytande för utvecklingen och faktiskt medverkar till att vi kan agera långt utöver det vi för stunden kan. Att göra fast vi inte kan…men kan ändå! Tillsammans med andra. Det är nyckeln till assymetrisk relation Spänningen mellan det vi kan och det vi inte kan. Den vuxnes sätt att förklara fenomen, tala med svåra ord.

10 Nu kör vi! Lite läskige här borta!

11 Det finns inget som är rätt för alla!
Det krävs mod för att våga prova något nytt och något oförutsägbart, var inte rädda för att det inte blir som ni tänkt, det är inget misslyckande. Det finns inget som är rätt för alla! Enda gången man misslyckas är om man inte försöker

12 Frågor att ställa sig: Hur stannar vi upp och fördjupar oss i det vi hör och ser? Hur blandar vi in lek och gestaltande för att undersökandet ska bli intressant? Vad är det som gör att barnen vill? Hur ofta reflekterar vi med barnen kring deras utforskande? Hur kan vi vuxna utmana barnen när det gäller sådant de inte själv kommer på? Hur kommer vi förbi lyssnandet? Lusten!!!

13 Miljö och Material Miljö och material talar direkt till barnen om vad som är möjligt att göra. Den är också medskapare av vem barnet kan bli. Den är medskapare av vad projektet kan bli. Estetik, ordning och reda Variation, lagom med material, rent, fint Att hamna i ett pågående.. Vi påverkas av det vi blir serverade Gör miljön och materialet barnen självständiga? Kan barnen göra egna val?

14 Känna mera….

15 Jag vet hur det blir bubblor!!!
Här beskriver jag ett par mini projekt